En flytande vindkraftspark
Med flytande konstruktioner kan havsbaserade vindkraftverk placeras även på stora djup och platser med svåra bottenförhållanden. Men tekniken är fortfarande ny och dyr.
Efter sommaren ska fem gigantiska vindkraftverk, hela 175 meter höga, färdas över Nordsjön. Från varvet i sydvästra Norge bogseras de till Peterhead norr om Aberdeen i Skottland.
Där ska de förankras några mil utanför kusten på cirka 100 meters djup. Tillsammans ska de ge tillräckligt med el för att försörja 20 000 hushåll.
Bakom projektet står det norska olje- bolaget Statoil, som har testat en mindre variant i drygt sex år.
– Erfarenheterna är väldigt goda. Produktionen har varit lika bra eller högre jämfört med andra vindkraftverk med samma typ av turbin. Den har också visat sig klara stark vind och höga vågor mycket bra, säger Elin Isaksen, presstalesperson på Statoil.
För att inte välta har de flytande vind- kraftverken en 80 meter lång köl fylld med vatten och sten. Ett styrsystem hjälper dessutom till att kompensera för vågor och vind.
Att vindkraftsparken byggs i Skottland beror på stöd från den skotska regeringen, som satsar stort på förnybar el till havs. Ute till havs är vindarna starkare och jämnare än på land, vilket ger en större elproduktion. En annan fördel är att vindkraftverken inte är lika störande för omgivningen.
Det finns redan i dag havsbaserade vindkraftverk som står på en fast plattform. Men vid mer än 50 meters djup börjar det bli både dyrt och besvärligt att bygga sådana konstruktioner. Det gäller till exempel delar av USA:S kust, i Medelhavet och utanför Japan. Då är flytande vindkraftverk en lösning.
Statoil är inte ensamt om sin satsning. Bland konkurrenterna finns svenska Hexicon, som också deltar i den skotska regeringens demonstrationsprogram – men ett år senare. Företaget utvecklar en plattform med plats för två vindkraftverk.
I entrén till Hexicons kontor i Stockholm står en prototyp i skala 1:50 av den triangelformade fackverkskonstruktionen lutad mot väggen. Vindkraftverken sitter i två av hörnen. Förankringen sker i det tredje hörnet som är fullt rörligt så att hela plattformen kan vrida sig efter vinden. Magnus Rahm, företagets tekniska chef, förklarar att prototypen används för tester i bassäng.
– Det blir som en stor vindflöjel och gör att vi kan producera maximalt med el.
Den första fullskaliga plattformen ska stå klar utanför den skotska nordkusten i oktober 2018. Det blir en bjässe som är 170 meter bred och 155 meter hög inklusive turbinbladen.
Delarna har börjat tillverkas och sätts nu ihop i en torrdocka. Att bygget kan ske på land och att hela plattformen sedan kan bogseras på plats är en fördel jämfört med fasta vindkraftverk som monteras ute till havs.
– En annan stor fördel är att vi inte behöver anpassa varje plattform efter havsdjup och bottenförhållanden, säger Magnus Rahm.
De flytande plattformarna är fortfarande dyra och finansieringen är en stor utmaning. Men flera faktorer talar för flytande vindkraft. En del av tekniken kan hämtas från olje- och gasindustrin, som använder liknande konstruktioner.
Utvecklingen mot allt större vindkraftsturbiner hjälper också till att sänka kostnaderna, genom att en och samma plattform kan leverera mer energi.
En tredje drivkraft för flytande vindkraft är att det är förhållandevis ont om grunda vatten med lämpliga bottenförhållanden. Det gör att företagen tvingas ut på djupare vatten för att kunna fortsätta att bygga ut den havsbaserade vindkraften.
Länder som Storbritannien och Japan satsar därför på tekniken. I Japans fall är det en väg för att lösa landets energikris efter kärnkraftskatastrofen i Fukushima.