Brist på sed­lar är det mins­ta pro­ble­met

Forskning & Framsteg - - Frågor Svar -

Vid hy­perin­fla­tion räc­ker sed­lar­na in­te till, ex­em­pel­vis i Ve­ne­zu­e­la. Hur kan län­der un­der långa ti­der ha kraf­tig in­fla­tion ut­an att kol­lap­sa?

Ve­ne­zu­e­las in­fla­tion, det vill sä­ga den år­li­ga för­änd­ring­en i kon­su­ment­pri­ser, var 254 pro­cent un­der 2016 och be­räk­nas bli 700 pro­cent un­der 2017. Ve­ne­zu­e­la är där­med på god väg att få hy­perin­fla­tion, vil­ket – god­tyck­ligt – de­fi­nie­ras som 50 pro­cent per må­nad, el­ler 1 200 pro­cent per år. Ty­piskt för hy­perin­fla­tion är att den sti­ger och att en dras­tisk för­änd­ring av den eko­no­mis­ka po­li­ti­ken till slut tving­as fram.

Ef­fek­ten av kraf­tig in­fla­tion på en eko­no­mi be­ror på hur väl eko­no­min an­pas­sar sig. Re­dan vid en in­fla­tion på runt 30 pro­cent ska­pas of­ta sy­stem där bland an­nat lö­ner, hy­ror och rän­tor au­to­ma­tiskt skrivs upp med in­fla­tio­nen. Dess­utom sker, om möj­ligt, del­vis en över­gång till sta­bi­la ut­länds­ka va­lu­tor, som den ame­ri­kans­ka dol­larn. Län­der som har an­pas­sat sig till en hög in­fla­tion kan ha hög till­växt un­der en läng­re tid; någ­ra hi­sto­ris­ka ex­em­pel är Bra­si­li­en, Is­ra­el och Tur­ki­et.

Hy­perin­fla­tion har dock kraf­tigt ne­ga­tiv ef­fekt på eko­no­min, men ef­tersom fö­re­tag och in­di­vi­der gör vad de kan för att över­le­va kan det ta någ­ra år in­nan kon­se­kven­ser­na blir rik­tigt all­var­li­ga. Ve­ne­zu­e­las BNP krymp­te nå­got 2013–2015 – men 2016 mins­ka­de den med 18 pro­cent, vil­ket kan be­skri­vas som en kol­laps. Det finns fle­ra an­led­ning­ar till minsk­ning­en, men den höga in­fla­tio­nen har sä­ker­li­gen bi­dra­git. I Zim­babwe, det land som se­nast ha­de hy­perin­fla­tion, sjönk BNP med cir­ka 40 pro­cent un­der pe­ri­o­den 2001–2008.

Brist på sed­lar är van­ligt vid hy­perin­fla­tion, ef­tersom man in­te hin­ner tryc­ka nya i takt med att vär­det sjun­ker. Där­för ger man ut sed­lar med stör­re och stör­re vär­de. I Ve­ne­zu­e­la finns nu sed­lar med valö­ren 20 000 bo­li­var, men de är i skri­van­de stund ba­ra vär­da cir­ka 60 SEK på svar­ta mark­na­den. Det är se­del­tryck­ning­en som ger re­ge­ring­en in­koms­ter samt hål­ler igång in­fla­tio­nen, så se­del­brist är i sig in­te ett grund­läg­gan­de pro­blem. /Dick Du­re­vall, pro­fes­sor i ut­veck­lingse­ko­no­mi, Gö­te­borgs uni­ver­si­tet

”Det är se­del­tryck­ning­en som ger re­ge­ring­en in­koms­ter.”

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.