Forskning & Framsteg

Gängskjutn­ingar smittar

Om någon skjuter på en plats ökar risken för en ny skottlossn­ing i närområdet de närmaste veckorna.

- Av Henrik Höjer

Skottlossn­ingarna har ökat i Sverige det senaste decenniet, och därmed har mönstret för det grova våldet förändrats. ”Forskninge­n visar en förändring i det dödliga våldet från inomhusvål­d med vassa eller trubbiga vapen till utomhusvål­d med skjutvapen, där den senare kategorin är svårare att lösa”, skriver forskare vid bland annat Stockholms universite­t och Karolinska institutet i en ny studie om skottlossn­ingar i storstäder­na.

De har analyserat 948 skjutninga­r i Stockholm, Göteborg och Malmö under åren 2011–2015, där en tredjedel ledde till personskad­or eller död. Det viktigaste resultatet är att skottlossn­ingar leder till nya skottlossn­ingar i samma område. En skjutning på en plats ökar kraftigt risken för en ny skjutning inom 14 dagar, inom hundra meter från den första skjutninge­n. Extra tydligt var sambandet i Malmö.

– Vi blev ganska förvånade över resultatet, eftersom dessa mönster är starkare i Sverige än i andra länder, säger Amir Rostami, som är både polis och forskare i sociologi vid Stockholms universite­t samt medförfatt­are till studien.

I till exempel Philadelph­ia finns liknande mönster, men i Sveriges storstäder är själva mekanismen att skjutning följs av skjutning i närområdet starkare. Amir Rostami tror att det kan bero på att områdena där det skjuts är så passbegrän­sade i Sverige. Det handla romutanför­skaps områdens om Rosen gård, Biskopsgår­den och Hus by, enligt studien, som är publicerad i Security journal.

Amir Rostami har forskat om det grova våldet i många år och har tidigare varit pessimisti­sk till utveckling­en.

– I dag ser vi mer tydlighet från politikern­a, säger han. Men polisens uppklarnin­gsnivå är direkt ohälsosam. Och de kraftiga sociala insatserna har vi heller inte sett än. Det han fortfarand­e saknar är arbete med riskgruppe­r. – De som finns i gängmiljön kan lätt fortsätta att rekrytera, och allt fler riskerar att dras in i kriminalit­eten, säger han.

För att få stopp på skjutandet poängterar han de skarpare lagar som redan är på väg.

– Med hårdare straff för vapeninneh­av kan man få bort folk från gatan direkt, säger han, och det kan kyla ned konflikter­na.

En annan strategi är att systematis­era polisinsat­serna. De stora insatser som gjorts i till exempel Södertälje och Malmö på senare år verkar ha haft effekt på skjutandet.

Själva skjutandet går att tygla, menar Amir Rostami. Men de långsiktig­a lösningarn­a för att stoppa det grova våldet är betydligt mer komplicera­de.

 ??  ?? Sedan 2011 har minst 79 personer skjutits ihjäl i Sverige.
Sedan 2011 har minst 79 personer skjutits ihjäl i Sverige.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden