M

Forskning & Framsteg - - Tek­nik -

TRIM­MAD

Ett bi som får i sig li­te ni­ko­tin blir en än­nu fli­ti­ga­re ar­be­ta­re.

ånga väx­ter är helt be­ro­en­de av pol­li­ne­ran­de in­sek­ter för att kun­na fort­plan­ta sig. In­sek­ter­nas be­lö­ning för sitt ar­be­te är of­tast nek­tar, en soc­ker­hal­tig väts­ka i blom­mor­na.

Men det finns även väx­ter som spet­sar sin nek­tar med ni­ko­tin, kof­fe­in och and­ra äm­nen som van­ligt­vis in­går i väx­ter­nas ke­mis­ka för­svar mot ska­de­in­sek­ter och mikro­or­ga­nis­mer. Det kan ver­ka un­der­ligt – väx­ter­na vill ju in­te ska­da si­na pol­li­na­tö­rer. Så var­för spet­sa nek­tarn på det vi­set? Det har många fors­ka­re grubb­lat över.

Väx­ter­na gyn­nas av att pol­li­na­tö­rer­na be­fruk­tar så många blom­mor som möj­ligt. Det gäl­ler där­för att se till att pol­li­na­tö­rer­na in­te stan­nar för länge i var­je blom­ma. Nek­tar som först loc­kar och se­dan väc­ker obe­hag skul­le kun­na va­ra en lös­ning på pro­ble­met – och kanske kan en gnut­ta ni­ko­tin i nek­tarn ha den ef­fek­ten. Det har fors­ka­re i Syd­af­ri­ka un­der­sökt.

Fors­kar­na lät tam­bin väl­ja mel­lan ett stort an­tal skå­lar som in­ne­höll konst­gjord nek­tar med oli­ka hal­ter av ni­ko­tin och soc­ker. De bin som del­tog i för­sö­ket fö­re­drog ”nek­tar” med lå­ga hal­ter av ni­ko­tin. Men ju hög­re soc­ker­hal­ten var, desto hög­re ni­ko­tin­hal­ter ac­cep­te­ra­de bi­na.

– Det hand­lar om smak. Ni­ko­tin sma­kar bit­tert och soc­ker maske­rar den sma­ken. Vi har fun­nit sam­ma sam­band hos sol­fåg­lar och and­ra nek­ta­rä­tan­de fåg­lar, att de ac­cep­te­rar mer ni­ko­tin ju hög­re soc­ker­hal­ten är, sä­ger Sue Ni­col­son, pro­fes­sor vid Uni­ver­si­ty of Pre­to­ria och en av fors­kar­na bakom stu­di­en.

Fors­kar­nas ex­pe­ri­ment in­di­ke­rar att en gnut­ta ni­ko­tin i nek­tarn skul­le kun­na få fart på bi­na, så att fler blom­mor blir pol­li­ne­ra­de.

– Men för att verk­li­gen be­vi­sa det mås­te man gö­ra or­dent­li­ga fäl­t­ex­pe­ri­ment, sä­ger Sue Ni­col­son.

Någ­ra av de bi­sam­häl­len som ingick i för­sö­ken drab­ba­des av sjuk­do­mar. Många bin dog som en följd, men fors­kar­na kun­de kon­sta­te­ra att lå­ga do­ser av ni­ko­tin brom­sa­de sjuk­doms­för- lop­pen. Det stö­der en an­nan te­o­ri, näm­li­gen att vis­sa äm­nen i nek­tar fun­ge­rar som me­di­cin för pol­li­na­tö­rer. Ett ame­ri­kanskt forskar­team har un­der­sökt det­ta i de­talj.

Fors­kar­na in­fek­te­ra­de hum­lor med mag­pa­ra­si­ter och för­sök­te se­dan bo­ta dem med åt­ta oli­ka äm­nen som fö­re­kom­mer i nek­tar. Fy­ra av äm­ne­na ha­de en tyd­lig ef­fekt. Ni­ko­tin är ett av dem – de öv­ri­ga är ka­tal­pol, ty­mol och ana­ba­sin. Det sist­nämn­da ha­de bäst re­sul­tat i för­sö­ken och mins­ka­de an­ta­let pa­ra­si­ter hos hum­lor­na med i ge­nom­snitt 80 pro­cent.

Hum­lor som in­fek­te­rats med pa­ra­si­ter öka­de själv­mant sitt in­tag av nek­tar som in­ne­höll ana­ba­sin. De ver­kar allt­så själv­me­di­ci­ne­ra för att bli av med pa­ra­si­ter­na.

