Varför gav vi upp det jämlika jägarlivet?

Så hävs sladden

Vissa menar att jordbruksrevolutionen i många avseenden försämrade människans villkor. Det ledde till mer arbete, ensidigare kost, sämre hälsa och uppkomsten av hierarkier, svält och fattigdom. Om nackdelarna var så många – varför övergavs då jägar- och samlarlivet? /Jean-louis von Dardel

Varför människan blev jordbrukare och boskapsskötare och därmed övergav en flertusenårig existens som jägare och samlare är en av den arkeologiska forskningens stora frågor. Den har inget entydigt svar, men det finns mycket intressant att säga i ämnet.

Tidigare har arkeologer debatterat om de ursprungliga jägar- och samlarkulturerna i Skandinavien själva övergick till att bli bönder, eller om de trängdes undan av invandrande jordbrukande kulturer. I dag är den vanligaste uppfattningen att båda processerna ägt rum, men att den förra varit dominerande. Övergången till jordbruksbaserad ekonomi ledde till stabilare matförsörjning och en växande befolkning samt på sikt även bättre levnadsförhållanden. De tidiga bönderna bodde i välorganiserade samhällen, i ordentliga långhus.

Att förändringen generellt skulle ha medfört sämre levnadsförhållanden finns det inga belägg för i Skandinavien, men det är sant att den inte bara innebar fördelar för individerna. Det nyblivna jordbrukarsamhället utvecklades snabbt på flera olika plan och blev bland annat mycket hierarkiskt, med makten koncentrerad till ett fåtal män. Spåren av den makten kan vi fortfarande se i vårt landskap som dösar och långhögar – stora gravmonument avsedda för en enda person. /Mats Larsson, professor i arkeologi, Linnéuniversitetet

”Övergången till jordbruksbaserad ekonomi ledde till stabilare matförsörjning och en växande befolkning.”

Därför ser vi rött – även genom plast

Varför ger vitt ljus genom en röd genomskinlig plastfilm ett rött ljus? Plasten är röd för att den reflekterar röda våglängder. Borde inte det leda till att den inte släpper igenom rött ljus, så att ljuset på andra sidan filmen saknar röda våglängder? /Stefan Samuelson

Röd plast har färgpigment som absorberar alla våglängder förutom röda. Den minskar då andelen av dessa våglängder både för reflekterat ljus och för ljus som släpps igenom filmen, så att vi ser en rödaktig ton.

Det finns dock filter som är transparenta för vissa våglängder men reflekterar andra våglängder. De kallas för interferensfilter och består ofta av en glasskiva belagd med flera lager av olika material i mycket tunna skikt. /Linda Lundström, forskare i visuell optik, KTH

Tyder floresmänniskans lilla hjärna på lägre intelligens?

/Victor

Den blott meterlånga människoarten floresmänniskan (Homo floresiensis) levde på ön Flores i nuvarande Indonesien. De yngsta fynden har nyligen omdaterats till cirka 100 000 – 60 000 år före nutid. De antyder att floresmänniskan tillverkade stenredskap, jagade öns småväxta elefanter, styckade dem och använde eld – möjligen för att tillaga bytet. Tolkningarna är omstridda, men man kan ändå fråga sig hur hon kunde ha en så avancerad kultur med sin mycket lilla hjärna, vars vikt uppskattats till bara cirka 440 gram. Hjärnvikten hos den moderna människan, Homo sapiens, är i medeltal cirka 1 400 gram. Hos schimpansen är den omkring 380 gram.

Hjärnvikt är emellertid inte den enda faktor som bestämmer vår kognitiva förmåga. Viktigare faktorer är sannolikt bland annat det totala antalet nervceller i hjärnan, antalet förbindelser mellan olika hjärndelar och antalet kopplingar (synapser) mellan nervcellerna – samt den relativa storleken hos vissa hjärndelar, särskilt storhjärnans så kallade prefrontala bark hos däggdjur.

Kråkfåglar och papegojor har mycket små hjärnor, men deras kognitiva förmågor kan jämföras med apors, till och med människoapors. Nyligen har man visat att nervcellerna är mycket tätare packade i dessa fåglars hjärnor än i däggdjurshjärnor, vilket leder till att de totalt har ungefär lika många nervceller som många apor. Fåglarna har dessutom en större andel av sina nervceller i storhjärnan.

Floresmänniskan kan ha härstammat från den tidiga arten Homo habilis, med en uppskattad hjärnvikt på cirka 650 gram, eller från den senare Homo erectus, vars hjärnvikt har uppskattats till cirka 1 000 gram. Då hon blev isolerad på ön Flores kan hon ha minskat i kroppsstorlek – något som ofta sker med däggdjur på öar.

Vi får troligen aldrig något svar på frågan om hur floresmänniskan under sin evolution kunde bibehålla en relativt välutvecklad kultur, trots minskad hjärnstorlek. Hon kompenserade kanske genom att till exempel utveckla fler synapser mellan nervcellerna, eller djupare fåror i storhjärnans bark. Alternativt kan hon ha offrat vissa mentala förmågor. Då kan delar av hjärnan ha frigjorts för det som var viktigast för överlevnaden. Hos den moderna människan kan vissa sådana förändringar ske under en individs levnad. Ett ofta citerat exempel är förstoring av hjärnområden som styr händerna hos pianister. /Anders Lundquist, universitetslektor em. biologi, Lunds universitet

”... man kan ändå fråga sig hur hon kunde ha en så avancerad kultur med sin mycket lilla hjärna, vars vikt uppskattas till bara cirka 440 gram.”

För att häva sladden utnyttjar antisladdsystemet principen att ett fordon som bromsas på ena sidan börjar rotera åt det hållet, som när en kanotist styr genom att bromsa med paddeln. Vid en understyrd sladd bromsar bilen på det inre bakhjulet, vilket får bilens rotation att öka. Vid en överstyrd sladd bromsar bilen normalt på det yttre framhjulet, vilket får bilens rotation att minska. Resultatet blir attbakvagnen vill inåt och inte far iväg utåt i kurvan.

HÄVNING UNDERSTYRD SLADD HÄVNING ÖVERSTYRD SLADD BROMSAT HJUL