LÄNGRE LIV – OCH FÄRRE BARN
Andel barn (0–17 år) som bor med båda sina ursprungliga föräldrar
l Den demografiska transitionen skedde i Sverige och Europa på 1800-talet och i början av 1900-talet. När välståndet ökade i och med industrialiseringen ökade även livslängden. Detta innebar att befolkningen växte. Men när välståndet efter hand medförde att barnafödandet minskade, så nåddes en ny jämvikt.
Teorin om den andra demografiska transitionen har lanserats i slutet av 1900-talet. Den betecknar en situation med allt lägre födelsetal och fler skilsmässor, kombinerat med en alltmer individualistisk livsstil. Teorin utmanas nu av nya data, som pekar på mer stabila relationer.
nas arbetskraft behövdes. Även här gick de skandinaviska länderna före resten av världen.
I Sydeuropa följer man fortfarande den gamla stilen, som i de skandinaviska länderna i slutet av 1900-talet – och där är barnen färre och skilsmässorna fler.
Gøsta Esping-andersen talar till och med om att de skandinaviska männen har feminiserats samtidigt som kvinnorna har maskuliniserats – och att detta gör äktenskapen mer stabila. Hemmafrun har i princip försvunnit, och allt fler kvinnor utbildar sig och siktar på att arbeta heltid och göra karriär.
– Fler och fler skandinaviska män omdefinierar sin manlighet mot ett mer jämställt beteende. Allt fler kan laga mat, städa och ta hand om barn, och detta är normer som sprider sig. Och jag tror och hoppas att denna process av förändrade könsidentiteter frigör oss.
– Det handlar, fortsätter han, om en växande symmetri både vad gäller hemarbete och arbetet utanför hemmet.
Men allt är inte frid och fröjd. Det problematiska i denna pro-
I slutet av 1980-talet ledde den ökande jämställdheten till att många kvinnor tog initiativ till skilsmässa. Bertil Salomonsson, 75 år, och Ingrid Salomonsson, 76 år, Täby. Tillsammans sedan 1965. Bertil: Det har aldrig varit aktuellt då vi aldrig har varit okompis med varandra. Ingrid: Vi var inte så unga när vi träffades. Jag tror att det är lättare att undvika att man växer ifrån varandra om man möts senare i livet. Bertil: Sedan var det som så att vi skaffade barn när vi var ganska gamla. Jag tänker att det inte blir riktigt samma friktion av att skaffa barn när man redan har hunnit skaffa sig en god status och ekonomi. Jan-erik Olofsson, 65 år, och Annikki Olofsson, 64 år, Saivorova. Tillsammans sedan 1969. Annikki: Jag tror att det kanske har att göra med att vi väntade i tolv år innan vi skaffade barn. Vi hann växa ihop oss ordentligt innan dess. Jan- Erik: Sedan är det ju så att vi är de enda två invånarna i vår by och dit går ingen bilväg. Så vi har inte direkt haft så många andra att välja på under åren.