Det nya grö­na ener­gi­puss­let

Forskning & Framsteg - - Nu& Då - Av Jo­han Jar­nestad & Ma­rie Alp­man

I fle­ra stor­ska­li­ga för­sök styrs el- och ­vär­me­för­bruk­ning så att den går i takt med ­el­pro­duk­tio­nen från sol och vind. I framtidens elnät kom­bi­ne­ras många oli­ka lös­ning­ar.

ryc­ka in som en ex­tra re­surs. Om­vänt kan de lad­das när det finns gott om el.

– Säg att du kom­mer hem från job­bet och har 20 pro­cent kvar i bil­bat­te­ri­et. Då kan du bör­ja la­ga mat med elen från bil­bat­te­ri­et. Se­dan lad­das det un­der nat­ten, sä­ger Kim Koch Han­sen.

För att tes­ta kon­cep­tet kom­mer upp till 50 test­bi­lar att rul­la på Bornholm de när­mas­te tre åren, i ett se­pa­rat pro­jekt som leds av Dan­marks tek­nis­ka uni­ver­si­tet.

Även i Sverige på­går för­sök där vär­me­sy­ste­men hem­ma hos van­li­ga el­kun­der hjäl­per till att skyd­da el­nä­tet från över­be­last­ning. Ut­an­för Uppsa­la kan el­bo­la­get Upp­lands ener­gi sty­ra vär­me­pum­par­na i 300 hus. Forsk­nings­pro­jek­tet, del­vis fi­nan­si­e­rat av Ener­gi­myn­dig­he­ten, kom i gång 2014. Må­let är att det ska om­fat­ta 500 hus näs­ta år. När el­nä­tet är hårt be­las­tat kan kun­der­nas vär­me­pum­par sän­ka ef­fek­ten.

– Den här ty­pen av lös­ning­ar kom­mer att be­hö­vas när vi får in mer för­ny­bar el i nä­ten. Al­ter­na­ti­vet är att byg­ga nya led­ning­ar, vil­ket är bå­de dyrt och tar tid, sä­ger pro­jekt­le­da­ren Jo­achim Lind­borg på or­ga­ni­sa­tio­nen Sustai­nab­le in­no­va­tion.

Han be­rät­tar att pro­jek­tet nu ut­ö­kas för att ock­så in­ne­hål­la el­bilsladd­ning, hem­bat­te­ri­er och sol­cel­ler.

Bland del­ta­gar­na finns fle­ra mind­re tek­nik­bo­lag som ut­veck­lar nya lös­ning­ar för bland an­nat vär­me­pum­par och el­bilsladd­ning.

Pre­cis som på Bornholm är ut­ma­ning­en att hit­ta en bra af­färsmo­dell.

– Det gäl­ler ock­så att re­gle­ran­de myn­dig­he­ter öpp­nar för des­sa ty­per av sy­stem, sä­ger Jo­achim Lind­borg. Ett helt an­nat ex­em­pel på hur upp­värm­ning­en kan ut­nytt­jas för att jäm­na ut sväng­ning­ar i ener­gi­sy­ste­met finns i Hyl­lie i Mal­mö. Pre­cis som på Bornholm an­vänds den nya stads­de­len som ett la­bo­ra­to­ri­um, för smart styr­ning av el och vär­me. Ett av de pro­jekt som kom­mit längst hand­lar om fjärr­vär­me. Mat­ti­as Ör­ten­vik, chef för håll­bar stads­ut­veck­ling på ener­gi­bo­la­get Eon, lå­ser upp en käl­lar­dörr i ett av de ny­bygg­da bo­stads­hu­sen. In­nan­för dör­ren döl­jer sig hu­sets el- och fjärr­vär­me­cen­tral. Rör längs väg­gar­na le­der varmt vat­ten till ele­ment och kra­nar i de 82 lä­gen­he­ter­na i hu­set.

Här finns ock­så ex­tra ut­rust­ning som sam­lar in och skic­kar da­ta om tem­pe­ra­tu­ren i hu­set och i fjärr­vär­me­vatt­net som flö­dar

in och ut. In­for­ma­tio­nen ana­ly­se­ras så att sy­ste­met lär sig hur hu­set re­a­ge­rar när vär­men till­fäl­ligt höjs el­ler sänks.

Det in­ne­bär att hu­set kan dra ner på vär­men un­der kal­la da­gar när det finns ett stort be­hov av fjärr­vär­me.

– De tunga be­tong­struk­tu­rer­na i fas­tig­he­ten fun­ge­rar som ett ener­gi­la­ger. Även en kall vin­ter­dag kan det ta fle­ra tim­mar in­nan det märks sär­skilt myc­ket på in­om­hus­tem­pe­ra­tu­ren att vär­men strypts, sä­ger Mat­ti­as Ör­ten­vik.

Bå­de fas­tig­hets­ä­ga­ren och Eon vin­ner på sy­ste­met, en­ligt Mat­ti­as Ör­ten­vik. Fas­tig­hets­ä­ga­ren, i det här fal­let det kom­mu­na­la bo­stads­bo­la­get MKB, kan ka­pa vär­me­no­tan, me­dan Eon slip­per dra i gång ol­je­el­da­de ex­traag­gre­gat vid köld­knäp­par.

– Tryc­ker vi ner ol­jean­vänd­ning­en så mins­kar vi ock­så kol­di­ox­id­ut­släp­pen. Det är den sto­ra driv­kraf­ten, sä­ger Mat­ti­as Ör­ten­vik.

Tjäns­ten, som ock­så fun­ge­rar för fjärr­ky­la, är re­dan mo­gen för mark­na­den och ska bör­ja mark­nads­fö­ras mot fas­tig­hets­ä­ga­re in­om kort.

