UPP HJÄRNAN?

VILL TRIMMA HJÄRNAN

Elon Musk är övertygad om att våra hjärnor måste förbättras med datorkraft om vi ska klara oss i framtiden.

– Ni är faktiskt den första tidning som får se det, säger Matt Angle stolt.

Det är fortfarande en ganska stor och klumpig apparat, än så länge bara utformad för djurförsök. För att få fram en implanterbar version för människor måste tekniken krympas rejält.

För att en talprotes ska bli möjlig krävs också en bättre förståelse av hur hjärnan kodar tal. Matt Angle hänvisar till forskning som visar att hjärnan reagerar på samma sätt när en person lyssnar på ett ord som när personen tänker på samma ord.

– Detta utnyttjar vi för att förstå vad du tänker, så att det kan läsas upp av en syntetisk röst. Det är ganska coolt.

Förhoppningen är att inte bara tal ska kunna återskapas med hjälp av ”hjärndatorer”. Blinda ska kunna få tillbaka synen, förlamade rörelseförmågan och proteser ska kunna styras med hjärnkraft.

Flera steg på vägen har redan tagits för att tolka hjärnans signaler. Hjärnaktivitet har kunnat mätas med EEG på människor sedan 1920-talet. Elektroderna sitter då ovanpå skallen, ofta på något som liknar en badmössa. Olika Eeg-varianter finns sedan länge på marknaden och används inom hjärnforskningen. Det utvecklas till och med datorspel som styrs med EEG.

Men för att få bättre signaler måste elektroderna opereras in i hjärnan. En enkel form bärs redan av mer än 2 000 döva eller gravt hörselskadade svenskar. Då handlar det om så kal�lade cochleaimplantat, en hörapparat som gör om ljudvågor till elektriska signaler som skickas vidare direkt till hörselnerven. När den stimuleras kan personen uppfatta ljud.

En annan form av hjärnstimulering används för att lindra symtomen vid parkinson och svår epilepsi. Patienterna får då elektroder inopererade som sänder en svag ström genom en liten del av thalamus långt inne i hjärnan. Elektroderna är kopplade till ett batteri under huden på bröstet. När patienten aktiverar elektroderna mildras eller upphör skakningarna. Samma teknik testas även mot depression och flera andra neurologiska sjukdomar eller störningar.

De senaste åren har tekniken gått framåt också när det gäller att hjälpa totalförlamade att kommunicera och känna sin omgivning. Några exempel:

En 24-årig amerikan, förlamad från axlarna, återfick viss l rörelseförmåga i handen efter att ha fått ett chipp med 100 elektroder inopererat i hjärnan. Chippet läste av åt vilket håll han ville styra handen. Signalerna gick via en dator till muskler i underarmen som styrde handen.

Flera totalförlamade personer har med hjälp av inopererade l elektroder i hjärnan kunnat lära sig att manövrera en robotarm. Det finns även exempel där en person kunnat känna beröring via en robothand. Sensorer på robothandens fingrar kopplades till hans hjärnimplantat.

Förlamade personer har lärt sig att styra pekaren på en dal torskärm med tankekraft och därmed kunnat skriva upp till åtta ord per minut.

Detta är dock exempel på forskningsförsök i kontrollerad miljö. Vägen till marknaden är fortfarande lång och kantad av problem. Ett uppenbart sådant är att kunskapen om hjärnan fortfarande är bristfällig. Många funktioner som minne och språk beror på komplexa samband mellan olika delar av hjär-

”Det är enorma datamängder, i storleksordningen en dvd-skiva per sekund.”

Matt Angle, forskare i neurovetenskap vid Paradromics