Det töjbara tunnlandet
F&F 9/2015 – Så blev banken i mobilen en revolution När det skrivs om mobile banking, avses då både traditionell internetbanking med pengar på ett konto, och M-pesa? /Karl Anton Raid
”Knappt har säsongens första frostnatt inträffat förrän dubbdäcksdebatten dyker upp som ett brev på posten, och som forskare inom luftföroreningsområdet får jag åter, med skräckblandad fascination, läsa en drös bisarra utsagor om luftburna partiklars hälsopåverkan.”
Det viktigaste i mobile banking är att telekom-bolagen skapat banklösningar för människor som tidigare inte haft tillgång till någon bank över huvud taget. Själva poängen är också att det är mobilen som är banken – den som har en mobil banklösning behöver inte (och har sannolikt inte heller) ett konto i en vanlig bank. Det finns alltså inte några traditionella mobilbanker som M-pesa och liknande lösningar i andra länder konkurrerar med. Häri ligger en stor del av revolutionen.
Som mobilkund är du registrerad i M-pesa, och du väljer själv om du vill ha pengar på ditt konto. I de flesta fall handlar det om små belopp, vilket beskrivs i artikeln. Här blir skillnaden stor jämfört med ”traditionella bankkunder” som sannolikt har fasta jobb inom etablerade företag och myndigheter.
En av framgångsfaktorerna är att de mobila banklösningarna utgör en brygga mellan kontanter och bank: mängden kontanter minskar kraftigt vilket minskar risken för korruption, rån etcetera samtidigt som systemet gör det möjligt för människor att få ut kontanter när de behöver det.
Mobile banking är därmed ytterligare ett exempel på det som brukar kallas leap-frogging, när ett land hoppar över ett steg i utvecklingen. Och detta är något jag är övertygad om att vi kommer att få se mer av i Afrika i framtiden. / David Isaksson
Så blev töjbart tunnland tydligt
F&F 6/2015 – Hjärnbruk Apropå Hjärnbruksproblemet under vinjetten Enhetligt (F&F 6/2015) undrar CarlGunne Fälthammar hur den exakta omvandlingen av ett tunnland till 4 936,6 kvadratmeter kommit till, med tanke på att ett tunnland kunde variera i storlek mellan olika bygder. Svaret är att lantmäteriet på 1630-talet standardiserade måttet till 14 000 kvadratalnar, eller 56 000 kvadratfot. /Mats Karlsson, red. Hjärnbruk
En excellent Nobelguide
F&F 10/2015 – Nobel 2015 F&F är bra som vanligt, men dessutom skulle jag vilja ge extra mycket beröm till årets Nobel-bilaga. Den var excellent! Mycket intressant och läsvärd, lagom djup, lagom omfattande, fin balans och layout. Högklassigt!
Skulle kunna ges ut även på engelska. /Svante Brandänge