Belysning kräver mer energi
Trots att allt fler byter ut sin belysning mot energisnåla Led-lampor tycks den totala energiåtgången inte minska. Det beror på att vi samtidigt väljer att lysa upp en allt större del av nattmörkret.
De senaste fyra åren har den del av jordytan som är belyst på natten ökat med 2,2 procent per år. Ljuset har samtidigt ökat i intensitet i samma takt, enligt en ny studie i Science Advances.
Mätningarna har gjorts från en satellit med speciella instrument som fångar nattljusets utbredning och intensitet, under perioden oktober 2012 till oktober 2016. Men det finns en viktig begränsning – instrumenten kan inte registrera ljus med våglängder kortare än 500 nanometer, det vill säga i det blå området. Det innebär att en stor del av ljuset från alla nya, energisnåla Led-lampor inte kunde registreras. Trots detta uppmättes en ökning av den totala ljusmängden.
– Eftersom många städer bytt ut sin gatubelysning blev vi förvånade över resultatet. Vi trodde att vi skulle se en minskning av det totala ljuset i den utvecklade delen av världen, eftersom vi inte kunde mäta det blå ljuset, säger huvudförfattaren Christopher Kyba vid GFZ German Research center for geosciences i Potsdam i Tyskland.
Hans förklaring är att även om många ljuskällor byts ut mot mer energisnåla varianter, så installeras samtidigt fler och dessutom ljusstarkare lampor. Belysning används även på nya ställen, som husfasader och mindre vägar.
Resultatet blir att den totala belysningen ökar och att energivinsten som övergången till Led-lampor ger riskerar att ätas upp av alla nya ljuskällor.
– Våra resultat pekar mot en sådan effekt, säger Christopher Kyba.
Detta går i linje med tidigare övergångar till ny och effektivare ljusteknik. När elektriskt ljus tog över fotogenlampor och stearinljus ledde det till ökad belysning både i hemmen och i fabriker och på kontor. Det har i sin tur bidragit till ökad produktivitet.
I modern tid har belysningen ökat i takt med BNP. Men ökningen är inte bara positiv. Det artificella ljuset stör den naturliga rytmen hos såväl människor som djur och växter. Det har också lett till att det blir allt svårare att hitta platser där det går att se natthimlen.
– Det är stor kulturell förlust att barn växer upp utan att kunna se Vintergatan och stjärnorna, säger Christopher Kyba.