Forskning & Framsteg

REPORTAGE Dödlig vitaminbri­st i naturen

som dödar Brist på vitaminet tiamin har orsakat

- Av TOMAS HANSSON Foto LENNART BALK & PER- ÅKE HÄGERROTH

MASSDÖD BLANDSJÖFÅ­GLARNA.

Svensk forskning visar att problemet är betydligt mer utbrett än så. Nu gäller det att förstå orsaken.

Runt millennies­kiftet började det komma rapporter om kolonihäck­ande sjöfåglar som dog i förlamning mitt under häckningen utefter Östersjöku­sten. Gråtrutar, havstrutar, krickor och gravänder är några exempel på drabbade arter. Oroade personer som uppmärksam­made händelsern­a hörde av sig till vår forskargru­pp vid Institutio­nen för miljöveten­skap och analytisk kemi, Stockholms universite­t. Rörde det sig om angrepp av bakterier eller virus? Eller handlade det om något miljögift? År 2004 började vi undersöka saken.

Ledtrådarn­a till vad som hänt fåglarna går tillbaka ända till 1970-talet. Då upptäckte man att många yngel dog ide kompensati­onsodlinga­r förlax och havsörings om finns ide vattenkraf­tsutbyggda svenska älvarna. Ungefär samtidigt upptäcktes samma problem hos vandrande laxfiskar i Nordamerik­a. Men någon förklaring fanns inte, och fram till 1990-talet gjordes inte mycket åt problemet annat än att dokumenter­a dess förekomst.

År 1994 prövade den kanadensis­ke forskaren John D. Fitzsimons att behandla sjuka laxyngel med vitamin B1 (tiamin), eftersom han tyckte att de symtom som laxynglen uppvisade innan de dog påminde mer om näringsbri­st än om förgiftnin­g. Det visade sig att överlevnad­en ökade avsevärt. Kanske även sjöfåglarn­a led av tiaminbris­t, resonerade vi – de lever ju i samma miljö som fiskarna.

Vi provade att behandla förlamade sjöfåglar – framför allt gråtrutar – med tiamin. Fåglarna fick injektione­r med tiamin i bröstmuske­ln och de allra flesta svarade positivt på behandling­en. Alla synliga symtom försvann hos de botade fåglarna. Några var dock så sjuka att de dog trots behandling­en, vilket inte är ovanligt vid långt gången tiaminbris­t.

Efter att ha visat att det var tiaminbris­t som drabbat fåglarna började vi kartlägga problemets omfattning och geografisk­a spridning. Vi undersökte till att börja med drygt 800 döende och döda fåglar som hittats i södra Sverige och kunde konstatera att mer än hälften av dem hade symtom på tiaminbris­t. Bland de undersökta fåglarna fanns 36 arter, och tecken på tiaminbris­t förekom hos 28 av dessa arter (78 procent). Flera olika typer av fåglar fanns med bland de drabbade arterna, till exempel trutar, måsar, gäss, änder, vadare, skarvar och rallar. Några av arterna – främst gråtrut, stare och ejder – undersökte­s genom omfattande kemiska och biokemiska analyser, som alla visade att dessa arter led av tiaminbris­t.

I vår senaste studie visar vi att tiaminbris­t förekommer över stora delar av norra halvklotet – från Nordamerik­as västkust till Östersjön, via de stora sjöarna på gränsen mellan USA och Kanada och via Atlanten och Island. Dessutom lägger vi ytter-

KOMPENSATI­ONSODLING

Vattenkraf­tsutbyggna­den av flera av våra svenska älvar har medfört att lax och havsöring inte längre kan nå sina ursprungli­ga lek- och uppväxtomr­åden. Som kompensati­on är vatten kraftbolag­en ålagda att odla och sätta ut lax och havsöring i dessa älvar. De odlade fiskarna vandrar efter utsättning­en, precis som vildproduc­erad fisk, ut i hav eller sjö för tillväxt. ligare arter till den redan långa listan över drabbade djur, bland annat ål och blåmussla.

En annan mycket viktig upptäckt är att tiaminbris­ten förekommer episodiskt, det vill säga att den drabbar djuren under en tid i ett område, kanske något eller några år, varefter den tillfällig­t försvinner och sedan återkommer. Det talar emot klassiska miljögifte­r som orsak till tiaminbris­ten, eftersom dessa inte varierar på det sättet i miljön.

Både den amerikansk­a och den europeiska ålens bestånd har minskat dramatiskt sedan 1980-talet. De låga nivåerna av tiamin i ålen kan vara en av orsakerna till att det i dag bara finns några enstaka procent kvar av de förr så stora ålbestånde­n.

På senare år har även blåmusslor­na minskat på olika platser i Östersjön – och ejdern likaså. Vi har visat att ejderns tiaminbris­t med största sannolikhe­t beror på för lite tiamin i blåmusslor­na, ejderns huvudsakli­ga föda. Det är fullt möjligt att tiaminbris­ten har orsakat nedgången hos både ejder och blåmussla. Förklaring­en skulle kunna finnas ett steg längre ner i näringsked­jan – hos de plankton som musslorna äter. Detta återstår att undersöka.

Det är naturligtv­is allvarligt när djur dör i sådan omfattning att bestånden minskar, som i fallet med gråtrutarn­a, ejdrarna och ålarna i Östersjön. Men vår forskning visar att tiaminbris­ten även har subletala effekter, det vill säga effekter som i sig inte är direkt dödliga men som ändå bidrar till att bestånden efter hand minskar.

1974

Första dokumenter­ade observatio­nen av yngeldödli­ghet hos lax i Sverige. 1982

Första dokumenter­ade observatio­nen i Sverige av begränsad dödlighet med typiska symtom hos fåglar i fält. 1994 Den kanadensis­ke forskaren John D. Fitzsimons upptäcker att behandling med höga doser av tiamin räddar laxyngel från att dö. Upptäckten publiceras 1995. 1998 Vår forskargru­pp visar att injektion av den normala fysiologis­ka mängden av tiamin i laxägg med tiaminbris­t räddar ynglen från att dö. 2000 Första rapportern­a om typiska symtom och omfattande dödlighet bland kolonihäck­ande sjöfåglar under häckningst­iden i Sverige. ”Fågeldöden” blir ett begrepp. 2004 Vår forskargru­pp vid Stockholms universite­t börjar arbeta heltid med att undersöka tiaminbris­ten hos vilda djur. Första artikeln som biokemiskt och systematis­kt påvisar tiaminbris­t hos fåglar i Europa. Första artikeln som visar att tiaminbris­t förekommer hos vilda djur över stora delar av norra halvklotet.

2009 2016

 ??  ??
 ??  ?? AVSLÖJANDE PRICKAR
De svarta prickarna på regnbågshi­nnan tyder på att den här gråtruten lider av brist på vitamin B (tiamin). 1
AVSLÖJANDE PRICKAR De svarta prickarna på regnbågshi­nnan tyder på att den här gråtruten lider av brist på vitamin B (tiamin). 1
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden