”Man kan tro mycket utan att veta”

Forskning & Framstegs tidigare astronomiredaktör Joanna Rose har kokat ner 30 års bevakning av kosmologin i bokform. Här intervjuas hon av sin efterträdare Anna Davour.

Den som har läst Forskning & Framsteg har under många år kunnat ta del av Joanna Roses texter om världsalltet. När hon gick i pension tog jag över stafettpinnen. Med det perspektivet var det extra roligt för mig att läsa hennes nya bok Kosmiskt pussel, som bygger på både nya texter och tidigare artiklar. I boken beskriver Joanna Rose den nutida bilden av universum och hur den har vuxit fram, utifrån tankar som först kan verka helt galna. Vissa idéer ratas, andra visar sig vara de pusselbitar som behövs. 1|

Hur kom boken till?

teorier dök upp och forskare från partikelfysik och andra discipliner gav sig in på fältet. Det har hänt oerhört mycket under de här senaste 30 åren, som jag tyckte att det skulle vara intressant att sammanställa. 2|

Vad är roligast att berätta om?

Du har träffat många spännande människor inom fältet. Är det några möten som särskilt fastnat i minnet?

– Det skulle kanske vara i början, när jag första gången träffade världens ledande kosmologer. Jag lyssnade med gapande mun på alla idéer som lades fram. Det var under ett Nobelsymposium 1990. Stephen Hawking var där, Andrei Linde och hans ryske kollega Alexi Starobinskij, flera blivande Nobelpristagare och i stort sett alla de stora som var aktiva inom fältet. De var färre då, nu är de många fler. Med bättre instrument, satelliter och datorer har kosmologin blivit en vetenskaplig gren bland andra. 4|

Är det viktigt för allmänheten att veta något om kosmologi?

– Ja. Man kan tro mycket utan att veta. Det har blivit än tydligare i dessa tider. Kosmologi omfattar ju så mycket. Det är viktigt att peka på var gränsen går mellan fakta och spekulationer, men också att visa att till och med de galnaste idéerna inom vetenskapen oftast har ett fundament att stå på. Det finns observationer och teori, och idéerna följer en bestämd logik.

Med alla vackra bilder av kosmos kan man få för sig att vi nu fattar allt om universum. Men så har många trott före oss, så lite ödmjukhet behövs. Ett av syftena med boken är att visa att det här är pågående forskning. Och att påminna om den gamla sanningen att ju mer vi vet, desto mer vet vi vad vi inte vet. Av Anna Davour

Ojämlikhet här för att stanna?

The great leveler

Walter Scheidel

Princeton university press

Detta är ett massivt verk om våldets och ojämlikhetens historia – från stenåldern till 2000-talet, en djupt imponerande forskargärning av humanioraprofessorn Walter Scheidel. Den övergripande tesen, belagd i mängder av grafer och empiri, är dessutom enkel att sammanfatta: De ekonomiska klyftorna i samhället växer när tiderna är fredliga och länder blomstrar – och de minskar vid ofredsår och katastrofer. Det är en sorglig läxa av tusentals år av mänsklig historia, som enkelt kan illustreras av svensk nutidshistoria – den relativa fattigdomen minskade till exempel under 1990-talskrisen, men ökar under högkonjunkturer.

I stenålderns gryning var människorna jämlika i sin fattigdom. Det kom sedan att förändras av framför allt jordbruket, som ledde till att vissa kunde lägga resurser på hög. När ett samhälle förmår producera ett överskott så distribueras detta i regel mer till vissa än till andra.

Skillnaderna har historiskt sett kunnat reduceras på fyra olika sätt: statskollaps, epidemier, svåra krig och slutligen revolution. Inga tebjudningar med andra ord. Under sådana omständigheter minskar rikedomarna och därmed klyftorna. Här är Walter Scheidels data mycket övertygande.

Med tanke på att världen på många sätt vuxit ifrån dessa fyra historiska plågor så är lärdomen rätt dyster ur jämlikhetssynpunkt; dagens fredliga värld där fattigdomen minskar i rasande takt leder även till ökad ojämlikhet. Men frågan är om storskaliga katastrofer är att föredra? Av Henrik Höjer

Åter till kunskapsskolan

Kunskapssynen och pedagogiken

Magnus Henrekson (red.)

Dialogos förlag

Den svenska skolan har allvarliga problem, inte bara i form av dåliga resultat. Vi har även stora problem med skolk, sena ankomster och stök i klassrummet. Dessutom växer kunskapsklyftorna snabbt mellan olika grupper. Allt detta framgår av denna angelägna bok, skriven av nationalekonomen Magnus Henrekson, språkforskaren Inger Enkvist, hjärnforskaren Martin Ingvar och idéhistorikern Ingrid Wållgren. Utmärkt tvärvetenskap med andra ord.

Problemen i skolan beror inte på för lite resurser eller personalbrist. Sverige satsar betydligt mer än OECDsnittet på skolan, samtidigt som klasstorleken är mindre än Oecd-snittet. Problemet är enligt forskarna synen på kunskap, där det relativistiska och konstruktivistiska paradigmet har fått för stort utrymme.

Skolan behöver nu ett paradigmskifte, menar de. Det handlar om att återupprätta tron på faktisk kunskap och lärarens auktoritet.

Detta är en mycket viktig och välunderbyggd bok, som förtjänar att läsas av alla med intresse för skolan. Av Henrik Höjer

Comma Press Ed Yong Twitter: @edyong209 Nyhetsbrev: tinyletter.com/edyong209

Ed Yong är en mycket skicklig, brittisk vetenskapsjournalist som vi gärna tipsar om. Den som vill komplettera sin F&f-läsning med fler internationella utblickar kan följa honom på Twitter eller prenumerera på hans nyhetsbrev.

Kvalificerat hemligt khpodden.se

Har du också hamnat i omöjliga diskussioner med den där personen som kan varenda detalj som tycks visa att månlandningen aldrig har ägt rum, eller att kondensstrimmorna efter flygplan innehåller samhällsomstörtande kemikalier? I podden Kvalificerat hemligt dissekerar författaren Carl Johan Åkerberg konspirationsteorier på ett både underhållande och systematiskt sätt.

Lekar med tanken Thought X – fictions and hypotheticals

Rob Appleby & Ra Page (red.) En grupp apor som skriver slumpmässig rappakalja på skrivmaskin kan till slut råka knacka ihop en av Shakespeares pjäser. Det är ett exempel på ett tankeexperiment som har fått stor spridning inom populärkulturen. Hjärnan är bättre på att ta till sig konkreta scenarier än att följa abstrakta resonemang.

Därför är tankeexperiment så kraftfulla verktyg. Särskilt inom fysiken och filosofin finns en rad betydelsefulla tankeexperiment.

Thought X är en anto- logi där fjorton författare har skrivit berättelser med utgångspunkt från kända tankeexperiment. Varje novell har ett kort efterord av en forskare eller filosof, som förklarar bakgrunden.

Flera av exemplen överlappar med Tankar som ändrar allt, en mycket läsvärd bok av den svenske fysikern Sören Holst från 2012. Medan Sören Holst går på djupet och visar hur tankeexperiment fungerar, har Thought X en mer lekfull attityd.

Nivån är tyvärr ojämn, som det ofta kan bli i en blandad antologi. Den inledande berättelsen är inte en av de starkaste. Men det lönar sig att läsa vidare för att komma fram till guldkornen. Efterorden varierar också. Något är nästintill obegripligt, andra är kristallklara och insiktsfulla.