Framtidens smarta affärer
Kedja av koder skapar digitalt
Snart ska det bli enklare att köpa och sälja bostäder på ett säkert sätt. Lösningen kallas för blockkedjor och bygger på tekniken bakom den digitala valutan bitcoin.
Husköpet är ofta den största affären i livet. Det är också en tidskrävande och komplicerad process med många inblandade. Saker kan gå fel på vägen. Fysiska papper kan komma bort, skickas fel eller förfalskas.
– Med dagens tillvägagångssätt, som bygger på papperskontrakt, är bedrägerier, förfalskningar och liknande brott ganska enkla att utföra, säger Mats Snäll. Han leder digitaliseringsarbetet på Lantmäteriet, myndigheten som har hand om det svenska fastighetsregistret.
Mycket kan hända. En make kan förfalska en makas namnteckning för att belåna huset och spela bort pengarna. En annan kan förfalska ett bodelningsavtal. En släkting kan förfalska en annan släktings namnteckning för att överlåta en arvsandel. Sedan ett år tillbaka pågår ett utvecklingsprojekt för att testa ny teknik som kan göra processen vid fastighetsköp både säkrare och snabbare. Lösningen bygger på en blockkedja – grundtekniken bakom den digitala valutan bitcoin.
En blockkedja är, enkelt uttryckt, en ny typ av krypterad databas där det inte går att ändra något som en gång har förts in. Vid en husförsäljning innebär tekniken att inga papper behöver skickas fram och tillbaka. Köpekontrakt, lånehandlingar och lagfart signeras digitalt och sparas i blockkedjan.
Säljaren, köparen, mäklaren, bankerna och Lantmäteriet har tillgång till informationen. Säljaren kan till exempel få besked om att köparens bank beviljat lånet.
– Det är säkrare och mer transparent än med dagens teknik, samtidigt som mycket av ledtiden försvinner så att processen blir snabbare, säger Mats Snäll.
I mars ska en prototyp visas upp och om några år kan tekniken vara färdig att användas. Sverige skulle i så fall kunna bli det första landet i världen som kopplar sitt fastighetsregister till en blockkedja.
Lantmäteriet är långt ifrån ensamt om att se potentialen. Blockkedjor toppar listorna över heta teknikområden. Det som lockar banker, myndigheter, små och stora företag är möjligheten att skapa en loggbok över vem som äger vad, som alla kan lita på och där värden kan överföras utan mellanhänder.
Det gäller dock att skilja på bitcoin, associerad med svajig kurs och svarthandel, och själva blockkedjan. När pseudonymen Satoshi Nakamoto presenterade bitcoin-systemet 2008 anade nog ingen att det skulle kunna leda till säkrare fastighetsaffärer.
Bitcoin är en digital valuta för betalningar på internet utan banker eller kortföretag som mellanhand. I stället är det själva nätverket som kontrollerar och ger ut nya bitcoin.
Systemet utnyttjar kryptografiska metoder på ett finur- ligt sätt, dels för att bevisa vem som äger vad, dels för att skicka pengar i nätverket. Blockkedjan är databasen där alla transaktioner loggas. Till skillnad från bankernas transaktionssystem finns den inte på en central dator, utan sparas i alla de tusentals noderna i nätverket, peer-to-peer på datorspråk.
Med jämna tidsintervall buntas alla nya transaktioner ihop till ett block som länkas samman med de tidigare blocken med ett kryptografiskt sigill.
Eftersom sigillet har koppling till information både i det nya blocket och i de tidigare, går det inte att ändra något utan att det omedelbart upptäcks. Ändras informationen så stämmer inte längre ”låset”.
För att alla noder ska vara överens om att godkänna det nya blocket använder bitcoin-nätverket en speciell procedur. Vissa noder i nätverket, så kallade miners, tävlar om att bli först med att lösa ett kryptopussel. Den som först hittar lösningen kan addera det nya blocket och får samtidigt en belöning i form av nya bitcoin.
– Den här processen är det mest intressanta med bitcoin. Det är som att gräva guld, fast digitalt, säger Christopher Jämthagen, nybliven doktor i mjukvarusäkerhet vid Lunds universitet.
Det krävs en enorm datorkapacitet för att räkna sig fram till svaret, och ingen kan förutse vem som blir först. Det gör systemet närmast omöjligt att angripa. För att manipulera kedjan måste en hackare slå nätverkets samlade beräkningskraft.
Nakamotos idé har visat sig fungera i praktiken. Varje dag görs omkring 300 000 transaktioner i bitcoinnätverket. Samtidigt vidareutvecklas tekniken för andra områden än e-valutor.
Närmare hundra företag har anslutit sig till projektet Hyperledger, som utvecklar blockkedjeteknik för olika branscher. En av deltagarna är den amerikanska it-jätten IBM.
