Drömmen om en bättre sömn
Är oron för att sova dåligt vårt största sömnproblem – och varför drömmer vi? Tillsammans med sin kollega Steven James Linton har psykologiforskaren Ida Flink skrivit en bok om sömn.
1| Varför har ni skrivit boken?
– Det står mycket om sömn i medierna som kan låta alarmistiskt. Ofta kan de här larmen skapa mer stress. Vi vill avdramatisera sömnen, men samtidigt framhålla vikten av att avsätta tid och vårda sömnen.
2| Kan oron för sömnproblem göra problemen värre?
– Ja, det finns mycket forskning som visar det. Därför vill vi förmedla att man ska ta det lugnt. Sömnen ska prioriteras, men det tillhör livet att man ibland sover lite sämre eller mindre. Då kan man göra ganska mycket själv för att komma till rätta med sin sömn.
3| Sover vi sämre nu än tidigare?
– Det är svårt att säga, men våra sömnmönster har ändrats. Det är lättare att vara vaken nattetid och sova dagtid i dag. Vår egen forskning visar hur tonåringar sover. Det är stora förskjut- ningar, upp till tre timmar mellan vardag och helg. Det gör att kroppen kommer i så kallad social jetlag. Om man ställer om tre timmar så tar det tre dagar innan man är i rätt dygnsrytm igen. Då är det onsdag, sedan är det torsdag och fredag innan man skjuter fram dygnet tre timmar igen till helgen. Det har konsekvenser för koncentrationen, minnet och humöret.
4| Finns det könsskillnader när det gäller sömnbesvär?
– Rapporterade sömnbesvär är vanligare hos kvinnor än hos män. Det kan ha flera förklaringar. Stress och psykisk ohälsa, som är nära kopplade till sömnbesvär, är vanligare hos kvinnor. Det kan också finnas hormonella aspekter. Sedan tar kvinnor fortfarande ofta huvudansvaret för barn, även nattetid. Har man haft en lång period av uppstyckad sömn så kan det vara svårt att komma tillbaka, även när barnen har blivit större.
5| När ska man söka hjälp?
– Jag tänker att man först kan göra ganska mycket själv, bland annat med den typ av metoder som vi lyfter fram i vår bok. De bygger på kognitiv beteendeterapi. Märker man att man inte lyckas få bukt med det själv, att man lider både på dagen och natten – och att det påverkar koncentrationen och humöret – då tycker jag att man ska kontakta vården.
6| Varför drömmer vi?
– Det har tidigare funnits rätt så lite litteratur om drömmar ur ett mer vetenskapligt perspektiv. Däremot har man fokuserat på det inom icke-vetenskapligt förankrade metoder, där man har ägnat sig åt drömtydning. Fortfarande så är det ganska oklart varför vi drömmer, men det finn sen hel delolika teori e r om minneskonsolidering till exempel, att vi processar det vi har varit med om så att det fäster vid minnet och förbereder oss inför framtida händelser. Drömmarna har också en emotionsregler andefunktion. Det finns vissa teman som återkommer. Det såg även Sigmund Freud, men i dag lägger man inte så mycket tolkning i det. Om man är väldigt uppvarvad så drömmer man kanske att man är jagad och tappar bort saker. Drömmarna är inte helt ute och cyklar, men det finns inga generella regler för vad de betyder. Att en orm skulle betyda penis finns det till exempel inget stöd för.
7| Om du bara får ge ett sömnråd, vilket skulle det vara?
– Att skapa rutiner och utrymme för sömn. Av Jonas Mattsson
Ett mildare skogsbruk En skog av möjligheter
Ola Engelmark
Carlsson bokförlag
Ola Engelmark är docent i skogsekologi, författare och själv skogsägare. I korta ordalag handlar hans nya bok om hur skogen kan brukas utan att avverkas. Det låter kanske inte så spännande, men Ola Engelmark blandar skickligt fakta med kulturhistoria och med filosofiska betraktelser över livet som småskalig skogsägare. Det är både underhållande och lärorikt.