Hur länge kom­mer det då att drö­ja in­nan vär­me­styr­ning i van­li­ga vil­lor blir en re­a­li­tet? En­ligt Jör­gen Chri­s­ten­sen, forsk­nings­chef och pro­jekt­le­da­re för Ecogrid 2 på bransch­or­ga­ni­sa­tio­nen vid Dansk ener­gi, kan pro­jek­tet på Bornholm bli kom­mer­si­ellt om fem år.

– I takt med att tra­di­tio­nell, styr­bar pro­duk­tion som kärn­kraft stängs ner, tror vi på sti­gan­de el­pri­ser. Då blir det bil­li­ga­re att va­ri­e­ra ef­ter­frå­gan än att im­por­te­ra el från Nor­ge, Sverige och Tyskland som vi gör i dag, sä­ger han.

I Sverige står vind­kraft­pro­duk­tio­nen för om­kring 10 pro­cent av el­pro­duk­tio­nen, jäm­fört med 40 pro­cent i Dan­mark. Vi har ock­så gott om vat­ten­kraft som kan kom­pen­se­ra när det in­te blå­ser. Men nya flex­ib­la ener­gi­lös­ning­ar kom­mer än­då att be­hö­vas. – Frå­gan är ak­tu­ell ef­tersom det lo­kalt kan bli van­li­ga­re med över­be­last­ning­ar i el­nä­tet, sä­ger Lars Nord­ström, pro­fes­sor i el­kraft­tek­nik vid Kung­li­ga tek­nis­ka hög­sko­lan i Stock­holm.

I vå­ras blev det till ex­em­pel elav­brott på Öland på grund av för myc­ket vind­kraft­sel. Mä­t­in­stru­men­tet som skul­le var­na så att vind­kraft­ver­ken stängs av vi­sa­de sig i det här fal­let va­ra tra­sigt. El­nä­tet blev då över­be­las­tat – led­ning­ar­na blev helt en­kelt för var­ma.

Ett al­ter­na­tiv till att stänga av vind­kraft­ver­ken vid över­pro­duk­tion skul­le kun­na va­ra att hus­hål­len pas­sar på att vär­ma upp vat­ten och lad­da si­na el­bi­lar.

För att kla­ra av den här ty­pen av pro­blem kom­mer det att be­hö­vas många del­lös­ning­ar.

En trend är att fö­re­tag, ett kvar­ter i sta­den el­ler ett vil­la­om­rå­de bil­dar ett eget lo­kalt el­sy­stem, ett så kal­lat mikro­nät, som strä­var ef­ter att bli så själv­för­sör­jan­de som möj­ligt och som till och med kan kopp­las loss från det öv­ri­ga el­nä­tet.

När Kal­le kom­mer hem och mås­te lad­da el­bi­len kan gran­nar­na till­fäl­ligt dra ner på vär­men.

När An­na har över­skott på so­lel kan Lin­da pas­sa på att fyl­la varm­vat­ten­be­re­da­ren.

Mikro­nät finns se­dan länge på iso­le­ra­de öar och or­ter med ett en­skilt lä­ge. Tra­di­tio­nellt drivs det med die­se­lag­gre­gat, men med hjälp av sol och vind och smart styr­ning blir det ett håll­bart al­ter­na­tiv även på and­ra plat­ser.

I skåns­ka Sim­ris byg­ger Eon ett mikro­nät för att kun­na stu­de­ra tek­ni­ken. De om­kring 150 hus­hål­len och fö­re­ta­gen ska in­gå i ett lo­kalt ener­gi­sy­stem som för­sörjs med vind­kraft och sol­cel­ler.

Över­skot­tet lag­ras i ett bat­te­ri­la­ger, som ryc­ker in när det in­te blå­ser el­ler är so­ligt. Mikro­nä­tet ska in­vi­gas i höst och för­sö­ket ska på­gå i tre år.

På Bornholm var det just be­ho­vet att kla­ra sin egen el­för­sörj­ning som trig­ga­de i gång ut­veck­ling­en av ett smart el­sy­stem.

Det finns en el­för­bin­del­se till Sverige, men vid fle­ra till­fäl­len har far­tyg ri­vit av ka­beln. Ön mås­te då pro­du­ce­ra sin egen el och ju mer som kom­mer från sol och vind, desto mer mås­te de 40 000 in­vå­nar­na hjäl­pa till.

Till­ba­ka hem­ma hos fa­mil­jen Andre­as­son vid ha­vet, sä­ger Brit­ta att hon in­te har nå­got emot att va­ra för­sökska­nin.

– Det känns väl­digt bra att kun­na bi­dra till en bätt­re mil­jö. l

Le­go­mo­dell av ener­gi­sy­ste­met på Bornholm. Ön har go­da för­ut­sätt­ning­ar för att byg­ga ut bå­de sol- och vind­kraft.

Mat­ti­as Ör­ten­vik, chef för håll­bar stads­ut­veck­ling på ener­gi­bo­la­get Eon, fram­för el­cen­tra­len i ett av de ny­bygg­da hu­sen i stads­de­len Hyl­lie i Mal­mö, där många nya ener­gi­lös­ning­ar tes­tas.

El­bi­lar­nas bat­te­ri­er kan bli vik­ti­ga ener­gi­la­ger i framtidens el­sy­stem. På Bornholm star­tar snart ett test som om­fat­tar 50 bi­lar. I Sverige spe­lar vat­ten­kraf­ten en cen­tral roll för att ba­lan­se­ra el­sy­ste­met.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.