– Att inte längre behöva lita på enstaka institutioner är en av de saker som kan göra det här revolutionerande, säger Mikael Haglund, teknisk direktör på svenska IBM.
Bank- och finanssektorn har tidigt börjat testa möjligheten att bland annat förenkla internationell handel, där pengar ska föras över från ett land till ett annat. Andra exempel är värdepappershandel, fastighetsvärdering och garantihantering, något som IBM testar internt. En rapport från den spanska banken Santander visar att världens banker kan spara minst 140 miljarder kronor om året med hjälp av blockkedjor. Men potentialen stannar inte vid överföring av pengar. – Blockkedjor kan användas i alla affärsnätverk där något av värde byter plats, säger Mikael Haglund. Diamanthandel är ett exempel. Det brittiska företaget Everledger använder blockkedjetekniken för att ge diamanter ett digitalt pass så att deras ursprung kan spåras genom hela kedjan från gruva till köpare. Företaget ser möjligheter att använda samma teknik för andra värdefulla föremål, som konst och klockor.
Den amerikanska detaljhandelskedjan Walmart testar att spåra fläskkött från uppfödning till butik. Tanken är bland annat att snabbt kunna identifiera och ta bort partier som till exempel innehåller farliga bakterier.
– Det finns en jättepotential för att stoppa förfalskade varor och fusk i försörjningskedjor med blockkedjor. Det går att spåra och identifiera gods på ett sätt som inte varit möjligt tidigare, säger Henrik Sternberg, docent vid avdelningen för förpackningslogistik på Lunds universitet.
Tillsammans med bland andra it-institutet Viktoria Swedish ICT och transportföretaget DB Schenker driver han ett projekt som går ut på att logga transporter i en blockkedja. Målet är att konsumenter ska kunna skanna en kod på en vara för att kontrollera att den transporterats på ett hållbart sätt och med avtalsenliga villkor för chaufförerna.
– I dag ingår i regel inte transporterna i de olika miljömärkningarna, säger Henrik Sternberg.
För myndigheter kan blockkedjor innebära ett nytt sätt att samla in skatt, utfärda pass och föra sjukhusjournaler. Tekniken har också föreslagits för allmänna val. I en rapport beställd av den brittiska regeringen föreslås bland annat blockkedjor för att spåra hur biståndspengar används.
Till och med den svenska Riksbanken utreder blockkedjor som ett alternativ till en eventuell framtida e-krona.
Nystartade företag ser möjligheter som att boka och betala taxi utan mellanhänder som Uber och att skicka pengar snabbt och enkelt från ett land till ett annat.
För musiker erbjuder blockkedjan en möjlighet att få bättre betalt och kontroll över sina rättigheter. Den brittiska sångerskan Imogen Heap tillhör dem som testar att få ebetalningar direkt från publiken.
I många av de här fallen används en annan lovande möjlighet: att ställa villkor i blockkedjan, så kallade smarta kontrakt. Ett exempel: När A betalat fakturan till B så överförs ägandet från B till A.
Även om förväntningarna är hårt uppskruvade så befinner sig tekniken fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede. Bitcoin-systemet har också flera begränsningar. Det är långsamt. I genomsnitt tar det tio minuter att bilda ett nytt block. Konsensusmekanismen, där de tävlande noderna måste utföra otaliga beräkningar, är också väldigt energikrävande.
En lösning som många använder är att bygga en privat blockkedja med ett begränsat antal deltagare, som hittar ett enklare sätt att komma överens. Men vad händer då med säkerheten?
– Jag tror att det kommer att bli platt fall på många håll, säger Christopher Jämthagen.
– Det finns en stor hajp kring blockkedjor just nu, och många verkar inte kunna redogöra för varför de skulle behöva just en blockkedja som lösning. För de flesta skulle en vanlig databas antagligen duga.
Jörgen Modin, projektledare på det svensk-israeliska företaget Chromaway som utvecklar Lantmäteriets lösning, påpekar att även om det pratas mycket om blockkedjor så är ännu få exempel i drift.
Ett av undantagen är det estniska företaget Funderbeam, som driver en handelsplats för onoterade aktier i tillväxtbolag. Företaget använder en teknik utvecklad av Chromaway som åker snålskjuts på bitcoin. Aktierna som köps och säljs representeras av små belopp i bitcoin.
Fastighetsaffärerna bygger däremot på en privat blockkedja, men för att öka säkerheten ytterligare går det att utnyttja bitcoin eller någon annan blockkedja för att göra ett slags säkerhetskopiering.
– Med jämna mellanrum läggs ett säkerhetsverifikat. Om den privata kedjan får problem så upptäcks det, säger Jörgen Modin.
Även om de tekniska frågorna kan lösas finns det andra hinder som gör att det stora genombrottet dröjer. Det kan till exempel behövas vissa lagändringar innan helt digitala överlåtelser av fastigheter kan bli möjliga. l