Al­la som har brot­tats med ett ni­ko­tin­be­ro­en­de vet hur svårt det är att bli av med det. Även kof­fe­i­net i vårt kaf­fe är be­ro­en­de­fram­kal­lan­de. Vid det här la­get kanske du fun­de­rar på om in­sek­ter som får i sig des­sa äm­nen ut­veck­lar be­ro­en­den som lik­nar vå­ra – och om det i så fall in­går i en lömsk plan från väx­ter­na si­da: att ska­pa så vil­li­ga och lo­ja­la pol­li­na­tö­rer som möj­ligt.

Ett brit­tiskt forskar­team har vi­sat att hum­lor fö­re­drar nek­tar som in­ne­hål­ler ni­ko­tin fram­för ni­ko­tin­fri nek­tar. Forskar­tea­met har ock­så un­der­sökt om hum­lor som får i sig ni­ko­tin från nek­tar blir bätt­re på att pol­li­ne­ra väx­ter.

Hum­lor­na som del­tog i för­sö­ket fick le­ta nek­tar i konst­gjor­da blom­mor. Var­je hum­la fick till­gång till två sor­ters blom­mor. Den ena in­ne­höll vat­ten och den and­ra in­ne­höll nek­tar. De två ty­per­na av blom­mor ha­de oli­ka färg, så att hum­lor­na kun­de lä­ra sig att as­so­ci­e­ra en viss färg med nek­tar. Hälf­ten av hum­lor­na fick till­gång till blom­mor med ren nek­tar, den and­ra hälf­ten fick till­gång till nek­tar spet­sad med ni­ko­tin. På så sätt kun­de fors­kar­na un­der­sö­ka om ni­ko­ti­net på­ver­ka­de hum­lor­nas in­lär­nings­för­må­ga.

Al­la hum­lor lär­de sig kän­na igen och und­vi­ka de blom­mor som in­ne­höll en­bart vat­ten. Men in­lär­ning­en sked­de snab­bast hos de hum­lor som fått till­gång till blom­mor med ni­ko­tin­hal­tig nek­tar. Slut­sat­sen är en­ligt fors­kar­na att ni­ko­tin för­bätt­rar hum­lor­nas in­lär­nings­för­må­ga.

Av­slut­nings­vis un­der­sök­te fors­kar­na om ni­ko­ti­net på­ver­ka­de hum­lor­nas för­må­ga att tän­ka om. Fors­kar­na kas­ta­de om fär­ger­na, så att de blom­mor som ti­di­ga­re gett hum­lor­na en be­lö­ning i form av nek­tar nu i stäl­let in­ne­höll vat­ten.

Den här gång­en gick det snab­bast för de hum­lor som in­te ha­de fått ni­ko­tin, allt­så de som ti­di­ga­re lärt sig att skil­ja blom­mor­na med ni­ko­tin­fri nek­tar från blom­mor med vat­ten i.

För de ni­ko­tin­be­ro­en­de hum­lor­na var det svå­ra­re att ac­cep­te­ra för­änd­ring­en.

De här ele­gan­ta ex­pe­ri­men­ten vi­sar att en växt som spet­sar sin nek­tar med ni­ko­tin bör få pol­li­na­tö­rer som snabbt lär sig kän­na igen den väx­tens blom­mor. Men det be­hö­ver in­te be­ty­da att pol­li­na­tö­rer­na i frå­ga har bli­vit be­ro­en­de av ni­ko­ti­net.

– Än så länge har ing­en lyc­kats vi­sa att pol­li­na­tö­rer­na verk­li­gen blir be­ro­en­de av ni­ko­tin. Men det finns någ­ra stu­di­er som vi­sar att de på­ver­kas av så­da­na sub­stan­ser. Att vi­sa att de blir be­ro­en­de kom­mer att krä­va många fler ex­pe­ri­ment, men vi hål­ler på med det i vårt labb just nu, sä­ger Ge­ral­di­ne Wright, pro­fes­sor vid Newcast­le uni­ver­si­ty och en av fors­kar­na bakom stu­di­en.

En­ligt Ge­ral­di­ne Wright är det tro­ligt att ni­ko­ti­net på­ver­kar be­lö­nings­cent­rum i hum­lor­nas hjär­na, och att hum­lor­na där­för för­knip­par ni­ko­ti­net med väl­be­fin­nan­de. Det­ta kan i så fall mo­ti­ve­ra hum­lor­na att för­sö­ka skaf­fa mer av sam­ma va­ra, vil­ket na­tur­ligt­vis gyn­nar väx­ter­na.

Ni­ko­tin tycks allt­så kun­na fram­kal­la bå­de väl­be­fin­nan­de och obe­hag hos pol­li­na­tö­rer­na.

– Det är tro­ligt att oli­ka ar­ter av pol­li­na­tö­rer re­a­ge­rar oli­ka på ni­ko­tin och att oli­ka do­ser kan fram­kal­la oli­ka re­ak­tio­ner, sä­ger Ola Lundin, fors­ka­re vid Sve­ri­ges lant­bruks­u­ni­ver­si­tet och ex­pert på sam­spe­let mel­lan väx­ter, pol­li­na­tö­rer och ska­de­in­sek­ter.

And­ra fors­ka­re har sett att kof­fe­in tycks ha lik­nan­de ef­fekt. Vis­sa av de så kal­la­de se­kun­dä­ra me­ta­bo­li­ter som fö­re­kom­mer i nek­tarn tycks allt­så kun­na på­ver­ka bå­de häl­sa och be­te­en­de hos pol­li­na­tö­rer­na. I de fles­ta fall ser det­ta ut att gyn­na bå­da par­ter – pol­li­na­tö­rer­na får mat och me­di­cin och väx­ter­na får bätt­re pol­li­ne­ring.

Men det kan fin­nas en mörk bak­si­da av det­ta öm­se­si­di­ga ut­byte, som är kopp­lat till en grupp be­kämp­nings­me­del som kal­las ne­o­ni­ko­ti­no­i­der. Som nam­net an­ty­der är ne­o­ni­ko­ti­no­i­der­na ke­miskt be­släk­ta­de med ni­ko­tin, och de har en likar­tad ef­fekt på in­sek­ter­nas cen­tra­la nerv­sy­stem. De bin­der till re­cep­to­rer på nerv­cel­ler­na som är av­sed­da för sig­nal­sub­stan­sen ace­tyl­kolin. Den­na ser till att nerv­cel­ler­na kan kom­mu­ni­ce­ra med varand­ra. Hal­ten av ace­tyl­kolin re­gle­ras av en­zy­mer som snabbt bry­ter ner sig­nal­sub­stan­sen. Des­sa en­zy­mer kan även bry­ta ner ni­ko­tin – men de rår in­te på ne­o­ni­ko­ti­no­i­der, som där­för kan nå så hö­ga kon­cent­ra­tio­ner att de stör kom­mu­ni­ka­tio­nen mel­lan nerv­cel­ler­na. Det kan le­da till för­lam­ning och död hos pol­li­na­tö­rer­na.

Brit­tis­ka fors­ka­re har gjort stu­di­er som vi­sar att var­ken hum­lor el­ler tam­bin kan av­gö­ra om nek­tar in­ne­hål­ler ne­o­ni­ko­ti­no­i­der el­ler in­te – även i de fall då hal­ter­na är så hö­ga att in­sek­ter­na tar ska­da. Fak­tum är att bi­na och hum­lor­na fö­re­drar nek­tar spet­sad med en­de­ra av två ne­o­ni­ko­ti­no­i­der fram­för ren nek­tar.

– Jag tror att ne­o­ni­ko­ti­no­i­der på­ver­kar be­lö­nings­cent­ret i bi­nas hjär­na på sam­ma sätt som ni­ko­tin gör. Där­för väl­jer de att dric­ka mer av väts­kor som in­ne­hål­ler så­da­na sub­stan­ser ef­tersom det ger till­freds­stäl­lel­se, ung­e­fär som soc­ker kan få oss att må bra, sä­ger Ge­ral­di­ne Wright.

Det är na­tur­ligt­vis oro­an­de. Om bin och hum­lor hell­re äter nek­tar som in­ne­hål­ler ne­o­ni­ko­ti­no­i­der än gift­fri nek­tar, så finns det en risk att de får i sig skad­li­ga mäng­der be­kämp­nings­me­del.

Det finns fors­ka­re – och na­tur­ligt­vis fö­re­trä­da­re för de fö­re­tag som till­ver­kar ne­o­ni­ko­ti­no­i­der – som an­ser att den här sor­tens la­bo­ra­to­ri­e­ex­pe­ri­ment ger en över­dri­ven bild av de ne­ga­ti­va ef­fek­ter­na. En av in­vänd­ning­ar­na är att pol­li­na­tö­rer­na i ex­pe­ri­men­ten ut­sätts för av­se­värt hög­re do­ser än vad de kan få i sig när de pol­li­ne­rar grö­dor ute i na­tu­ren som har be­hand­lats

Ge­nom att mär­ka bin med chip kan ­fors­kar­na re­gi­stre­ra när de fly­ger ut och in ur bo­et. Det ger in­for­ma­tion om bi­nas livs­längd, vil­ket krävs för att un­der­sö­ka hur de på­ver­kas av be­kämp­nings­me­del.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.