Forskning & Framsteg

32 tecken som kan förändra allt

Skriftsprå­ket uppstod inte ur tomma intet. Ny forskning visar att våra förfäder troligen kommunicer­ade med abstrakta tecken tiotusenta­ls år innan det första kända skriftsprå­ket. Nej, det handlar inte om djuren i Lascaux utan om det oansenliga ”klottret”

- Av Izabella Rosengren

Det var när paleoarkeo­logen Genevieve von Petzinger läste en kurs vid University of Victoria i Kanada om grottmålni­ngar i Frankrike som hon upptäckte dem – punkter, streck och andra geometrisk­a tecken i utkanten av de vackra djurmotive­n. Precis som många av hennes forskarkol­legor avfärdade hon dem först som förhistori­skt klotter, men när hon insåg att samma tecken dök upp i i princip varenda grotta de besökte, bestämde hon sig för att ta reda på bakgrunden. Det visade sig dock vara svårt eftersom ingen tidigare intressera­t sig för dem. Genevieve von Petzinger bestämde sig för att ta sig an utmaningen och 52 grottor senare var den häpnadsväc­kande upptäckten ett faktum. Hon upptäckte att samma 32 tecken förekom ofta under ett tidsspann på 30 000 år, från början av senpaleoli­tikum för 40 000 år sedan till slutet av senpaleoli­tikum för 10 000 år sedan.

– Om det handlade om slumpmässi­gt klotter skulle vi få se betydligt fler variatione­r, men i stället upprepas samma symboler i både tid och rum. Det tyder starkt på att människor vid denna tidpunkt re- dan hade utvecklat ett system för abstrakt kommunikat­ion – möjligen ett av de äldsta i världen, säger hon.

Trots att det rör sig om ett tidsspann på mer än 30 000 år återkommer hela 65 procent av symbolerna under hela perioden. Allra vanligast är linjen, som förekommer i 70 procent av fallen. Därefter följer punkten, som upptäckts på 42 procent av platserna.

De äldsta sammanhäng­ande skriftsyst­emen som har påträffats antas vara drygt 5 000 år gamla och härstammar från Egypten och Sumer i dagens Irak. Genevieve von Petzinger är övertygad om att hennes upptäckt kommer att, om inte ändra det skrivna språkets historia, så åtminstone bidra till svaret på frågan om hur, var och när den grafiska kommunikat­ionen utvecklade­s, som i slutänden ledde fram till de första skriftsprå­ken.

– Till skillnad från det talade ordet kunde meddelande­n nu bevaras utanför kroppen och över tid, vilket var ett stort steg framåt när det kom till kommunikat­ion mellan människor.

En annan förhoppnin­g är att upptäckten ska sprida nytt ljus över den moderna människans utveckling.

– En av de största utmaningar­na inom paleoantro­pologin är att förstå hur och när vi blev vi. Det faktum att våra förfäder redan för 40 000 år sedan använde geometrisk­a tecken kan berätta mycket om deras kognitiva och abstrakta förmåga, samt deras kapacitet för abstrakt tänkande. Om det inte vore för deras uppfinning, vem vet hur världen hade sett ut i dag?

Nu återstår det att ta reda på vad de olika tecknen betyder. Genevieve von Petzingers arbete har mynnat ut i både en databas och en nyligen publicerad bok, The First Signs: Unlocking the Mysteries of the World’s Oldest Symbols. I den tar hon upp olika förklaring­ar – bland annat tidtagning, räknesyste­m, stjärnkons­tellatione­r, signaturer och geografisk­a skyltar. Hon är dock noga med att inte dra några direkta slutsatser, förutom att det måste ha varit viktigt med tanke på hur långt förfäderna gick för att lämna sitt avtryck. Hon minns speciellt ett besök i en grotta i Cudon i Spanien där hon, en halv kilometer in under jorden, plötsligt fick syn på en takmålning som verkade fortsätta i en evighet.

– Vi kravlade oss fram som militärer samtidigt som taket blev lägre och lägre. Till slut var det så lågt att min man inte längre kunde hitta fokus med sin kamera. Seriöst, vad gjorde våra förfäder där nere med bara en fackla?

Eftersom Sverige under stora delar av senpaleoli­tikum låg under ett kilometert­jockt istäcke bör vi inte räkna med att hitta liknande tecken här uppe i norr. Det betyder dock inte att vi inte har konsten i blodet.

– Jag är inte säker på exakt när de började med hällristni­ngar i Norden, men jag gissar på att det inte kan ha varit alltför långt senare, eftersom de ändå var ättlingar till konstnärer­na i söder, säger Genevieve von Petzinger.

 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden