Så ser tilliten ut
Tilliten till andra människor varierar stort mellan olika länder, men även mellan olika grupper i samhället. Högutbildade, äldre män som står politiskt till vänster känner i regel högst tillit.
Att ha tillit till sina medmänniskor är oftast en bra sak. Ett land där medborgarna hyser tillit till varandra är i regel välfungerande. Tilliten underlättar affärsavtal, gör att vi vågar sätta in pengar på banken och äta mat tillagad av främlingar. I ett samhälle utan tillit ligger det närmare till hands att beväpna sig och undvika kontakt med andra människor.
I ett nytt forskningsprojekt har stats- vetarna Bo Rothstein och Sören Holmberg analyserat data om graden av tillit från över 70 länder. Informationen kommer från globala enkäter som utförts av World values survey.
Det visade sig att variationerna är mycket stora. I de nordiska länderna, Nederländerna, Australien och Nya Zeeland litar majoriteten av medborgarna på sina medmänniskor. Men i länder som Brasilien, Malaysia, Rumänien och Turkiet är motsvarande andel bara cirka 10 procent.
– Det normala i världen är att man inte litar på sina medmänniskor. Vi som bor i högtillitsländer tillhör undantagen, säger Bo Rothstein, som numera är professor vid Oxford university i Storbritannien.
Den rimligaste förklaringen till detta är enligt honom att graden av tillit ofta präglas av bemötandet från samhällets representanter – och att merparten av världens människor lever i länder där samhällsinstitutionerna är dysfunktionella, korrupta och diskriminerande.
I regel varierar tilliten ganska lite inom ett land, men vissa mönster går att se. De största mätbara skillnaderna är att högutbildade har högre tillit än lågutbildade, att friska har högre tillit än sjuka och att människor med arbete har högre tillit än arbetslösa.
Yngre personer är mindre tillitsfulla än de som är äldre än 50 år. Det är enligt Bo Rothstein inget specifikt för vår tid; tilliten förändras under livets gång. När det gäller skillnader mellan könen har män generellt en något högre tillit än kvinnor.
Politiska preferenser spelar också en roll, dock rätt liten: Människor till vänster har högre tillit än dem till höger.
– Man kan tänka sig att en person med hjärtat till vänster tror mer på samarbete, medan en person till höger betonar konkurrens och individualism, säger Bo Rothstein. Det borde påverka synen på tillit.
– Men det viktigaste är att tilliten till andra människor inte är huggen i sten, utan verkar förändras av sociala omständigheter, säger han.
Resultaten har publicerats i Journal of public affairs.
”Det normala i världen är att man inte litar på sina medmänniskor. Vi som bor i högtillitsländer tillhör undantagen.”