En kamp un­der vatt­net mel­lan sä­lar och fors­ka­re

Sä­lar­nas ut­bred­ning Sä­len hit­tar stän­digt nya me­to­der 1 2

Forskning & Framsteg - - Teknik/Krönika -

Bu­rar­na fly­ter strax ovan­för bot­ten där de stäl­ler sig i ström­rikt­ning­en, vil­ket gör det lät­ta­re för tors­ken att föl­ja be­tesluk­ten in i bu­ren. Väl in­ne i bu­ren finns det en fångst­kam­ma­re och en svält­kam­ma­re för att tors­ken in­te ska smi­ta när bu­ren vitt­jas. Fle­ra oli­ka mo­del­ler tes­tas med en el­ler två kam­ma­re och va­ri­e­ran­de an­tal in­gång­ar för att se vil­ken som är mest ef­fek­tiv. Av Jo­han Jar­nestad & An­ders Ryt­tar­son Tör­ne­holm

1Bu­ren mås­te ha en stark kon­struk­tion, an­nars kan sä­len an­vän­da sin tyngd och tryc­ka ihop bu­ren för att kom­ma åt fis­ken ge­nom nä­tet.

2Sä­lar kan kom­ma åt fis­ken ge­nom att sim­ma runt bu­ren och stres­sa fis­ken tills den blir ut­mat­tad och ham­nar vid bur­väg­gen.

En lös­ning kan va­ra att kon­stru­e­ra en ytt­re bur­vägg som skydd.

l Skydds­jakt på säl får i dag be­dri­vas av yr­kes­fis­ka­re, om sä­len ska­dar fis­ke­red­ska­pen. För­ra året sköts un­ge­fär 500 sä­lar, vil­ket mot­sva­rar ­cir­ka 5 pro­mil­le av den to­ta­la po­pu­la­tio­nen. ­Jak­ten blir san­no­likt mest ef­fek­tiv när den ­in­rik­tas på just de sä­lar som an­gri­per fis­ke­red­skap, ­jäm­fört med en all­män jakt. En stu­die in­om ­pro­gram­met Sä­lar och fis­ke vi­sa­de att det ba­ra var någ­ra en­sta­ka sä­lar som låg bakom ma­jo­ri­te­ten av al­la be­sök i fis­ke­red­ska­pen i det un­der­sök­ta om­rå­det. För­sö­ken vi­sa­de ock­så att ska­dor­na på red­ska­pen mins­ka­de mar­kant om en så­dan ­spe­ci­a­li­se­rad säl sköts. De fles­ta fors­ka­re me­nar att en ut­ö­kad skydds­jakt är nöd­vän­dig för att ­lind­ra ska­dor­na på fis­ket. Ny­li­gen rös­ta­des ett för­slag ige­nom in­om EU som in­ne­bär att all ­han­del med säl­pro­duk­ter är för­bju­den.

bur­fis­ke förs­ta gång­er­na och det fun­ge­ra­de. Lik­som ”Wow, nu kan vi pac­ka ihop pro­jek­tet, vi har räd­dat det kust­nä­ra fis­ket!” Men så blev det så klart in­te. Sä­lar­na lär sig nya me­to­der, som att tröt­ta ut fis­kar­na i bu­ren. Där­för tar ut­veck­ling­en lång tid. Dess­utom vi­sa­de det sig att det var de mag­ra tors­kar­na vi fång­a­de som har lågt vär­de. Där­för är många fis­ka­re skep­tis­ka till att by­ta fis­ke­me­tod om man in­te kan få ihop det eko­no­miskt, sä­ger han.

dag får fis­kar­na cir­ka 5–10 kro­nor ki­lot för tors­ken. Det lå­ga ki­lo­pri­set be­ror på att kva­li­te­ten är då­lig på den små­väx­ta torsk som i dag fång­as med garn och trål. Så kal­la­de ”slip­stors­kar” som är sma­la och mag­ra och ba­ra slängs har bli­vit allt van­li­ga­re i söd­ra Ös­ter­sjön. Dess­utom har pa­ra­si­ten torsk­mask ökat i takt med an­ta­let sä­lar. Torsk­mas­ken är en rund­mask, ne­ma­tod, med en livscy­kel där sä­len är slut­värd och tors­ken mel­lan­värd. I in­fek­te­ra­de fis­kar hit­tar man masken i musk­ler­na, allt­så köt­tet, där de är in­bäd­da­de i en S-form på cir­ka 4 cen­ti­me­ter. Den ser in­te allt­för ap­tit­lig ut när den ham­nar på mid­dags­bor­det. Dock är torsk­mas­ken in­te far­lig för män­ni­skan om fis­ken va­rit fryst el­ler or­dent­ligt upp­het­tad. Skul­le man där­e­mot rå­ka få i sig en le­van­de torsk­mask kan man rå­ka ut för bå­de kräk­ning­ar och di­ar­ré. I dag är det väl­digt få fis­ka­re som fång­ar till­räck­ligt sto­ra mäng­der torsk för att få det att gå runt eko­no­miskt. Sa­ra Kö­nig­son me­nar att det just nu är ett då­ligt kli­mat i bran­schen för att by­ta fis­ke­me­to­der. Men åsik­ter­na hål­ler på att änd­ras.

– För sju år se­dan, när jag åk­te ner till söd­ra Sve­ri­ge och höll fö­re­drag för fis­ka­re om bur­fis­ke och säl­pro­blem, skrat­ta­de de åt mig. De an­såg att pro­ble­men ba­ra fanns läng­re norrut. Men vi fors­ka­re såg vad som höll på att hän­da och vil­le lig­ga ste­get fö­re. Nu bör­jar även syd­fis­kar­na se vad som hän­der och at­ti­ty­den hål­ler på att vän­da. När de­spe­ra­tio­nen blir till­räck­ligt stor kom­mer man till oss, sä­ger hon.

