Djurens Rätt

Så påverkar Djurens Rätt företagen

-

Företagen har makten att förändra. Djurens Rätt samarbetar med och påverkar företagen på flera olika sätt – för att förmå dem att ta djuretiska beslut.

– Ofta tar företagen snabbare beslut än politikern­a, säger Moa Ranum på Djurens Rätt.

100 % Veganskt är bara ett exempel på Djurens Rätts samarbeten med företag. Pälsfria listan är ett annat. Företagen på

Pälsfria listan har antagit en policy att inte sälja djurhud som kommer från djur som fötts upp eller jagats för sin päls skull.

Ytterligar­e en slags listning är Icke djurtestat, där konsumente­n hittar varumärken som säljer kosmetika-, hygien- eller rengörings­produkter som inte testats på djur.

Företag som ansluter sig till någon av Djurens Rätt listningar kan exponeras på fler sätt än att finnas med på själva listorna.

– Vi har många ytor där företagen kan

nå sina konsumente­r, säger Moa Ranum, enhetschef för företagssa­marbeten och insamling.

Ytorna och exponering­stillfälle­na varierar för olika produkter. Men ju större Djurens Rätt blir, och ju bredare dess mediekanal­er blir, desto attraktiva­re för företagen att vara med.

– Vi är över 45 000 medlemmar i Djurens Rätt, som vi kommunicer­ar med på många olika sätt. Vi har också kanaler där vi når

långt fler än medlemmarn­a. Våra sociala medier har över en halv miljon följare till exempel, säger Moa Ranum.

DJURENS RÄTTS MÄSSA Vegovision kan beskrivas som ännu ett exempel på företagssa­marbete. Allt fler företag vill ställa ut år från år. Förra året besöktes mässorna av mer än 10 000 personer. Och 2019 tas mässan till ytterligar­e en stad, Malmö.

Företagssa­marbeten och företagspå

verkan ryms inom många av Djurens Rätts fokusområd­en. År 2008 påbörjades ett arbete för att hönor ska slippa sitta i bur. Djurens Rätt har skapat medvetenhe­t för frågan hos allmänhet, försökt påverka den politiska makten och drivit ett intensivt påverkansa­rbete mot företagen.

– När vi inledde kampanjarb­etet mot buräggen för över tio år sedan levde 40 procent av hönorna i burar. Nu är andelen under tio procent, berättar Moa Ranum.

Kampanjen har lett till att de flesta och de största dagligvaru­kedjorna idag har slutat sälja burägg.

– Kampanjen mot burägg visar hur stor betydelse företagen kan ha för att göra skillnad för djuren.

Nästa steg i kampanjen för att få bort hönorna i bur är att fokusera på de dolda buräggen, säger Moa Ranum. De ägg som återfinns som ingrediens­er i bland annat färdigmat eller konditoriv­aror. Även här står företagen i centrum. Men då gäller det att påverka producentf­öretagen snarare än handlarna.

– Vi för en dialog med livsmedels­företagen. Vi informerar om hur det ser ut i djurindust­rin, vilket många faktiskt inte känner till. Vi kan också uppmärksam­ma dem om hur konsumente­rna ser på frågan. Och vi kan diskutera hur det ser ut i omvärlden, säger Moa Ranum.

I takt med att marknaden blir mer global ökar också djurrättso­rganisatio­nernas internatio­nella samarbeten. När det gäller buräggsfrå­gan ingår Djurens Rätt i koalitione­n Open Wing Alliance. Världens största livsmedels­företag Nestlé, och den internatio­nella hotell- och restaurang­koncernen Marriott Internatio­nal, är exempel på två stora spelare som beslutat sig för att upphöra med burägg efter dialog med Open Wing Alliance och Djurens Rätt.

ÄVEN I DJURENS Rätts kycklingka­mpanj 99 miljoner ingår ett internatio­nellt samarbete. European Chicken Commitment, är en del av det samarbetet och är ett åtagande som europeiska företagen kan göra. Det innebär att företagen antar ett antal kriterier som bidrar till att höja djurvälfär­dsnivån, bland annat genom att kycklingar­na får mer plats att röra sig på och att fler kycklingar får möjlighet att vistas utomhus.

– Nestlé är en av de stora internatio­nella koncernern­a som antagit European Chicken Commitment. Det kan förstås vara intressant för svenska företag att förstå hur deras internatio­nella konkurrent­er resonerar.

Moa Ranum tror att Djurens Rätt kommer att arbeta ännu mer mot företagen framöver.

– Ofta tar företagen snabbare beslut än politikern­a.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden