Da­torn spa­nar åt po­li­sen

Au­to­ma­tisk an­sikt­s­i­gen­kän­ning är på väg att bli ett vik­tigt verk­tyg för po­li­sen. In­om ett halv­år ska tek­ni­ken hjäl­pa ut­re­dar­na att sål­la fram in­tres­san­ta bil­der från över­vak­nings­ka­me­ror.

Forskning & Framsteg - - Innehall -

I slu­tet av maj greps en man i den brit­tis­ka sta­den Car­diff ef­ter att ha bli­vit iden­ti­fi­e­rad av en ka­me­ra för­sedd med au­to­ma­tisk an­sikt­s­i­gen­kän­ning. Det var förs­ta gång­en tek­ni­ken led­de till ett gri­pan­de i Stor­bri­tan­ni­en. Där har po­li­sen un­der det se­nas­te året gjort fle­ra för­sök med tek­ni­ken vid sto­ra eve­ne­mang.

Men över­vak­ning­en möts även av pro­tes­ter. Kri­ti­ker­na me­nar bland an­nat att po­li­sens användning av an­sikt­s­i­gen­kän­ning är olag­lig och att tek­ni­ken har bris­ter.

Men tek­ni­ken är hur som helst på fram­marsch och även i Sverige tes­tar po­li­sen att iden­ti­fi­e­ra brotts­ling­ar ge­nom att lå­ta da­torn mat­cha bil­der från till ex­em­pel över­vak­nings­ka­me­ror mot en da­ta­bas med kända brotts­ling­ar.

– Ut­veck­ling­en går väl­digt fort. Da­tor­sy­ste­men är i dag un­ge­fär li­ka bra som män­ni­skor på att kän­na igen en per­son, sä­ger Jör­gen Ahl­berg, do­cent i da­tor­se­en­de vid Lin­kö­pings uni­ver­si­tet.

Han har lett ett ny­li­gen av­slu­tat pro­jekt om hur an­sikt­s­i­gen­kän­ning kan an­vän­das in­om svensk po­lis, i sam­ar­be­te med po­li­sen, Na­tio­nellt fo­ren­siskt cent­rum, Total­för­sva­rets forsk­nings­in­sti­tut och fö­re­ta­get Vi­sage Te­ch­no­lo­gi­es, där Jör­gen Ahl­berg är med­grun­da­re.

I förs­ta hand kom­mer tek­ni­ken att hjäl­pa po­li­sens ut­re­da­re att sål­la i sto­ra bild­ma­te­ri­al. I dag mås­te po­li­sens ut­re­da­re tit­ta ige­nom tim­tals med vi­de­o­fil­mer på jakt ef­ter en miss­tänkt. Där kan i stäl­let ett sy­stem med an­sikt­s­i­gen­kän­ning gö­ra en förs­ta ge­nom­gång.

– Vi kan be sy­ste­met väl­ja ut de mest tro­li­ga bil­der­na, vil­ket gör att vi kan spa­ra myc­ket tid, sä­ger Philip Eng­ström, chef för bild- och ljud­grup­pen på Na­tio­nellt fo­ren­siskt cent­rum.

Ett an­nat van­ligt pro­blem som ut­re­dar­na brot­tas med är att av­gö­ra om en miss­tänkt per­son är den­sam­ma som på en bild från en över­vak­nings­ka­me­ra. Så­da­na be­döm­ning­ar görs i dag ma­nu­ellt av er­far­na ut­re­da­re. Men med da­torns hjälp kan jäm­fö­rel­sen bli säk­ra­re.

– Mjuk­va­ran ser and­ra möns­ter än en män­ni­ska och kan di­rekt jäm­fö­ra en bild

med mil­jon­tals and­ra. Ett ex­em­pel är del­vis maske­ra­de an­sik­ten där en män­ni­ska har väl­digt svårt att dra slut­sat­ser, me­dan en mjuk­va­ra kan hit­ta lik­he­ter som är så sta­tis­tiskt ovan­li­ga att det än­då ger en match­ning, sä­ger Philip Eng­ström.

Ef­ter att ha tes­tats in­ternt tror han att an­sikt­s­i­gen­kän­ning kan bör­ja an­vän­das i ut­red­nings­ar­be­tet in­om nå­got halv­år.

Dä­re­mot är det än så länge in­te ak­tu­ellt att, som i Stor­bri­tan­ni­en och en del and­ra län­der, an­vän­da tek­ni­ken för över­vak­ning av ga­tor och torg. För­u­tom le­ga­la och ­etis­ka frå­ge­tec­ken finns även tek­nis­ka.

– Tek­ni­ken är än­nu in­te mo­gen. Även om den he­la ti­den blir bätt­re så är den in­te hund­ra­pro­cen­tig och det räc­ker med en li­ten fel­pro­cent för att det snabbt ska bli mas­sor av falsklarm. Då sjun­ker för­tro­en­det för sy­ste­met och ing­en vill an­vän­da tek­ni­ken, sä­ger Jör­gen Ahl­berg.

Pro­ble­met är in­te ba­ra att oskyl­di­ga per­so­ner kan pe­kas ut som brotts­ling­ar. Det är ock­så svårt för ka­me­ran att fånga an­sik­tet på al­la män­ni­skor som till ex­em­pel ström­mar för­bi på en tåg­sta­tion. Det går ock­så att göm­ma sig un­der en keps. Ut­veck­ling­en går där­för mot att kom­bi­ne­ra an­sikt­s­i­gen­kän­ning med and­ra kän­ne­tec­ken som kläd­sel, fri­syr, längd och gång­stil.

Myc­ket forsk­ning på­går även för att tol­ka oli­ka be­te­en­den. En ka­me­ra skul­le då kun­na upp­täc­ka och lar­ma om per­so­ner som upp­för sig på ett miss­tänkt sätt, till ex­em­pel en fick­tjuv som rör sig i ett visst möns­ter på en järn­vägs­sta­tion.

Men över­vak­ning­en mås­te ba­lan­se­ras mot den per­son­li­ga in­tegri­te­ten. Näs­ta år kom­mer nya Eu-reg­ler om ka­me­raö­ver­vak­ning som bland an­nat ska skär­pa kra­ven vad gäl­ler bi­o­met­risk in­for­ma­tion.

Jör­gen Ahl­berg vill se sy­stem som an­vän­der sig av da­ta som in­te kan kopp­las till en viss per­son.

– Säg att det går för­bi en lång kil­le med gul skjor­ta. Vi har ing­en aning om vem det är och om det in­te är ho­nom vi le­tar ef­ter så kan vi er­sät­ta hans an­sik­te med ett ne­utralt an­sik­te. Av Ma­rie Alp­man

Jör­gen Ahl­berg, do­cent i da­tor­se­en­de vid Lin­kö­pings uni­ver­si­tet, ­tes­tar en pro­gram­va­ra som lä­ser av hans an­sik­te. Da­torn drar slut­sat­sen att han är: man, 46 år och mer glad än led­sen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.