Vad är PISA och TIMSS?

l TIMSS har fokus på innehållet i de deltagande ländernas läroplaner, och ambitionen är att undersökningsinstrumenten på denna grundval ska tillåta rättvisande jämförelser mellan olika länders undervisningsresultat. PISA bygger i stället på idén att pröva sådana kunskaper och färdigheter som antas vara viktiga för fortsatt lärande, yrkesliv och deltagande i samhällslivet. Tanken är också att PISA ska pröva underliggande kompetenser identifierade i forskning om lärande inom olika områden, och då i synnerhet i matematik.

l Pisa-proven innehåller ofta uppgifter med realistiska, verklighetsanknutna drag, och kräver ofta mycket läsning och längre skrift ligasvar. Tims s-proven innehåller mer avskalade uppgifter, som i högre utsträckning består av flervals- och kortsvarsfrågor. Antalet uppgifter är också betydligt större i TIMSS än i PISA. TIMSS genomförs fortfarande som ett papper och penna-prov. PISA började datoriseras år 2012, och sedan 2015 sker PISAunder sökningen via dator i de flesta länder. Det är en intressant fråga i vilken utsträckning detta har påverkat provets egenskaper.

l Fokuseringen på skolans undervisning återspeglas också i den urvalsmodell som används i TIMSS. I ett första steg väljs skolor slumpmässigt, och i nästa steg väljs en eller flera hela klasser ut för att delta i undersökningen. Även i PISA väljs skolor i ett första steg, och i nästa steg väljs elever (i allmänhet cirka 30 stycken) slumpmässigt inom skolan. I TIMSS är urvalet bundet till bestämda årskurser (årskurs 4, 8 och det avslutande året i gymnasieskolan), medan PISA väljer de 15-åringar som deltar i utbildning. Dessa går då i allmänhet i någon av årskurserna 8–10.

l PISA kräver obligatoriskt deltagande av Oecd-länder. År 2015 deltog samtliga 35 Oecd-länder. Därutöver deltog ett antal länder utanför OECD- gruppen. I TIMSS deltog omkring hälften av Oecd-länderna, samt ett antal länder från Afrika, Asien och Mellanöstern.

l Sammanfattningsvis fokuserar TIMSS på läroplaner och på undervisningen i hela klasser, där såväl lärare, skolledare som elever bidrar med information, medan PISA fokuserar mer på skolnivån och på ämnesövergripande kompetenser, där framför allt skolledare och elever är uppgiftslämnare. De tre ämnesområden som PISA mäter kan betraktas som en minsta gemensamma nämnare av intresse för de deltagande Oecd-länderna. Visserligen har alla länder i sina utbildningssystem även omfattande undervisning inom språk, humaniora och praktisk- estetiska ämnen – men det har visat sig svårt att arrangera gemensamma jämförande studier inom dessa ämnesområden.