Mer trafik till nazistsajt

åsikter och partisympatier skiljer sig åt.” Han har analyserat nyhetskonsumtionen i Sverige under valrörelserna 2014. Beträffande dagstidningarna syns en viss koppling mellan partisympatier och tidningspreferens, men detta är inget nytt.

Vad gäller sociala medier så använder bara cirka 20 procent av Facebook- och Twitteranvändarna sina konton för att följa personer med samma åsikter som de har själva. Det är alltså en liten minoritet som använder sociala medier för politiska syften. Enligt undersökningen Demokratipanelen, skriver Jesper Strömbäck, så finns det en grupp på strax under 10 procent av användarna på sociala medier som regelbundet endast följer likasinnade. ”Det finns med andra ord mycket lite som tyder på att människor […] isolerar sig från utmanande information.”

– Nej, det finns inte så mycket forskningsstöd för detta med filterbubblor. Det verkar mest vara en mediegrej, säger även Peter Dahlgren, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Han menar att människor i regel tar del av många typer av information, och att internet snarast har gjort oss mer öppna för olika typer av källor.

– Det finns inget som tyder på att stora grupper skulle isolera sig på internet, säger han.

Peter Dahlgren bygger sina resonemang på flera studier i flera länder där man undersökt medievanor.

– Det finns även exempel på att man inom politiska grupper på sociala medier delar ”motståndarnas” länkar för att peka finger åt dem. Men likafullt så sprids information från andra grupper på detta sätt, säger han.

Han berättar att begreppet ”filterbubbla” härstammar från en bok som publicerades 2011, men att det fick stort genomslag först för ett drygt år sedan, när Donald Trump blev president i USA.

– Talet om filterbubblor har lockat många, det låter som en bra förklaring till vår konsumtion av nyheter. Men rent empiriskt håller det inte, säger Peter Dahlgren.

Varför har då talet om filterbubblor blivit så populärt?

– Det är en negativ beskrivning av verkligheten, och det som är negativt lägger vi vanligtvis större fokus vid. Och även medialt blir sådana negativa nyheter lättare spridda, säger Peter Dahlgren. Av Henrik Höjer Ett torg inspekteras efter ett självmordsattentat i Jalalabad i Afghanistan – ett av de länder där terrorismen skördar flest liv i världen.