Ärtmjölk på svenska
Idén till Sproud – Europas första ”ärtmjölk” – kläcktes i ett konferensrum i Malmö. Tillverkningen sker i Sverige. Men ärtproteinet tas utanför landets gränser.
Sproud tar marknaden med storm. Tiden från att några kloka huvuden slog sig samman i ett konferensrum i Malmö, till att produkten nu finns ute hos de stora livsmedelskedjorna, har gått i rekordfart.
När tidningen Djurens Rätt träffar Sammy Challal – som titulerar sig Brand Manager – på kontoret och lagret utanför Malmö, är det måndag efter helgens Vegovision. Sammy Challal, som vanligtvis har bråda dagar med att ta hand om ett växande varumärke, är lite extra uppspelt.
– Jag är mör idag. Vi hade tio meter kö från klockan tio till halvfyra.
Intresset för den nya produkten är det inget fel på.
Sproud är sprunget ur företaget Wemake, ett grossistföretag inom hälsoprodukter som på 30-talet började sin bana med att importera torkade fikon
från Italien. För drygt två år sedan låste Sammy Challal och några kollegor in sig i ett konferensrum. Uppdraget var ungefär formulerat: ” Ta fram en idé till en egen produkt, och kom inte ut förrän ni är klara”.
ETT PAR VECKOR senare låste man, bildligt talat, upp dörren – och ut kom idén att skapa en växtdryck i hållbar förpackning. De hade en tanke om vad den skulle innehålla, och om vad den inte skulle innehålla – havre. För den marknaden hade redan ett annat Skåne-företag mutat in. Oatly.
– Vi frågade oss vad nästa gröda är. Vi har ju sett att det växtbaserade har växt under flera år. Och om det började med soja, övergick till spannmål, havre, vad kommer då härnäst?
MAN SNEGLADE LITE extra på Ripple i USA, som tagit fram en ärtmjölk.
– Men vi visste också att ärtprotein smakar väldigt grönt, och att göra en dryck på det är svårt.
Att försöka kopiera den amerikanska mjölken, som bland annat innehåller förtjockningsmedel, trodde de inte skulle tilltala svenska konsumenter. Smakpreferenserna mellan kontinenterna skiljer sig allt för mycket.
Trots de förmodade svårigheterna med att ta fram en ärtmjölk väljer Malmöföretaget ändå ärtspåret och inleder jakten på att hitta en ärtproteintillverkare med en råvara som är ”väldigt smakextraherad”, för att använda Sammys ord.
En sådan nosas slutligen upp. Enligt Sammy Challal går det inte att i Sverige uppbringa den kvalitet på ärtprotein som krävs för att göra Sproud. Riktigt var de tar ärtproteinet från vill han inte specificera. Han nöjer sig med att säga: Europa.
– Dels finns inte de volymerna av ärtor i Sverige. Och dels finns det
”Provar man en gång så tar man den gärna igen.”
ingen i Sverige som tillverkar ett sådant ärtprotein som vi behöver för att kunna skapa den dryck vi vill göra.
Ärtprotein som råvara är långt ifrån en utvecklad matprodukt. Det krävs adderade smaker och fortsatt förädling för att få till något som en konsument vill ta i sin mun.
Är det en mjölkdryck som ska efterliknas handlar det till exempel om att tillsätta kalcium och vitaminer – och inte minst vatten, för att få till en rinnande form.
– Sedan behöver vi något att söta med, för ärtprotein är inte sött jämfört med havre. Men vi vill ju inte söta med vitt socker, och inte med honung för det är inte veganskt, så då landade vi i att tillsätta lite agavesirap, säger Sammy Challal.
ALLT SOM SPROUD-SKAPARNA trodde sig behöva för att få fram den goda ärtdrycken nedtecknas i ett recept. Receptet tas sedan till ett laboratorium på en livsmedelsindustri.
– Först var vi nere i Tyskland hos en tillverkare. Men där är traditionen stark att arbeta med aromämnen och tillsatser, och det fungerade inte med vår ambition att skapa en ren och naturlig produkt.
Istället hamnade de hos en livsmedelsproducent i Sverige. Där, i labbet, omsätter man det teoretiska receptet till praktik.
– I januari för drygt ett år sedan hade vi några prover som vi trodde på. Parallellt hade vi börjat jobba med grunden till ett varumärke.
Nästa steg för Sproud blev att få in produkten i livsmedelsbutikerna. Dagligvaruhandeln har ett upplägg som påminner om fotbollens spelarfönster. I april hålls spelarfönstret öppet inom dagligvaruhandeln för bland annat mejerikategorin, och i stället för att spelare visar upp sig för nya klubbar, så visas nya produkter upp sig för handeln. De varor som handeln intresserar sig för kan komma i fråga för spel i butikerna till oktober samma år.
Kruxet för nya varumärken är att handeln inte direkt i april talar om vilka varor de gillar, utan de väntar gärna tills augusti närmar sig.
För Sproud, som i april i stort sett inte hade mer växtdryck än vad som rymdes i kartongerna på varuvisningarna, blir det lite av än nagelbitare. När får vi besked? Hur mycket kan vi få leverera? Hur i all världen ska vi hinna producera?
I juni fick de dock ett förhandsbesked. Alla stora kedjor sa likadant. Ja, vi vill ha varorna. Dessutom med så kallad full distribution – det vill säga att man ska kunna leverera till alla butiker i hela Sverige.
SOMMARLEDIGHETEN FICK DÄRFÖR handla om att planera för tillverkning av en vansinnig mängd Sproud.
Idag har Sproud funnits i handeln i mindre än ett år. Nyligen släpptes också Sproud Barista. Därtill har de första exportlådorna gått iväg – till Danmark, Norge, Finland och England.
Men det är ingen dans på rosor för ett relativt litet företag att lansera nya produkter inom dagligvaruhandeln.
– Vi kämpar hårt. Man måste låta folk prova väldigt mycket. Men vi ser att konverteringsgraden är hög. Provar man en gång så tar man den gärna igen.
Sammy Challal hoppas och tror att Sproud Barista kan bidra till ökad försäljning.
– Den har tagits väl emot av många baristas. Den skummar extremt bra. Smaken är neutral, inte för söt och döljer inte kaffesmaken. När konsumenterna ser den på caféerna tror vi att fler också vågar välja Sproud i butikerna.
Sproud har nyligen också lanserat en ”nutritionserie” träningstillskott såsom proteinpulver. Det skvallrar om att varumärket kommer att utvecklas med nya produkter. Hur planerna ser ut vill inte Sammy Challal avslöja exakt.
– Jag kan i alla fall säga att det kommer att bli fler produkter och att fler marknader finns att erövra för Sproud.