Dags att ställa in sommartiden

Nu debatteras åter sommartiden. Kritiska röster varnar för att vi blir SJUKA OCH STRESSADE av att ställa om klockan. Andra menar att ljusare kvällar gör oss gott och spar energi. F&F reder ut de bästa argumenten för och emot tidsomställningen.

Snart är det dags igen. Dygnet den 25 mars får du klara dig med bara 23 timmar. Din smarta telefon hoppar över en timme av sig själv och förhoppningsvis också din dator, men klockan på mikrovågsugnen måste du ställa om manuellt. Kanske ser du fler gäspningar än vanligt omkring dig under de första dagarna.

I sju månader kommer du sedan att stiga upp en timme tidigare, och säga att klockan är sju fastän den enligt normaltiden bara är sex.

Så småningom lämnas den utlånade timmen tillbaka, i år den 28 oktober. Du tycker kanske att det är skönt att få en extra vilotimme på morgonen, men om du har små barn kan det vara svårt att övertyga dem om att det är en vilotimme. En jobbig bieffekt är också att kvällarna i ett slag blir mycket mörkare. En rullgardin dras ner över eftermiddagarna, och dagsljus efter jobbet blir det inte förrän framåt vårkanten.

Vid båda omställningarna blir det som att flytta till en annan tidszon, och det tar mellan några dagar och ett par veckor för den inre klockan att anpassa sig helt till det nya schemat. Det är obekvämt – och slitsamt för kroppen. Det är rent av så att risken för stroke och hjärtinfarkt är lite högre dagarna efter den artificiellt förkortade natten på våren.

Det är sådana saker som motståndare till sommartiden riktar in sig på. De är i vissa fall ganska organiserade. I Finland finns till exempel ett medborgarinitiativ som under 2017 samlade in 70 000 namnunderskrifter för att upphäva bruket av sommartid. En kommitté i finska riksdagen tog emot ärendet och kom fram till att Finland ska verka för att EU upphäver sommartiden. Den 8 februari i år började det hända saker. Europaparlamentet uppmanade Eu-kommissionen att göra en utredning av direktivet om sommartid. Utredningen kan leda till ett förslag om att ändra reglerna.

Tills vidare fortsätter Eu-länderna och flera andra av världens länder att ställa om klockan två gånger varje år. I botten finns ett ekonomiskt intresse, säger Olvar Bergland, som forskar om energi och elmarknader vid Norges miljø- og biovitenskapelige universitet.

– Grundidén med sommartiden är att få tillgången på naturligt solljus att sammanfalla bättre med mänskliga aktiviteter, så att vi inte behöver använda så mycket elektriskt ljus. Det fungerar bra på många platser på våren, då vi kan se en tydlig nedgång i elektricitetsförbrukningen på morgonen och kvällen, säger Olvar Bergland.

Men effekten tycks variera mellan länder och platser, inte minst beroende på breddgrad. Olvar Berglands forskning visar att sommartiden i princip inte har någon som helst elsparande effekt längst norrut i Europa, där sommarnätterna är ljusa.

– Att flytta tiden en timme framåt eller bakåt spelar inte så stor roll i de nordligaste delarna av Sverige och Norge – det är ändå ljust när vi vaknar och när vi går och lägger oss, säger han. Den största effekten ser vi där tidsförändringen sammanfaller med mänskliga aktiviteter – som att skjuta fram behovet av belysning på uteserveringar en timme.

Samtidigt har han i en tidigare studie räknat ut att södra Sverige sparar så mycket som 30 miljoner euro årligen genom att elförbrukningen minskar med sommartid. Men el är inte den enda faktorn att beakta, påpekar han.

– Elbesparingar är bara en aspekt. Hälsoeffekterna av omställningarna ter sig också viktiga för mig. Och när inträffar skymningen? Kommer den under pendlingstid? I så fall kan det ha konsekvenser för antalet trafikolyckor.

Elanvändningen motsvarar inte heller hela energiförbrukningen. En annan del är hur mycket bränsle som går åt, bland annat till uppvärmning.

Forskningsresultaten om energiförbrukningen har spretat lite genom åren, och många av resultaten tycks totalt sett visa på ytterst små besparingar. Men det var länge sedan ekonomin var det enda argumentet, och frågan aktualiseras och debatteras två gånger varje år. Hur påverkas hälsan i längden? Vad betyder sommartiden för brottsligheten? Det finns många åsikter, men förvånansvärt lite data.

År 2014 gjordes en rapport vid Eu-kommissionens generaldirektorat för transport och rörlighet, med en genomgång av vad sommartiden har för betydelse. Rapporten är full av formuleringar som ”ingen definitiv evidens”, och kunskapsläget beskrivs som ”begränsat, ofullständigt och motsägelsefullt”.

