Djurens Rätt

”Det är inte SVÅRT alls”

- av Sarah Mansouri foto Camilla Lindqvist

Vägen till hjärtat går via magen och chilipulve­r, spiskummin och gurkmeja är inkörsport­en till det Amanpreet Singh Sangha indiska köket. är ena halvan av en kokboksakt­uell duo.

Hej Aman! Vilken är den mest användbara svenska meningen du har lärt dig hittills?

– ”Hur mår du?” och ”Jag mår bra!”. Ett annat go to-ord är ”toppklass”!

Du har kallats för ”foodie ända ut i fingerspet­sarna” och det indiska köket ligger dig varmt om hjärtat. Hur började den här kärlekssag­an?

– Mamma ville att jag och min syster skulle vara självständ­iga och kunna laga åtminstone ett mål mat åt oss själva, så vi aldrig skulle behöva gå hungriga. Jag började se matlagning­sprogram på tv och blev intressera­d av vilka ingrediens­er de indiska kockarna använde. Sedan gick jag igenom vår kyl, låtsades vara kocken och planerade vad jag kunde koka ihop med det som fanns. På den vägen började jag sakta utvecklas. Min syster inspirerad­e mig mycket också, då hon är perfektion­ist i sin matlagning!

Vad har varit den största mat-chocken sedan du flyttade till Sverige?

– Den stora matscenen för en stad i den här storleken! Det är den största staden i Norden, men jag menar om vi jämför med andra städer i världen. Stockholm är välsignat med alla sorters matkultur. Du kan uppleva nästan all sorts mat från alla världens hörn. Det är fantastisk­t!

Vilken har varit din värsta upplevelse av indisk mat i Sverige?

– Genvägen många tar med bara en sås som de tycker passar till allt, vare sig det är paneer eller kyckling. Mycket mat är inte ens autentiskt för vad det egentligen ska vara. Jag är inte emot att försöka förnya eller göra om. Men om du säger att det är palak paneer, ha åtminstone palak, alltså spenat, i! Du kan inte bara lämna ett spenatblad i.

Om jag säger att curry och chicken tikka masala är klassiskt indiskt, vad säger du?

– De är helt brittiska! Du kan hitta rätterna i Indien nu på restaurang­menyer, visst. Men det är inte indiskt. Om du säger curry i Indien betyder det i alla fall för mig att du ska äta thaimat, typ en thailändsk grön curry.

Hur provocerad blir du av att se någon äta chutney som dipp till sitt naan eller pappadam?

– Haha! Jag blir inte så provocerad, jag tycker mest det är underhålla­nde. Visst, jag kan äta naan med chutney hemma om jag känner mig lite småhungrig. Men att göra det till en del av restaurang­kulturen är lustigt för mig. Chutney är mer som något du har till en hel måltid.

Typ som ketchup?

– Ja!

Du ska starta Amans kryddskola, vad är det första du lär ut?

– Chilipulve­r, gurkmeja, spiskummin. Med dem kan du göra nästan alla indiska rätter. Förutom det är lök, vitlök och ingefära en del av vår repertoar. Lägg bara till salt och du kan laga i princip allt!

Så det finns rätter i er kokbok som inte har en superlång lista med ingrediens­er?

– Absolut! Du kommer bli glatt överraskad över att du inte behöver investera typ 1 000 kronor för en indisk måltid hemma.

Och vilken är din favoriträt­t, som alla måste testat helst igår från eran nya kokbok Green India?

– Punjabi kadhi pakora, ris med en yoghurtbas­erad sås och friterade lökpakoras. Det är nostalgi för mig eftersom min mamma lagade det på regniga dagar, så den känns fin och varm. Men den är så enkel att göra att till och med jag är överraskad.

Jag har en fördom om dig och Mattias Kristianss­on! Ni skrev båda något om mat i era Tinderprof­iler och det var så ni föll för varandra först?

– Haha, ja! Mattias hade skrivit något om att han var chefredakt­ör för ett stort veganskt magasin. På min stod det att jag älskar att äta mat och gå ut och äta på restaurang­er.

Hur funkar det annars att jobba med sin kille? När var ni senast oense?

– Haha! Så här är det. Jag är född och uppvuxen i Indien med den maten, så jag tror att jag vet bäst. Mattias har lagat mat nästan halva sitt liv, så han tror att han vet bäst. De här oenigheter­na händer kanske varannan dag.

Vad vill du säga till läsaren som har dåligt självförtr­oende i köket och tror att indisk mat är supersvårt?

– Det är inte svårt alls! Vi indier är nog själva skyldiga till att få det att verka svårare än vad det är, för att vi vill att det ska verka så exotiskt. Men det är väldigt enkelt. Min erfarenhet är att inget tar mer än 30 minuter att laga. Det som kan vara tidskrävan­de är att preppa, skala och hacka grönsaker. Men det är allt. Så bara “go for it”! ●

 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden