M

TRIMMAD

Ett bi som får i sig lite nikotin blir en ännu flitigare arbetare.

ånga växter är helt beroende av pollinerande insekter för att kunna fortplanta sig. Insekternas belöning för sitt arbete är oftast nektar, en sockerhaltig vätska i blommorna.

Men det finns även växter som spetsar sin nektar med nikotin, koffein och andra ämnen som vanligtvis ingår i växternas kemiska försvar mot skadeinsekter och mikroorganismer. Det kan verka underligt – växterna vill ju inte skada sina pollinatörer. Så varför spetsa nektarn på det viset? Det har många forskare grubblat över.

Växterna gynnas av att pollinatörerna befruktar så många blommor som möjligt. Det gäller därför att se till att pollinatörerna inte stannar för länge i varje blomma. Nektar som först lockar och sedan väcker obehag skulle kunna vara en lösning på problemet – och kanske kan en gnutta nikotin i nektarn ha den effekten. Det har forskare i Sydafrika undersökt.

Forskarna lät tambin välja mellan ett stort antal skålar som innehöll konstgjord nektar med olika halter av nikotin och socker. De bin som deltog i försöket föredrog ”nektar” med låga halter av nikotin. Men ju högre sockerhalten var, desto högre nikotinhalter accepterade bina.

– Det handlar om smak. Nikotin smakar bittert och socker maskerar den smaken. Vi har funnit samma samband hos solfåglar och andra nektarätande fåglar, att de accepterar mer nikotin ju högre sockerhalten är, säger Sue Nicolson, professor vid University of Pretoria och en av forskarna bakom studien.

Forskarnas experiment indikerar att en gnutta nikotin i nektarn skulle kunna få fart på bina, så att fler blommor blir pollinerade.

– Men för att verkligen bevisa det måste man göra ordentliga fältexperiment, säger Sue Nicolson.

Några av de bisamhällen som ingick i försöken drabbades av sjukdomar. Många bin dog som en följd, men forskarna kunde konstatera att låga doser av nikotin bromsade sjukdomsför- loppen. Det stöder en annan teori, nämligen att vissa ämnen i nektar fungerar som medicin för pollinatörer. Ett amerikanskt forskarteam har undersökt detta i detalj.

Forskarna infekterade humlor med magparasiter och försökte sedan bota dem med åtta olika ämnen som förekommer i nektar. Fyra av ämnena hade en tydlig effekt. Nikotin är ett av dem – de övriga är katalpol, tymol och anabasin. Det sistnämnda hade bäst resultat i försöken och minskade antalet parasiter hos humlorna med i genomsnitt 80 procent.

Humlor som infekterats med parasiter ökade självmant sitt intag av nektar som innehöll anabasin. De verkar alltså självmedicinera för att bli av med parasiterna.

Alla som har brottats med ett nikotinberoende vet hur svårt det är att bli av med det. Även koffeinet i vårt kaffe är beroendeframkallande. Vid det här laget kanske du funderar på om insekter som får i sig dessa ämnen utvecklar beroenden som liknar våra – och om det i så fall ingår i en lömsk plan från växterna sida: att skapa så villiga och lojala pollinatörer som möjligt.

Ett brittiskt forskarteam har visat att humlor föredrar nektar som innehåller nikotin framför nikotinfri nektar. Forskarteamet har också undersökt om humlor som får i sig nikotin från nektar blir bättre på att pollinera växter.

Humlorna som deltog i försöket fick leta nektar i konstgjorda blommor. Varje humla fick tillgång till två sorters blommor. Den ena innehöll vatten och den andra innehöll nektar. De två typerna av blommor hade olika färg, så att humlorna kunde lära sig att associera en viss färg med nektar. Hälften av humlorna fick tillgång till blommor med ren nektar, den andra hälften fick tillgång till nektar spetsad med nikotin. På så sätt kunde forskarna undersöka om nikotinet påverkade humlornas inlärningsförmåga.

Alla humlor lärde sig känna igen och undvika de blommor som innehöll enbart vatten. Men inlärningen skedde snabbast hos de humlor som fått tillgång till blommor med nikotinhaltig nektar. Slutsatsen är enligt forskarna att nikotin förbättrar humlornas inlärningsförmåga.