En medlemsstat har uttryckt förhoppningar om att det extra dagsljuset om kvällarna ska leda till färre brott. Det finns en amerikansk studie som pekar på att rån och överfall tycks minska med ljusare kvällar – och det verkar hur som helst vara etablerat att människor känner sig tryggare när det är ljust. Ett annat Eu-land påpekar att när vi tillbringar mer tid utomhus blir det mer nedskräpning, vilket medför kostnader.

Mödosamt lades siffror samman, och slutsatsen blev den gången att EU:S medlemsstater ska fortsätta att gemensamt ställa om klockan. Från den sista söndagen i mars till sista söndagen i oktober råder sommartid i EU.

Det är inte bara i Finland som det finns människor som är missnöjda med detta. Varje år inkommer motioner till Sveriges riksdag som handlar om att sluta ställa om klockan. Under 2017 var det inte mindre än fem stycken. Numera handlar förslagen ofta inte om återgå till så kallad normaltid, utan om att ha kvar sommartiden året om. För oss skulle det vara samma sak som att byta tidszon och ha samma tid som Finland har nu – om de inte håller distansen genom att behålla sin egen sommartid, förstås.

Att ha sommartid året om skulle innebära att de obekväma tidsomställningarna försvann, men samtidigt skulle det ge oss mer ljus på kvällarna. Morgnarna blir mörka, särskilt på vintern, men för dem som vistas inomhus en stor del av dagen spelar det större roll att ha dagsljus efter skola och jobb. Det känns rimligt att det kan ha betydelse för friluftsliv och spontanidrott, även om det är svårt att sätta hårda siffror på effekten. Enligt en uppmärksammad studie från 2014 leder den flyttade timmen i alla fall till att barn i Europa och Australien är ute och rör på sig mer. Skillnaden är ganska liten – drygt en och en halv minut extra av måttlig till intensiv fysisk aktivitet per barn varje dag – men forskarna bakom studien påpekar att det är mycket bättre effekt än andra insatser för att få barn att röra på sig mer.

En permanent ändring till sommartid skulle helt enkelt kunna vara ett sätt att komma åt ett systematiskt problem med dygnsrytmen. Det är det som egentligen ligger i botten på hela diskussionen, säger Olvar Bergland:

– Traditionellt var mitt på dagen när solen nådde sin högsta punkt. Mänskliga aktiviteter var bättre anpassade till dagsljuset, till exempel genom att man gick upp tidigare på morgonen. I dag är våra dagliga aktiviteter inte symmetriskt ordnade kring middagstimmen.

Fram till mitten av 1800-talet hade varje ort sin egen lokala tid, som just utgick från att klockan skulle vara tolv när solen stod som högst. Utomhusarbete anpassades efter dagsljuset, med hänsyn till sådant som när korna behövde mjölkas och daggen gick ur gräset. Den som behövde kunde stämma av tiden mot uret på närmaste kyrktorn.

Men synen på tid höll på att ändras

”När inträffar skymningen? Kommer den under pendlingstid? I så fall kan det ha konsekvenser för antalet trafikolyckor.”

Olvar Bergland, som forskar om energi och elmarknader vid Norges milj ø- o g biovitens k apel i ge universitet.

redan då. Fabriksvisslan och stämpeluret dirigerade allt fler människors arbetsdag. Elektriskt ljus gjorde det bekvämare att vara aktiv under den mörka delen av dygnet. Med snabbare kommunikationer började så den definitiva övergången till en samordnad och centralt styrd tid.

Under 1800-talet byggdes järnvägsnätet upp, och tågtidtabellerna blev snåriga och svårhanterliga när varje ort hade en egen lokal tid. Därför infördes i vissa länder gemensam järnvägstid. I Sverige gick tågen efter tiden i Göteborg. En vimsig resenär som tog fel på järnvägstid och lokal tid skulle på så vis komma för tidigt till tåget snarare än för sent.

För att styra upp det hela infördes till slut en gemensam normaltid, ”borgerlig tid”, för hela Sverige. Svensk normaltid är numera definierad så att den ligger precis en timme efter universaltid, som är ungefär densamma som soltiden vid Greenwichmeridianen ( längdgraden som går genom observatoriet i Greenwich i London).

En viss brist på synkronisering med solen är alltså inbyggd redan i systemet med tidszoner. I Stockholm går klockan ungefär tolv minuter efter den lokala soltiden, och i Göteborg är klockan i stället tolv minuter före. Det kanske inte känns som någon stor skillnad. Större avvikelse från soltid är det i alla de länder i Europa som tillhör samma tidszon som Sverige, men ligger mycket längre västerut. Vid vårdagjämningen, när dag och natt är ungefär lika långa, går solen upp 06:00 i Östersund men först 07:38 i Santiago de Compostela i västra Spanien. Spanien har liksom redan sommartid året om, i grunden, och när spanjorerna ställer fram klockan på våren får de stiga upp i nattmörker.

