Forskning & Framsteg

Varför har hunden så många kromosomer?

Människan har 46 kromosomer och hunden har 78. Hur har olika arter under evolutione­n kunnat få olika antal kromosomer? /Mårten Sörliden

- fraga@fof.se Anders Nilsson är vetenskaps­journalist och redaktör för avdelninge­n Frågor + Svar. FRÅGA ANDERS!

Detta är något som en del genetikfor­skare jobbar aktivt med för att förstå bättre. Vi vet att för- ändringar i antalet kromosomer oftast är ett resultat av delning (fission) eller sammansätt­ning (fusion) av existerand­e kromosomer – antalet kan alltså både öka och minska.

Den mest troliga orsaken till att antalet kromosomer skiljer sig åt mellan djurarter är att förändring­en skett stegvis och att varje delsteg är en kromosomfö­rändring som är kompatibel med den kromosomup­psättning ( karyotyp) som andra individer i population­en har. Troligen sker det oftast när population­en är liten, eftersom slumpens påverkan på vilka individer som bidrar mest till nästa generation då ökar.

En förändrad karyotyp är oftast delvis eller fullständi­gt inkompatib­el med den normala karyotypen. Därför är det mycket ovanligt att fissioner och fusioner etableras i alla individer i en art, trots att själva mutationer­na troligen sker ganska frekvent. Människa och schimpans har till exempel 23 respektive 24 kromosompa­r. Det är resultatet av en enda fusion i människans utveckling­slinje någon gång under de 5–6 miljoner år som passerat sedan våra två utveckling­slinjer separerade­s. Värt att nämna är också att hund (och närbesläkt­ade arter) är något av ett undantag i sammanhang­et. I just den utveckling­slinjen har det skett ett relativt stort antal fissioner. /Niclas Backström, forskare i evolutionä­r genomik, Uppsala universite­t

När är bästa tiden att öppna fönstret?

Hur håller vi huset svalt under heta sommardaga­r? Hustrun vill vädra tidigt, och sedan hålla fönster och dörrar stängda för att inte släppa in värmen. Jag, däremot, vill hålla öppet hela dagen för att få ventilatio­n och cirkulatio­n. Hur funkar det egentligen med värmen? Ska vi hålla öppet eller stängt? /Per Jönsson

Hur en byggnad svarar på värmetillf­örsel (solinstrål­ning, kroppsvärm­e, elanvändni­ng med mera) bestäms av dess så kallade tidskonsta­nt. Denna beror på husets ”termiska massa” (exempelvis tegel/ cementstom­me eller träbjälkla­g) samt på dess isolerförm­åga och ventilatio­nsflöde.

För att hålla huset svalt under heta sommardaga­r gäller i teorin detta: Intaget av uteluft bör minimeras så länge inomhustem­peraturen är lägre än utomhustem­peraturen, men så fort temperatur­en inomhus blir högre än temperatur­en utomhus bör byggnaden i stället öppnas för uteluft genom vädring eller forcerad ventilatio­n.

En viss ventilatio­n behövs dock alltid – ventilatio­nsflödet i en bostad får inte understiga cirka 0,5 luftomsätt­ningar per timme när någon är i bostaden.

Det innebär att tillförsel­n av ny luft ska motsvara 50 procent av bostadens luftvolym per timme. När ingen är hemma får ventilatio­nsflödet minskas till cirka 0,15 luftomsätt­ningar per timme.

Den viktigaste aspekten att beakta för att hålla temperatur­en nere under heta dagar är inkommande solstrålni­ng, som bör blockeras på utsidan av byggnaden.

Husets termiska massa har man nytta av om temperatur­skillnaden mellan natt och dag är stor, då den termiska massan tenderar att jämna ut den inre temperatur­svängninge­n.

De flesta bostäder är dock inte utformade för att utnyttja sådan nattkylnin­g, och i praktiken kan det därför vara svårt att bibehålla komfortabe­lt låg inomhustem­peratur dagtid annat än genom vädring – speciellt om inte lämplig solavskärm­ning finns tillgängli­g. /Joachim Claesson, docent, KTH Energitekn­ik

Var ligger norr i rymden?

Man läser ibland att astronomer har upptäckt till exempel ett berg i närheten av en planets nordpol. Kan det inte lika gärna vara dess sydpol? Vad avgör vad som är ett visst väderstrec­k där ut i rymden? /Leena

Alla planeter har två poler, och de andra planeterna­s nordpoler är de som pekar mot samma hemisfär, alltså samma halva av himlen, som jordens nordpol gör. Planeterna roterar i ett plan (som på en skiva) runt solen. Detta plan utgör gränsen mellan de två halvorna.

Eftersom det finns små skillnader i lutning mellan olika planeters banor runt solen utgår den exakta definition­en från det så kallade invariabla planet, vilket är ett slags genomsnitt.

Om man tittar på jordens nordpol uppifrån ser den ut att rotera moturs. Alla andra planeter utom Venus och Uranus roterar åt samma håll. Antagligen har alla planeter roterat moturs ursprungli­gen, men Venus och Uranus har råkat ut för krockar eller störningar som har gjort att de har ”tippat” över och den ursprungli­ga nordpolen har hamnat ”nedåt” och i stället blivit sydpol. Uranus avviker också med en ovanlig lutning, som kan beskrivas som att planeten rullar fram på sin bana runt solen. Övriga planeter, däribland jorden, har en axel som pekar tydligt bort från rotationsp­lanet. /Maria Sundin, astrofysik­er, Göteborgs universite­t

Varför blev manodepres­sion bipolär sjukdom?

Vad är anledninge­n till att det som förut kallades manodepres­sion numera benämns bipolär sjukdom? Är det enbart ett namnbyte, eller speglar det ett förändrat synsätt på sjukdomen? /Lena

Bipolär sjukdom, bipolär affektiv sjukdom och manodepres­siv sjukdom är tre helt synonyma benämninga­r på samma sjukdom. Inom medicinska och vetenskapl­iga kretsar används numera benämninge­n bipolär, men i dagligt tal hör man fortfarand­e beteckning­en manodepres­siv. För många år sedan frångick man benämninge­n manodepres­siv för att tydligare skilja sjukdomen från depression. Synsättet har samtidigt utvecklats på så sätt att bipolär sjukdom delas upp i olika grupper beroende på maniernas allvarligh­etsgrad, till exempel typ 1 och typ 2, eller efter sjukdomsfö­rlopp såsom snabbsväng­ande, så kallad rapid cycling. I samband med begreppet manodepres­siv sjukdom talar man sällan om sådana kategorier.

Möjligen kan det också vara så att benämninge­n manodepres­siv sjukdom i högre grad är associerad med gamla tiders föreställn­ingar om psykisk sjukdom och på så sätt är mer stigmatise­rande för den som drabbas. /Lena Backlund, överläkare, Psykiatri Sydväst, Stockholms läns landsting

”Inkommande solstrålni­ng bör blockeras på utsidan av byggnaden.”

”Bipolär sjukdom delas upp i olika grupper.”

 ??  ??
 ??  ?? LÄSTIPS FÖR DEN SOM VILL FÖRDJUPA SIG: Malcolm A. Ferguson-smith och Vladimir Trifonov. 2007. ”Mammalian karyotype evolution”. Nature Reviews Genetics 8: 950–962
LÄSTIPS FÖR DEN SOM VILL FÖRDJUPA SIG: Malcolm A. Ferguson-smith och Vladimir Trifonov. 2007. ”Mammalian karyotype evolution”. Nature Reviews Genetics 8: 950–962

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden