Hästens tidigare resor

Hästen har följt med oss på flera upptäcktsfärder genom historien. Här är några exempel:

NORDAMERIKA 1519

Conquistadorerna transporterade hästar ombord på sina skepp. Hästarna fick stöd under buken av ett slags hängmatta, som gjorde att de kunde gunga med i vågorna när det stormade. Cortez resa till Mexiko förde hästen till Nordamerika. Djuren förvildades och togs så småningom upp i delar av de ursprungliga kulturerna.

MED SCOTT MOT SYDPOLEN 1910

Scott tog sig hela vägen till Sydpolen, men dog under återresan. Inte heller de manchuriska ponnyerna som hämtats i Sibirien överlevde expeditionen.

GRÖNLAND 1888

Polarexpeditionernas fader Fridtjof Nansen korsade Grönland med hästdragen släde. Senare expeditioner till ön utvecklade användandet av hästar och man lärde sig att gräva ut stallplatser i snön som skydd mot vinden.

MED SHACKLETON MOT SYDPOLEN 1907

Sir Ernest Shackleton tog sig nästan till Sydpolen och i expeditionen ingick flera sibiriska hästar. De fick äta köttbaserad kost av praktiska skäl. Enligt Shackleton föredrog de dessutom den kosten framför vanligt foder.

häst ställs på prov när ryttaren ska förmedla till hästen att den klarar av språnget.

Precis som astronauterna på månen, kommer hästarna högst sannolikt att svara på den lägre gravitationen med ett förändrat rörelsemönster. I hoppningen leder det till att högre språng blir möjliga. Konsekvenserna för dressyren är svårare att förutsäga. I dressyren bedömer man bland annat hästens takt och tempo i relation till varandra.

Den lägre gravitationen bör leda till att hästens steg och därmed takten blir långsammare än på jorden, med mer passageliknande rörelser i trav. Galoppen bör få ett längre och högre svävningsmoment i varje språng. Hur tempot utvecklas är svårare att säga, men det avgör resultatet i tidshoppning och i trav- och galoppsporterna. Hästar som växer upp på Mars har nog redan från början rörelser som avviker från det vi är vana vid på jorden. Det bli inte lätt att döma i interplanetära mästerskap i ridsport!

Att föda upp hästar på Mars ter sig lätt, förutsatt att grödor och andra resurser är på plats. Men hur ska hästarna komma dit? Hästar har tidigare i historien transporterats långa sträckor till havs på segelfartyg, och dagens internationella tävlingshästar är vittberesta.

Men en åtta månaders resa genom rymden, vilket krävs för att komma fram till Mars, är ändå något annat. Djurskyddslagen är restriktiv när det gäller vilka restider som hästar får utsättas för – och de måste kunna röra på sig under resan. Det är inte bara för motionens och styrkans skull, utan också för att undvika kolik som kan leda till tarmvred, vilket är den mest överhängande faran. Ett gåband för hästar på rymdskeppet skulle kunna lösa det problemet. När man väl har fått de första hästarna till Mars, kan inavel undvikas med embryotransplantationer från hästar på jorden. Det kan tyckas märkligt att ens fundera över hästar på andra planeter, när vi inte ens vet om vi någonsin kommer att kunna ta människor dit. Men vi vill redan nu passa på att ifrågasätta meningen med att ta en människa till Mars, om inget husdjur kan följa med. l

”Djurskyddslagen är restriktiv när det gäller vilka restider som hästar får utsättas för – och de måste kunna röra på sig under resan.”