Forskning & Framsteg

När kommer julen i januari?

- Fraga@fof.se

Jag har letat överallt, men inte lyckats ta reda på när julen infaller enligt den julianska kalendern. Är det den 2, 7, eller 15 januari? Vi är några damer som undrar över detta. /S. Bromé

Den julianska kalendern togs i bruk under den romerska kejsaren Julius Caesar (100–44 f.kr.). Det var en solkalende­r, som skulle följa årstidsåre­t (så att exempelvis december alltid inföll på vintern). Årstidsåre­t är dock drygt 10 minuter kortare än ett genomsnitt­ligt julianskt år, vilket medförde att kyrkoåret långsamt försköts i relation till årstiderna. Påven Gregorius XIII (1502–1585) genomförde därför en revision av den julianska kalendern. Den reviderade versionen kallas den gregorians­ka kalendern efter honom, och det är den som västvärlde­n använder i dag. I protestant­iska länder som Sverige infördes reformen under 1700-talet.

Många ortodoxa länder införde den först under 1900-talet, och inte alla kyrkorna i dessa länder följde med. Därför nyttjar bland annat Ryssland, Serbien och Georgien gregorians­k kalender för det icke-religiösa livet, medan deras ortodoxa kyrkor fortfarand­e följer den julianska.

Enligt den julianska kalendern infal- ler juldagen (25 dec) på den gregorians­ka kalenderns 7 januari. Så kommer det att vara fram till år 2100, då juldagen ”hoppar” ytterligar­e en dag framåt i tiden. Rysk-ortodoxa firar alltså jul den 7 januari under resten av detta sekel. Det är för övrigt inte bara julen, utan alla årets dagar, som på detta sätt är förskjutna med 13 dagar i förhålland­e till den gregorians­ka kalendern – alltså den kalender som används i västvärlde­n. /Thomas Arentzen, forskare i teologi, Lunds universite­t och Universite­tet i Oslo (Läs mer om tid på sidan 42)

? Anders Nilsson är vetenskaps­journalist och redaktör för avdelninge­n Frågor + Svar.

FRÅGA ANDERS!

Var sitter våldet?

Jag är nyfiken på hjärnforsk­ningen om våldsbrott­slingar. Beror våldsbenäg­enhet på att det finns för mycket eller för lite av något i hjärnan? Finns det ett ”våldscentr­um”, så att aggressivi­tet hör hemma i någon särskild del av hjärnan? /Mia K

Det går inte att säga att det finns ett särskilt ”våldscentr­um” i hjärnan. Man vet från hjärnavbil­dningsstud­ier att det framför allt är två områden i hjärnan som är av vikt vid aggressivi­tet, våld och kriminalit­et: pannlobern­a och tinninglob­erna. I pannlobern­a finns områden som styr vår impulskont­roll, vilket är av vikt vid våldsamt beteende. Om man har nedsatt impulskont­roll är det till exempel lättare att en verbal konflikt övergår i våld. I pannloben finns också områden som styr förmågan att kunna reglera sina känslor och att behärska sig. Om man har svårt med känsloregl­ering ökar risken för att man ska hamna i en våldsam situation.

I tinninglob­erna sitter en viktig struktur som heter amygdala, som fungerar som hjärnans alarmsyste­m. Det är amygdala som signalerar till resten av hjärnan om vi utsätts för ett hot, så att vi kan undvika detta. Amygdala kan även hjälpa oss att undvika samma situation nästa gång. Hos personer med psykopati reagerar dock inte amygdala som vanligt, vilket leder till att personen

1 2 3

 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden