”Det är hemskt, jag önskar att det vore en fördel om man testat sin hypotes på en modell i stället för djur”
– Det är viktigt att belysa andra fördelar än bara de etiska. Människor och djur är olika, på många sätt. När vi studerar cellmodeller så blir det enklare att förstå vad som händer, eftersom man kan titta på allt en bit i taget utan att ha en tillhörande kropp som påverkar bilden. Vi får tydligare svar på definierade frågor.
My Hedhammar tar specialintresset cancer som exempel. Om du drabbas av cancer så finns risken att onkologen får prova sig fram, funkar inte behandlingen så testas nästa medan du får genomlida tuffa biverkningar. Här finns stor potential i cellmodeller, som kan göras från den enskilda patientens celler.
– Vi kan prova ut rätt medicin i de små cancermodellerna i en platta på labbet. Då har man besparat patienten jättemycket besvär och vunnit tid, som ju är så viktigt. Vi vill ju hinna bekämpa cancern innan den bildar metastaser, säger hon.
Spindeltrådsprotein för cellodling finns tillgängligt kommersiellt, men försäljningen går rätt trögt än så länge.
– Det kan vara lite svårt att få folk att förstå varför det här behövs. Det har blivit så att nästan alla använder de här hydrogelerna fast man vet att det egentligen inte blir rätt. Gör man något som inte alla andra gör, så blir det ofta svårt i början, säger My Hedhammar. Alternativen till djurförsök är snabbare, billigare och även bättre, eftersom forskningsresultaten stämmer bättre överens med hur människor funkar. My Hedhammars arbete är ett exempel på djurfri forskning, och den här sortens forskning kommer att bli viktigare än någonsin.
DEN 15 SEPTEMBER var Peter Hultgren hyperfokuserad framför direktsändningen på skärmen. Nya chattmeddelanden från kollegorna rasslade in. Hur går det? Något nytt? Har resultaten kommit än? Till slut visas resultaten av omröstningen på skärmen, och det blev en jordskredsseger – 667 röster för, bara fyra röster emot. En handlingsplan för att fasa ut djurförsök i EU ser ut att bli verklighet.
– Det är svårt att greppa att det här faktiskt händer. Jag har två stora målsättningar med mitt jobb. Det ena är att det ska antas handlingsplaner för utfasning av djurförsök. Det andra är att mer pengar ska avsättas för djurfri forskning, säger Peter Hultgren som är ansvarig för djurförsöksfrågor på Djurens Rätt.
Omröstningen i Eu-parlamentet betyder att ett stort kliv har tagits för att uppfylla den förstnämnda målsättningen, att börja fasa ut djurförsöken. Redan för elva år sedan lovade EU att ersätta djurförsök så snart det blivit vetenskapligt möjligt
(kallas även försöksdjursdirektivet) men åren gick utan morötter eller piskor. Antalet djur som utsätts för djurförsök förblev konstant. Den nya handlingsplanen kommer svara på hur och när djurförsöken ska skrotas. Nu har bollen rullats över till verkstaden där handlingsplanen ska tas fram – Eu-kommissionen.
– Resolutionen är inte bindande, kommissionen måste inte göra det här, men mycket pekar på att de kommer göra det. Dels hade resolutionen väldigt högt stöd och 72 procent av den vuxna befolkningen i EU vill anta en handlingsplan för att fasa ut djurförsök, säger Peter Hultgren.
Det finns andra som redan trampat upp stigen, även om föregångarna är få. Hit hör den amerikanska myndigheten Environmental Protection Agency, som redan 2025 ska ha minskat regulatoriska tester på däggdjur med 30 procent. Tio år senare ska nästan alla försök på däggdjur vara avvecklade, de få försök som tillåts ska ha godkänts av högt uppsatta grindvakter. Även Nederländerna har velat gå i täten, men har råkat bli ett varnande exempel på hur en utfasning inte ska sjösättas.
– Vi har många missuppfattningar om att Nederländerna kommer bli djurförsökfritt år 2025. Så är definitivt inte fallet. Jag önskar att det vore sant, men det är inte realistiskt. Det som är realistiskt är att vi vill bli en förebild, säger Debby Weijers som är chef på Proefdiervrij, en organisation för djurfri forskning.
Misstaget var att ha för bråttom. Forskningsvärlden var inte ombord på den ambitiösa deadline som sattes upp, tanken var alltså att fasa ut djurförsök av mediciner, kemikalier, bekämpningsmedel och matingredienser till 2025. Den viktigaste lärdomen enligt Debby Weijers är att börja jobba i rätt ände, tack vare detta har Nederländerna fått flyt med utfasningen.
– Vi brukade vara mer aktivistiska, protestera och säga ”vi borde sluta med djurförsök nu!”. Vi fokuserar nu medvetet på att främja djurfri forskning, inte på att få ner antalet djur. Om vi lyckas främja djurfri forskning kommer antalet djur att minska. Då kan nästa steg till exempel vara en utfasningsplan. För om vi har alternativ till djurförsök, så är försöksdjur överflödiga, säger Debby Weijers.
FORSKNING KOSTAR skjortan. Enbart i lilla Sverige satsades 175 miljarder kronor på forskning och Staten satsar bara 15 miljoner kronor per år på forskning om alternativ till djurförsök. Konkurrensen om pengarna är hård, enbart var tionde ansökan får finansiering och den beviljade summan är lägre än snittet.