Ännu starkare blir den här effekten i jättelandet Kina, som har en enda gemensam officiell tid. Längst västerut, i Xinjiang, går många efter en inofficiell lokal tid som ligger två timmar efter Beijingtiden. Då har de ändå lagt på en sommartidsliknande förskjutning, eftersom de egentligen ligger tre timmar efter Beijing i soltid.

Den som kunde betrakta våra problem med tidszoner från månen skulle kanske fråga sig varför det spelar så stor roll hur visarna pekar på klockan. Klocktiden är rätt godtycklig. Varför inte bara ställa om sitt schema så att det passar med solljuset, oavsett vad klockan är?

I verkligheten har vi dock gjort tvärtom. Det finns många former av underhållning som håller oss vakna, även nu för tiden när vi inte måste se tv-programmen vid den tid som de sänds. Vi blir trötta på morgonen och skjuter dygnet framåt.

Olika delar av befolkningen är olika mycket ur fas, även på samma ort. I vissa typer av arbete – till exempel inom tillverkning, byggnadsarbete och parkskötsel – är det vanligt att börja jobba klockan sju. När det gäller kontorsarbete är det i stället vanligare att arbetsdagen börjar senare. I takt med att en större del av befolkningen har sådant arbete har allt fler börjat stiga upp senare om morgonen. På jobbet stänger vi sedan in oss inomhus under dygnets ljusa del.

Vi människor synkroniserar oss helt enkelt mer med varandra än med solen. De personer som vi stämmer av vår tid med är också mer utspridda än någonsin. När telefonen kom ledde det snart till att alla platser i ett land fanns inom hörhåll. Numera görs ekonomiska transaktioner över hela världen på bråkdelar av sekunder.

Flyget gör även avlägsna orter tillgängliga, och internationell handel och transport kräver avstämning över gränserna. Att ha ett helt eget lokalt tidschema kan gå an för somliga, men för andra är det svårare.

Det är här vi hittar nyckeln till många avvägningar om sommartid. Det gäller att få olika aktiviteter att fungera ihop med omvärlden.

Första gången Sverige införde sommartid var 1916. Det var mitt under brinnande krig, och Tyskland hade bestämt sig för att ställa om klockorna från den 30 april för att spara in på belysningskostnader. Detta ledde till problem bland annat med telegrafförbindelserna. Sverige, Norge och Danmark förhandlade tillsammans och bestämde sig för att haka på det nya påfundet. Politiska beslut gick fort på den tiden – regeringen fattade beslutet redan den 12 maj, och klockan elva på kvällen söndagen den 14 maj vreds klockorna fram så att det blev måndag en timme tidigare.

Försöket gjordes dock inte om året därpå. Arrangemanget

blev impopulärt, särskilt bland bönderna. Lantbrukarnas organisationer fortsatte att protestera varje gång en eventuell sommartid kom på tal. Idén försvann nämligen inte, utan fortsatte att diskuteras emellanåt. Riksdagsmotioner röstades ner vid flera tillfällen genom årtiondena.

Till slut blev det återigen järnvägen som fick en avgörande roll för tidmätningen i landet. Om vi skulle ställa om klockorna utan att grannländerna gjorde det, beräknades det nämligen kräva 18 månaders arbete för att anpassa tågtidtabellerna. Dåvarande Statens järnvägar hade satt ner foten och ställt sitt villkor: Sverige kunde införa sommartid enbart på villkor att angränsande länder också ställde om klockan. När Östtyskland, Västtyskland och Danmark så bestämde sig för att använda sommartid blev det till slut praktiskt för Sverige att följa efter och göra likaledes. Det var 1980.

Just tågtidtabellerna bedöms inte vara något problem längre – det framgår av Eu-rapporten 2014. Däremot finns det mycket annat som skulle krångla och ge minskad produktivitet om något av Eu-länderna skulle gå över till sommartid en annan dag än resten, eller helt låta bli. Det gäller till exempel transporter, varuleveranser och resor. Allt har en prislapp. Det är därför EU fortsätter att ha gemensam sommartid.

Effektiv samordning över landsgränserna är kanske inte vad du i första hand tänker på när du vaknar måndagen den 26 mars, efter att ha blivit av med en timme under helgen. Passa på att ta en extra promenad i den ljusa vårkvällen, så får du i alla fall lite tillbaka för besväret. l