Avslutningsvis undersökte forskarna om nikotinet påverkade humlornas förmåga att tänka om. Forskarna kastade om färgerna, så att de blommor som tidigare gett humlorna en belöning i form av nektar nu i stället innehöll vatten.

Den här gången gick det snabbast för de humlor som inte hade fått nikotin, alltså de som tidigare lärt sig att skilja blommorna med nikotinfri nektar från blommor med vatten i.

För de nikotinberoende humlorna var det svårare att acceptera förändringen.

De här eleganta experimenten visar att en växt som spetsar sin nektar med nikotin bör få pollinatörer som snabbt lär sig känna igen den växtens blommor. Men det behöver inte betyda att pollinatörerna i fråga har blivit beroende av nikotinet.

– Än så länge har ingen lyckats visa att pollinatörerna verkligen blir beroende av nikotin. Men det finns några studier som visar att de påverkas av sådana substanser. Att visa att de blir beroende kommer att kräva många fler experiment, men vi håller på med det i vårt labb just nu, säger Geraldine Wright, professor vid Newcastle university och en av forskarna bakom studien.

Enligt Geraldine Wright är det troligt att nikotinet påverkar belöningscentrum i humlornas hjärna, och att humlorna därför förknippar nikotinet med välbefinnande. Detta kan i så fall motivera humlorna att försöka skaffa mer av samma vara, vilket naturligtvis gynnar växterna.

Nikotin tycks alltså kunna framkalla både välbefinnande och obehag hos pollinatörerna.

– Det är troligt att olika arter av pollinatörer reagerar olika på nikotin och att olika doser kan framkalla olika reaktioner, säger Ola Lundin, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och expert på samspelet mellan växter, pollinatörer och skadeinsekter.

Andra forskare har sett att koffein tycks ha liknande effekt. Vissa av de så kallade sekundära metaboliter som förekommer i nektarn tycks alltså kunna påverka både hälsa och beteende hos pollinatörerna. I de flesta fall ser detta ut att gynna båda parter – pollinatörerna får mat och medicin och växterna får bättre pollinering.

Men det kan finnas en mörk baksida av detta ömsesidiga utbyte, som är kopplat till en grupp bekämpningsmedel som kallas neonikotinoider. Som namnet antyder är neonikotinoiderna kemiskt besläktade med nikotin, och de har en likartad effekt på insekternas centrala nervsystem. De binder till receptorer på nervcellerna som är avsedda för signalsubstansen acetylkolin. Denna ser till att nervcellerna kan kommunicera med varandra. Halten av acetylkolin regleras av enzymer som snabbt bryter ner signalsubstansen. Dessa enzymer kan även bryta ner nikotin – men de rår inte på neonikotinoider, som därför kan nå så höga koncentrationer att de stör kommunikationen mellan nervcellerna. Det kan leda till förlamning och död hos pollinatörerna.

Brittiska forskare har gjort studier som visar att varken humlor eller tambin kan avgöra om nektar innehåller neonikotinoider eller inte – även i de fall då halterna är så höga att insekterna tar skada. Faktum är att bina och humlorna föredrar nektar spetsad med endera av två neonikotinoider framför ren nektar.

– Jag tror att neonikotinoider påverkar belöningscentret i binas hjärna på samma sätt som nikotin gör. Därför väljer de att dricka mer av vätskor som innehåller sådana substanser eftersom det ger tillfredsställelse, ungefär som socker kan få oss att må bra, säger Geraldine Wright.

Det är naturligtvis oroande. Om bin och humlor hellre äter nektar som innehåller neonikotinoider än giftfri nektar, så finns det en risk att de får i sig skadliga mängder bekämpningsmedel.

Det finns forskare – och naturligtvis företrädare för de företag som tillverkar neonikotinoider – som anser att den här sortens laboratorieexperiment ger en överdriven bild av de negativa effekterna. En av invändningarna är att pollinatörerna i experimenten utsätts för avsevärt högre doser än vad de kan få i sig när de pollinerar grödor ute i naturen som har behandlats