LIVET FRAMFÖR SKÄRMEN

Att ständigt ha mobilen inom räckhåll gör ungdomar deprimerade och självmordsbenägna. Det hävdar den amerikanska psykologiprofessorn Jean Twenge. Andra forskare menar att hon har helt fel och pekar i stället på en mängd POSI T IVA E F F E K T ER . Vem kan

Efter mycket tjat fick Agnes Ericsson sin första smarta telefon när hon var nio år. Då hade redan de flesta av hennes kompisar i skolan norr om Stockholm en egen mobil. Nu går hon i åttan, ska snart fylla 15, och förutom på lektionerna är telefonen nästan alltid med. Snapchat, Instagram och Youtube är de appar som hon använder mest. Varje dag blir det tre, fyra timmar.

– Jag vill snabbt kunna kolla nya notiser från mina vänner, och är jag lite uttråkad så tittar jag alltid på mobilen, säger hon.

Hon är inte ensam. Enligt Statens medieråd är mobilen numera en integrerad del av svenska barns vardag, och användningen ökar. Enligt de senaste siffrorna för 2016 använder till exempel 76 procent av svenska 15-åriga tjejer mobilen mer än tre timmar per dag. I princip alla från 13 år och uppåt har numera en egen smart mobil, och användandet av både internet och mobiler kryper allt längre ner i åldrarna. Två av tio tvååringar använder till exempel internet dagligen.

Såväl föräldrar som skolläkare oroas över att skärmarna tar över barnens liv. Och det finns fog för oron, menar Jean Twenge, professor i psykologi vid San Diego state university i USA. I en ny, uppmärksammad bok om internet-generationen, födda 1995 till 2012, beskriver hon hur de ständigt närvarande mobiltelefonerna har förändrat unga människors liv i grunden.

Boken kommer ut på svenska i vår och har den preliminära titeln: igen – Smartphonegenerationen.

Budskapet är att den nya uppkopplade generationen skiljer sig markant från tidigare, mer analoga generationer. En trend som förstärkts av de ständigt närvarande mobilerna är till exempel att unga dröjer sig kvar i barndomen och skjuter upp mycket av det som hör till vuxenlivet, som att dejta, gå på fest, ha sex, dricka alkohol och köra bil. I stället för att umgås i verkliga livet sitter de hemma i soffan och träffar sina kompisar på sociala nätverk – en utveckling på gott och ont.

– Mycket är goda nyheter, som att barn och ungdomar dricker mindre alkohol och är fysiskt säkrare, säger Jean Twenge.

Men det som har fått mest uppmärksamhet är hennes slutsats att it-användningen kan kopplas till att allt fler tonåringar mår psykiskt dåligt. Enligt Jean Twenge ligger de smarta mobilerna bakom ökningen av depressioner och självmord bland unga i USA.

Ju fler timmar om dagen som ungdomarna sitter framför skärmen, desto mer ensamma, oroliga och deprimerade känner de sig, visar hennes data som bygger på stora, årliga enkätundersökningar. Tiden framför skärmen tränger undan personliga möten, träning, böcker och läxläsning, vilket ökar risken för depression. Dessutom leder det till minskad sömn. Särskilt utsatta är unga tjejer som ständigt jämför sig med andra på sociala medier.

– Det är djupt oroande och något som föräldrar och skolpersonal måste ta på stort allvar, säger Jean Twenge.

Ien artikel i Clinical Psychological Science utvecklar hon sambanden mellan ungdomars psykiska hälsa och skärmtid. En av slutsatserna är att tonåringar, som använder mobiler och andra elektroniska apparater mer än fem timmar om dagen, är närmare 70 procent mer benägna att svara ja på självmordsrelaterade frågor, jämfört med dem som använder dem en timme. Det är en mycket allvarlig slutsats – om den stämmer.

I USA har Jean Twenges forskning fått stor uppmärksamhet och bland annat bidragit till att två investerare skrivit ett öppet brev till telefontillverkaren Apple, där de uppmanar företaget att göra mer för att skydda barn från teknikens negativa effekter. Föräldrar måste få hjälp att vägleda barn och unga, skriver de bland annat.

Men långt ifrån alla är övertygade om att de smarta mobilerna håller på att förstöra den unga generationen. Flera forskare har öppet kritiserat Jean Twenges resultat. En av dem är Andrew Przybylski, forskare i experimentell psykologi vid brittiska Oxford internet institute. Han anser att Jean Twenge har misstolkat sina data. Att mobilanvändning och depressioner ökar samtidigt betyder inte automatiskt att det ena orsakar det andra.

– I själva verket är sambandet mellan skärmtid och självmordsbenägenhet så oerhört litet att det inte kan skiljas från en statistisk felkälla.

Hans egna studier pekar i och för sig på att det finns en koppling mellan skärmtid och hälsa. Kurvan ser ut som ett uppoch-ner-vänt u. Barn helt utan skärmtid eller med överdriven skärmtid mår något sämre än barn med en skärmtid på en till två timmar om dagen. De sistnämnda mådde något bättre, men Andrew Przybylski betonar att kopplingen är väldigt svag.

– Att äta en ordentlig frukost har till exempel tre gånger större effekt på välmåendet.

Han anser att det behövs fler och bättre studier innan forskarna kan ge föräldrar och politiker tydlig vägledning.

– Det är lätt att skriva en skrämmande bok om barn och skärmar – jag har flera i min bokhylla – men det är betydligt