Så funkar vägsalt

Nu under vintern sprids drygt 100 000 ton salt på våra vägar, för att minska risken för halka. Men hur går det egentligen till när vanligt koksalt får isen att smälta? På isytor pågår hela tiden smältning och frysning samtidigt: molekyler släpper från isen samtidigt som andra fäster. Vid 0 °C går båda processerna lika fort. Saltet löses upp i det flytande vattnet. Det leder till att frysprocessen bromsas, samtidigt som smältningen fortsätter i samma hastighet. Nettoeffekten blir att isen smälter. Orsaken till att frysprocessen går långsammare är att saltjoner och vattenmolekyler attraherar varandra i det flytande vattnet. Attraktionen beror på elektrisk laddning. Bindningen mellan dem gör att färre vattenmolekyler blir tillgängliga för att bilda is. På svenska vintervägar används enbart natriumklorid – alltså koksalt. Förra vintern användes omkring 125 000 ton vägsalt till det statliga vägnätet i Sverige. Användningen av vägsalt har minskat kraftigt sedan 1990-talet.

Varför har du skrivit denna bok?

– Detta är en bok jag burit på ända sedan jag var lärarstudent. Mitt kunskapsfält är egentligen spel och spelkultur, men jag kände att jag sett saker om skola och lärarutbildning som måste sägas. Eftersom ingen svensk skolforskare sa det så fick jag göra det själv. 2|

Medveten mot alla odds

Göran Frankel

Fri tanke

Medvetandet har ingen vettig plats i naturvetenskapens världsbild. Hjärnforskare kan mäta processer i huvudet på folk som längtar, drömmer eller minns. Men längtan, drömmar och minnen är något annat än processer i huvudet, något som bara går att uppleva från insidan.

Göran Frankel, vetenskapsjournalist och tidigare informatör på Lunds universitet, är intresserad av denna glipa. Med lätt hand berättar han bland annat om tankeexperiment med zombier, som filosofer använder i sina diskussioner om hur medvetandet hänger samman med hjärnan.

Bokens struktur är lite spretig, och människorna bakom alla spännande idéer förblir diffusa, eftersom författaren i huvudsak bygger sin berättelse på andra källor än direkta intervjuer. Men materialet täcker ett brett fält av tänkande om medvetandet. Gigantiska frågor som den fria viljan, tänkande maskiner och medvetandets evolutionära roll skymtar förbi.

Några djupdykningar blir det förstås inte. En styrka i boken är dock att författaren sätter många teorier och experiment i ett idéhistoriskt sammanhang som gör dem lättare att begripa.