Camilla Björkbom
Camilla Björkbom slutar som förbundsordförande för Djurens Rätt. Under de nio år hon suttit på posten har medlemsantalet stigit med cirka 50 procent. Hennes tid i Djurens Rätt börjar och slutar med smink.
Man kan kanske påstå att Camilla Björkboms tid i Djurens Rätt börjar och slutar med smink. För hade det inte varit för att Camillas kompis Jennie hade burit en t-shirt från Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök i 15-årsåldern, hade Camilla kanske inte alls blivit medlem i Djurens Rätt (som då hette Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök).
– Jag minns den där svarta t-shirten
väldigt väl. Hade det inte varit för den kanske jag aldrig hade gått med.
När Camilla år 2010 får frågan om att kandidera till förbundsordförande har hon arbetat knappt tre år för organisationen, med att öppna och bygga upp verksamheten på nyöppnade kontoret i Umeå. Dessförinnan har hon engagerat sig ideellt för organisationen under flera år.
– Efter att jag hade tackat ja, hade jag några sömnlösa nätter. Jag undrade vad jag hade tackat ja till egentligen.
Hon tvivlade på om hon kunde allt som en ordförande bör kunna. Hon tog kontakt med några kamrater från universitet – Camilla är socionom – för att be om råd.
– De menade att det säkert finns andra som kan det jag inte kunde, säger hon.
Samtidigt hade hon en stark övertygelse om att det fanns potential att förbättra vissa delar av verksamheten. Hon ville bland annat att Djurens Rätt skulle synas mer i media. I Umeå hade hon gjort sig själv och Djurens Rätt mycket synliga i bland annat lokalpressen.
En stor del av Camillas Björkboms arbete som ny ordförande blir därför att
själv skriva mängder med debattartiklar och att synas i media genom intervjuer eller pressmeddelanden – samtidigt som organisationen börjar strukturera sitt informationsarbete mer professionellt.
ordförandeperiod, år 2010
BÖRJAN AV HENNES och 2011, präglas av ett stort omorganisationsarbete inom Djurens Rätt, som inte alltid var helt utan slitningar.
– I en så här gammal organisation fanns det mycket att bygga på, samtidigt som det fanns många saker som behövde struktureras på ett bättre sätt för att hänga med mer i tiden. Vi tappade också medlemmar på den här tiden så vi behövde bli bättre på att se till att medlemmar stannade kvar.
År 2012 är det dags för ett av de första Europa-besöken för Djurens Rätt, då Carl Schlyter, miljöpartistisk europaparlamentariker, bjuder Djurens Rätt till Strasbourg för att protestera mot långa djurtransporter.
Med över en miljon underskrifter från flera europeiska djurrättsorganisationer i bagaget, och ett stort självförtroende, tar Djurens Rätt Strasbourg med storm. De utsända delar ut flygblad och kämpar efter bästa förmåga för att förmå ledamöterna att rösta för ett förslag om att begränsa djurtransporterna.
– Vi stod nere i lobbyn då Carl Schlyter ringde med beskedet att förslaget klubbats igenom.
År 2013 kommer ett annat förbud, som ligger Camilla personligen varmt om hjärtat. Det är att EU förbjuder djurtester för kosmetika.
2014 är det stort fokus på pälsfrågan. Bland annat lämnas fler än 30 000 underskrifter mot minkfarmning över till riksdagens talman. En opinionsundersökning som Djurens Rätt låter göra visar att åtta av tio svenskar inte tycker att det ska vara tillåtet att föda upp minkar i bur för sin päls skull.
100 företag finns anslutna till Djurens Rätts pälsfria lista.
Dessutom slutar de första matbutikskedjorna i Sverige 2014 att sälja ägg från
hönor i bur, efter ett kampanjarbete av Djurens Rätt.
Året därpå delar Camilla Björkbom sin ordförandetjänst med ett halvtidsuppdrag för Eurogroup for Animals och Fur Free Alliance i Bryssel – en internationell koalition av mer än 40 djurskyddsorganisationer i världen, däribland Djurens Rätt, som arbetar för att stoppa pälsfarmning.
– Jag sprang runt i det tolv, tretton våningar stora huset och försökte lära mig var de olika grupperna satt. Det är ett ganska svårt system, men jag lärde mig så småningom. Framför allt lärde jag mig mycket genom att arbeta med Eurogroup for Animals, som är extremt duktiga på praktiskt politiskt arbete och att tänka strategiskt kring politiska beslut. Det går att påverka i EU. Det är inte lätt, men det går.
2015 är också året då Djurens Rätt börjar kampanja för ett förbud av vilda djur på cirkus. En opinionsundersökning tas fram som visar att sju at tio svenskar vill förbjuda vilda djur på cirkus.
Året efter lämnar Camilla Björkbom över 155 000 namnunderskrifter till regeringen med uppmaning att förbjuda vilda djur på cirkus. Samma år, 2016, upptäcker allt fler Djurens Rätt på sociala medier. Facebook-kanalen blir den fjärde största bland organisationer i Sverige. Instagramkanalen håller en förstaplats under hela året. Medlemssiffran fortsätter att stiga och klättrar nu över 40 000 medlemmar.
År 2017 är det dags för ytterligare en överlämning med över en miljon namnunderskrifter då Camilla Björkbom är med och överlämnar en protest mot djurtransporter till EU.
för 2017 är att kött
FLER GLADA NYHETER konsumtionen minskar i Sverige med 2,6 procent, den största årliga minskningen sedan 1990. Växtbaserad mat, som Djurens Rätt propagerat för under många år, ses inte längre som något suspekt.
2018 kommer ett beslut om att förbjuda vilda djur på cirkus. Köttkonsumtionen fortsätter att minska. Fler än 10 000 personer besöker någon av Djurens Rätts tre Vegovision-mässor. 29 företag tar beslut om att upphöra med burägg. Antalet medlemmar i Djurens Rätt når över
46 000. Och Djurens Rätts förbundsordförande får paradera på New Yorks gator när hon besöker FN som en del i kampanjen Forever Against Animal Testing – som drivs av The Body Shop tillsammans med organisationen Cruelty Free International och Djurens Rätt som samarbetspartner – med syftet att få till ett globalt förbud mot djurförsök för kosmetika.
– Det var ju den frågan som gjorde att jag började i Djurens Rätt från första början, säger Camilla Björkbom.