Författaren är mycket kritisk till det storskaliga, industriella skogsbruket där kalhuggning är norm. Han betonar att små skogsägare måste skaffa sig mer kunskap om ekologi, ekonomi och entreprenörskap ”så att de inte nöjer sig med att sälja sina stockar för underpris till virkesköpare och bli kvarlämnade i livslångt arbete med återbeskogning, som hyggesvandrare, inte skogsägare”.
Vi får följa med på besök hos småskaliga skogsägare som hittat alternativa sätt att tjäna pengar på sin skog. Det handlar om bland annat ekoturism, jakt och förädlade trävaror. Boken avslutas med en mer handfast beskrivning av vad som borde ingå i ett nytt samhällskontrakt för vår skog. Ett förslag är att skogsägare som inte avverkar ska kunna sälja utsläppsrätter i form av kolbindning. En annan tanke är att premiera skogsägare som aktivt gynnar blandbestånd och mosaikskogar. En intressant idé är en utbildning som resulterar i en skogsägarexamen, ”en skogsägare har ansvar för fler liv och arter än en jägare”, menar Ola Engelmark. Boken är ingen manual för skogsägande, utan snarare en inspirationskälla för alla som vill tänka utanför ”hyggesboxen”. Av Jesper Nyström
Fartfyllt om universum
Astrofysik i ljusets hastighet
Neil degrasse Tyson
Volante
Den amerikanske astrofysikern Neil degrasse Tyson har gjort sig känd som förmedlare av fysik och kosmologi med smittande entusiasm. Krönikören och rymdälskaren Andrev Walden, som har skrivit förordet till den svenska översättningen, beskriver honom som ”en perfekt storm av kunskap och karisma”. Bland forskare inom andra vetenskapsområden har Neil degrasse Tyson dock väckt ont blod ibland genom tvärsäkra uttalanden utanför sitt eget expertområde. Det kan tolkas som arrogansen hos en fysiker som tänker att hans fält är grunden för allt annat. ”Efter fysikens lagar är allt annat bara åsikter”, skriver han själv i sin bok.
För den som inte har något emot att författaren ibland hemfaller åt sådana övermodiga formuleringar finns inte mycket att klaga på i boken; han håller sig till sina egna ämnen och ger en snabb översikt över dagens forskningsläge när det gäller universum. Precis som titeln utlovar susar texten i hög hastighet från big bang till vår egen planet – men det finns ändå plats för ett antal intressanta och roliga anekdoter. Av Anna Davour
Mondial Gott och blandat om matvanor Varning för mat: Om hur något så livsviktigt har blivit livsfarligt
Jenny Jewert (red.) Förr definierade unga människor sin identitet genom sin skivsamling. I dag, när Spotify har avmaterialiserat musiksmaken, signalerar de sin identitet utifrån vad de äter. Det konstaterar journalisten och författaren Katrine Marçal i sitt kapitel i denna antologi, som ur olika perspektiv försöker fånga vår tids fixering vid dieter.
Bland skribenterna finns såväl journalister som forskare. Här finns företagsekonomen Carl Cederströms mycket underhållande odyssé genom Stockholms raw food- scen, där han hinner avhandla såväl trenddietens svaga forskningsstöd som dess lukrativa omsättning mätt i pengar. I andra änden av spektrumet hittar vi etnologen Jonas Engmans påminnelse om hur kort tid det var sedan vi levde i ett bondesamhälle präglat av undernäring och svält. Däremellan finns bland annat den franska sociologen Claude Fischlers djupdykning i värdet av att äta tillsammans – och att inte vara kinkig. Läsvärda är även forskaren Emma Frans och vetenskapsjournalisten Amina Manzoors texter, med råd om hur man bättre kan bedöma hur vederhäftig forskning och journalistik om kost är.
Antologin har delvis finansierats av LRF, vilket bara antyds i ett efterord. Det hade gärna kunnat framgå tydligare.