Myten om ditt jag
Peter Gärdenfors är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. I sin senaste bok, Den svåra konsten att se sig själv, funderar han bland annat över hur teknikutvecklingen påverkar hur vi uppfattar vårt jag.
1| Varför en bok om jaget?
– Det har blivit en myt i vårt samhälle att du ska ta fram ditt sanna jag. Tanken om ett fixt jag är en illusion. Vi konstruerar jaget, och det har allt mer kommit att handla om utseende. Förr var det din personlighet, din heder, ära och position som skapade ditt jag. Nu har fokus mer och mer hamnat på hur vi ser ut. 2| Hur har ny teknik och sociala medier förändrat jaget?
– I boken utgår jag från spegeln. Jag blev paff över hur ny spegeln är. Fram till för 400 år sedan var speglar gjorda av polerad metall, vilket gav en väldigt suddig och mörk bild. Först på 1900-talet blev det vanligt att ha en bra spegel hemma. Nu har du en spegel med dig hela tiden i din smarta telefon och det är lätt att ta ett foto av dig själv. Du lever hela tiden med din egen bild, medveten om ditt utseende. Det har lett till en utseendefixering som gjort oss väldigt narcissistiska. En sak som jag tycker är skrämmande är allt tal om hur du ska sälja ditt jag. Jag blev förvånad när jag såg hur stort intresse det finns för hur du ska bygga dig själv som ett varumärke. 3|
Hur tror du att synen på jaget kommer att utvecklas?
– Det är en fråga som jag berör när jag skriver om psykofarmaka, som kan förändra dina personlighetsegenskaper. Jag tror att det kommer att bli möjligt att konstruera våra jag ännu mer i framtiden. Precis som du väljer frisyr så väljer du ditt jag. Jag hoppas att vi får tekniska hjälpmedel även för att kontrollera våra inre egenskaper. Hade det varit möjligt redan nu så hade jag ägnat mig åt det. Vi borde ha appar som tar fram våra moraliska egenskaper, som varnar när du är ogin eller elak. 4|
Vad kan kognitionsvetenskapen tillföra diskussionen om jaget, som andra forskningsgrenar inte kan?
– Det är ett tvärvetenskapligt ämne, som kan ge flera perspektiv på en frågeställning. Jaget är som ett kalejdoskop. Varje gång vi vrider på det ser vi ett nytt mönster. Jag försöker kombinera filosofiska, psykologiska, sociologiska och evolutionära perspektiv. Det har funnits en myt inom kognitionsvetenskapen att hjärnan är som en dator. Det har ersatts av ett mer evolutionärt perspektiv.
5| Vad menar du med en evolutionär syn?
– Till exempel att det kan vara fördelaktigt att vara bra på att lura sig själv. De flesta tror att de är bättre än genomsnittet. Det gör att du vågar göra saker som du inte skulle ha gjort annars. I långa loppet överväger chansen att lyckas risken att misslyckas. 6|
Den fria viljan står inte så högt i kurs i din bok. Hur ser du på den?
– Många av våra val är omedvetna, men vi gör ofta efterrationaliseringar så att vi tror att vi valt fritt. Samtidigt måste vi tro på den fria viljan, för annars kan vi inte vara ansvariga för våra handlingar. Det kommer fler och fler medicinska och genetiska förklaringar till våra handlingar, som kan användas, exempelvis av försvarsadvokater, för att frånta oss ansvaret för dem. Det är en tendens som kan bli farlig. 7|
Vad har du lärt dig om ditt eget jag när du skrivit boken?
– Att jag har väldigt dålig koll på mitt jag. Jag blir fortfarande väldigt förvånad över vissa av mina handlingar. Jag vet att jag kommer att göra något dumt, men gör det ändå. Jag har blivit mer medveten om min bristande självinsikt genom de här studierna.