Vi tycks ha blivit trevligare än våra föräldrar

Vad är det som smäller och brummar och väsnas i en magnetkamera? /Lars Thulin

Enligt Flynneffekten blir människan som art hela tiden lite mer intelligent – även om man nyligen sett en viss nedgång i Skandinavien. Känner man till fler förändringar över tid av våra psykologiska egenskaper? /Jakob

Genom att låta flera generationer göra samma intelligenstest vid en viss ålder har man exempelvis kunnat visa att dagens generation av 20-åringar är intelligentare än föregående generationers 20-åringar. Denna förändring, den så kal�lade Flynneffekten, anses vara orsakad av förbättringar i bland annat utbildningsnivå, hälsa och nutrition. Man har också visat att förbättringen i intelligens är större i de länder som har haft en större förändring av levnadsförhållanden än i länder med mindre förändringar. I linje med detta har senare års forskning kunnat visa att Flynneffekten är något större för kvinnor än för män, vilket kan bero på att kvinnor i ett internationellt perspektiv ofta startar på en lägre nivå vad gäller exempelvis utbildningsnivå.

I vilken utsträckning andra psykologiska egenskaper och förmågor har förbättrats är betydligt mindre utforskat. En svårighet är att man måste ha ett relativt stort antal deltagare för att upptäcka en förändring, men också att personerna som undersöks från olika generationer måste vara jämförbara. Nationella mönstringsdata är en vanlig källa, men begränsar vilka psykologiska egenskaper som kan undersökas. I en ny studie, med mönstringsdata från finska män födda mellan 1962 och 1976, undersökte man om personligheten hade förändrats. Männen var ungefär 20 år när de testades. Resultaten visade att personlighetsdrag som att vara extrovert, samvetsgrann och känslomässigt stabil ökade hos de finska männen. Generellt såg man alltså att de personlighetsdrag som anses vara positiva – och som i den här undersökningen var förknippade med hög inkomst – hade stigit i ungefär samma utsträckning som intelligens. Givet att vi tror att finska män är ungefär som alla andra, bör vår personlighet alltså vara lite mer tilltalande än våra föräldrars. /Agneta Herlitz, professor i psykologi, Karolinska institutet

För att skapa bilder med en magnetkamera kombineras tre magnetfält – ett starkt statiskt, ett som varierar rumsligt (det så kallade gradientfältet) och ett tidsvarierande fält.

Det statiska magnetfältet magnetiserar vattnet i kroppen och genereras med en supraledande spole, som är uppbyggd som en cirka två meter lång tunnel med en innerdiameter på ungefär en meter.

Signalen som mäts med magnetkameran är beroende av magnetfältets styrka, vilket gör att man kan avgöra varifrån signalen kommer, genom att kombinera det statiska magnetfältet med ett rumsligt varierande gradientfält. Det är på detta sätt man kan skapa bilder från magnetiseringen av vattnet. Gradientfältet genereras av en gradientspole som också är formad som en tunnel och sitter upphängd i det statiska magnetfältet. Gradientspolen är aktiv och kan växla magnetfält på någon millisekund. Eftersom gradientspolen sitter i det statiska magnetfältet uppstår krafter på gradientspolarna och när de växlar magnetfält skakar det till i gradientspolen. Det är dessa skakningar som är upphovet till oljudet i magnetkameran.

Ljuden beror också på vilken typ av bild som ska genereras. Vissa sekvenser använder korta pulser av växlingar i gradientfält. Om det är starka växlingar kommer det att bli ett starkt ljud – det smäller till. Om det är lite svagare växlingar och kort mellan pulserna blir det ett mer brummande ljud. Andra sekvenser bygger på kontinuerliga växlingar i gradientfältet och då kan ett mer tjutande ljud uppstå. /Anders Tisell, Mr-fysiker, Linköpings universitetssjukhus

Lugnande – med risk för förvirring

Jag undrar hur bensodiazepiner fungerar. Det förvånar mig att de används mot både ångest och kramper. Är det en slump att de verkar i både hjärna och muskler, eller hänger det ihop på något sätt? /Mirja

Bensodiazepiner verkar genom att förstärka effekten av signalsubstansen GABA i hjärnan (gamma a min o smörsyra ). GABA är hjärnans viktigaste hämmande signalsubstans. Det är därför inte konstigt att bensodiazepiner har en generell, hämmande effekt på hjärnan och används för att bland annat dämpa ångest, dämpa epileptisk aktivitet, främja sömn och relaxera muskler. Förklaringen till att bensodiazepiner påverkar både hjärna och muskler är att substansen verkar i hjärnan och att hjärnan styr musklerna.

GABA binder till två typer av receptorer i hjärnan. Bensodiazepiner verkar på en av dessa, GABAA. Bensodiazepiner kan inte påverka receptorn på egen hand, utan är beroende av Gaba-molekyler i synapsen. Synapsen är kopplingen där signalöverföringen mellan två nervceller äger rum.

Gabaa-receptorn är en så kallad jonkanal som släpper igenom kloridjoner när den aktiveras av GABA. Då blir cellytan, där receptorn sitter, mindre känslig för stimulering – dess förmåga att vidarebefordra nervsignaler dämpas. Bensodiazepiner förstärker denna effekt.

Bensodiazepiner ska användas med försiktighet eftersom de har en beroendeframkallande potential och – efter lång användning – kan leda till bestående kognitiva försämringar. Hos äldre kan de också sänka förvirringströskeln samt öka risken för fallolyckor. /Mussie Msghina, forskare i klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, samt läkare i psykiatri vid Karolinska universitetssjukhuset

”Bensodiazepiner ska användas med försiktighet eftersom de har en beroendeframkallande potential.”