Glenn Fridh är fis­ka­re i Ble­kinges skär­gård med Karls­hamn som hem­ma­hamn. Till­sam­mans med Sa­ra Kö­nig­son och Sven Gun­nar Lun­ne­ryd tes­tar och ut­veck­lar han torsk­bu­rar­na i de fis­ke­vat­ten där han ti­di­ga­re fis­ka­de med garn un­der fle­ra år.

– Det är väl­digt tröst­löst att dra garn dag ut och dag in och allt som kom­mer upp är hu­vu­den och fisk­ben ef­ter att sä­lar­na har va­rit fram­me. Jag in­såg att garn­fis­ket in­te kom­mer att fun­ge­ra och att det är ohåll­bart. Vi mås­te hit­ta ett nytt fis­ke­sätt nu! Kloc­kan är fem över tolv och det är egent­li­gen för sent, sä­ger Glenn Fridh.

Han har pre­cis vitt­jat någ­ra av test­bu­rar­na när vi pra­tar. I dag är fis­kelyc­kan in­te stor, men det be­ror nog mer på att bu­rar­na var fel­pla­ce­ra­de än på otur, en­ligt Glenn Fridh. Det tar tid att lä­ra sig nya fångst­me­to­der och var det är bäst att läg­ga bu­rar­na. Men tack va­re att det är bätt­re kva­li­tet på torsk­köt­tet kan han ta ut ett hög­re ki­lo­pris. Glenn Fridh upp­skat­tar att om man har 100 bu­rar så be­hö­ver man få un­ge­fär 3 ki­lo fisk per bur för att det ska gå runt. Han är över­ty­gad om att red­skaps­ut­veck­ling för bur­fis­ke är rätt väg för att räd­da det små­ska­li­ga fis­ket.

– Jag har he­la träd­går­den full med bu­rar av oli­ka mo­del­ler. När jag bör­ja­de tes­ta dem var mi­na fis­ke­kol­le­ger skep­tis­ka och sa ”Fan det där kan du ju in­te hål­la på med!” De tyc­ker att det ba­ra är att ”skju­ta bort säl-jäv­lar­na”. Men nu har jag fått mer er­kän­nan­de även från dem; de­ras fis­ke drab­bas ju allt hår­da­re. Jag var ba­ra li­te fö­re med att by­ta me­tod, sä­ger Glenn Fridh.

Förr fanns det fler ar­ter att fis­ka, och fis­kar­na kun­de på så sätt för­sör­ja sig på bå­de torsk-, lax- och ål­fis­ke. Men i och med lax- och ål­fis­ke­för­bu­det i Ös­ter­sjön har den eko­no­mis­ka si­tu­a­tio­nen bli­vit svå­ra­re.

– Det var en an­nan bild i Ble­kinge för­ut. Det var le­van­de ham­nar med ett fun­ge­ran­de fis­ke. I dag är ham­nar­na dö­da, och fler och fler över­ger fis­ket då det in­te hål­ler eko­no­miskt. De fles­ta av mi­na kol­le­ger har job­bat hårt för att hål­la nä­san ovan­för vat­ten­y­tan. Då är det in­te lä­ge att ex­pe­ri­men­te­ra med nya red­skap som man in­te vet hur de fun­ge­rar, sä­ger Glenn Fridh.

Sven Gun­nar Lun­ne­ryd går ner i bå­ten igen och bör­jar gö­ra fast un­der­vat­tenska­me­ran till en ny bur som ska sän­kas ner på un­ge­fär sam­ma stäl­le som ti­di­ga­re. Jag får in­struk­tio­ner om hur myc­ket jag ska släp­pa på re­pet när vi sän­ker ner bu­ren i vatt­net. Sven Gun­nar Lun­ne­ryd kol­lar på eko­lo­det att bu­ren ham­nar på rätt typ av bot­ten och på rätt djup.

– Ka­me­ran mås­te hänga upp­rätt i vatt­net så att vi kan få med he­la hän­del­se­för­lop­pet runt bu­ren. Per­fekt! Där står den bra. Jag kom­mer till­ba­ka och häm­tar den på lör­dag, sä­ger han.

Sve­ri­ge har Eu­ro­pas längs­ta kust och där­med bra för­ut­sätt­ning­ar för att kun­na be­dri­va ett små­ska­ligt kust­nä­ra fis­ke. Men för att bur­fis­ket ska kom­ma i gång och fun­ge­ra mås­te ett an­tal för­ut­sätt­ning­ar upp­fyl­las, en­ligt Sven Gun­nar Lun­ne­ryd:

– Vi be­hö­ver dels ak­ti­va fis­ka­re som kan yr­ket och or­kar hål­la i, dels till­ver­ka­re av säl­säk­ra red­skap. Dess­utom be­hövs det myn­dig­he­ter som ser till att smör­ja he­la pro­ces­sen. Om and­ra fis­ka­re kan se att det går att tjä­na peng­ar på bur­fis­ket, då har vi en chans, men det häng­er på att nå­gon el­ler någ­ra fis­ka­re tar led­ning­en. Som det ser ut nu är det fis­kar­na själ­va som ska­par säl­pro­ble­men ge­nom att in­te by­ta red­skap, sä­ger han.

Vi­de­on från Urs­hol­men vi­sa­de inga sä­lar. Men ar­be­tet fort­sät­ter och nya bu­rar med un­der­vat­tenska­me­ror ska sät­tas ut av en med­ar­be­ta­re på SLU. Den­na gång i Ham­burgsund på väst­kus­ten. l

Forsk­ning & Fram­steg 1 — 2016

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.