HUR SER DITT MOBILANVÄNDANDE UT?

AUGUST KOSKELA, BUTIKSSÄLJARE, 24 ÅR, STOCKHOLM

– Jag använder mobilen ganska mycket – det blir nog två till tre timmar per dag om man slår ihop alla korta stunder den är framme. Främst så använder jag den till sociala medier, att surfa, lyssna på musik och hålla kontakt med folk. Ibland kan det vara svårt att slappna av ordentligt på grund av telefonen. Det är lätt hänt att man ligger och håller på med den när det egentligen är dags att sova.

EINAR AERNI, GRUNDSKOLEELEV, 11 ÅR, STOCKHOLM

– Jag använder min mobil på bussen till och från skolan och lite på kvällen. Jag använder mest Snapchat och tittar på vad mina kompisar lagt upp, men jag brukar själv inte lägga upp så mycket. Jag tycker inte att jag blir stressad av min telefon.

GERT OLSSON, JOURNALIST, 58 ÅR, HOK

– Jag har ingen fast telefon längre så jag nyttjar mobilen rätt mycket, säkert två till tre timmar varje dag. Som journalist blir det mycket surfande för att faktakolla och så. Däremot är jag dålig på att spela spel på mobilen. Telefonen stressar mig inte. Vill jag vara ifred så stänger jag av den.

MAJKEN WINBÄCK, FÖRSKOLEELEV, 4 ÅR, GNESTA

– Jag har en ipad och ibland får jag låna mammas eller pappas telefon. Jag tittar mest på Youtube, Svt-play eller Netflix. Helst tittar jag på Bamse och jag tror det blir ungefär en halvtimmes skärmtid per dag.

LINNEA DAHLBERG, UNDERSKÖTERSKA, 21 ÅR, HUSKVARNA

– Mest använder jag mobilen till att ringa och prata med min familj. När jag är ute och reser händer det att jag tittar på film i den. Annars ligger den för det mesta orörd. För mig är det en telefon i första hand, så jag har inga problem med mitt mobilanvändande.

MOHAMMED FADHEL, STUDENT, 20 ÅR, STOCKHOLM

– Min telefon använder jag främst för att ringa, mejla och surfa. Jag pluggar till byggingenjör, så laptopen är min huvudskärm. Telefonen använder jag nog inte mer än en timme per dag. Största problemet med mobilen tycker jag är att man får sämre syn av att hela tiden titta nära på en liten skärm.

svårare att verkligen visa vilken påverkan som skärmarna har på våra barn, säger Andrew Przybylski.

Daniel Kardefelt-winther håller med. Han forskar på Karolinska institutet om hur datorspel påverkar unga och han koordinerar också UNICEF:S forskning om barn och ny, digital teknik. I en färsk rapport, utgiven av UNICEF, har han gått igenom forskningen på området. Slutsatsen är att vi vet ganska lite om hur barns mentala hälsa påverkas av skärmar.

– Generellt är forskningen svag, och när det gäller just depressioner visar de bättre studierna att dessa beror på annat än skärmanvändning, som hur man har det i familjen, i skolan och om man har någon att prata med, säger Daniel Kardefelt-winther.

Att bara räkna timmar framför skärmen är missvisande, menar han. Det är stor skillnad mellan att läsa en e-bok, spela spel och titta på sitt Facebook-flöde.

– Det behövs både mer långsiktiga och mer högupplösta studier, där man inte bara tittar på tiden online, utan också på vilka aktiviteter som barnen håller på med, säger Daniel KardefeltWinther.

Han tycker också att det är viktigt att påpeka att bland alla larm finns det även forskning som pekar på positiva effekter. Datorspel kan till exempel skärpa rumsuppfattningen och leda till bättre problemlösningsförmåga. Sociala medier kan leda till starkare vänskapsband.

Men även om det inte finns några klara belägg för att tiden framför skärmen är bra eller dålig, så kvarstår det faktum att unga mår allt sämre. Strax före senaste årsskiftet kom en ny rapport från Socialstyrelsen som visar att andelen personer mellan 10 och 24 år, som har psykiska problem, ökar. Bland 18–24-åriga kvinnor vände sig 15 procent till vården under 2016. I övriga grupper var andelen omkring 10 procent. Vanligast var att söka hjälp för depressioner och ångest.

Sven Bremberg, barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin vid Karolinska institutet, ser inget tydligt stöd för att ökad medieanvändning skulle vara förklaringen. I stället pekar han på att det blivit tuffare att ta steget in i arbetslivet. – Det finns gott stöd för att den psykiska ohälsan bland unga hänger samman med osäkrare framtidsutsikter, särskilt på arbetsmarknaden, där det blivit hårdare konkurrens om jobben, säger han.

Även ökad stress i skolan kan ha betydelse, menar Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap och föreståndare för Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa vid Karlstads universitet.

– Det är något som vi kommer att undersöka närmare. Det har skett stora förändringar i skolsystemet med friskolor, införandet av det fria skolvalet och ökad skolsegregation.

Men det finns också en annan orsak som har koppling till skärmar, nämligen att barn och ungdomar sover mindre än tidigare. Det har visat sig att det blåaktiga ljuset från bildskärmar kan påverka dygnsrytmen genom att öka hjärnaktiviteten och fördröja djupsömnen. Den som sover för lite blir trött och deprimerad.

– Vi kan se i våra studier att ungdomar går och lägger sig väsentligt senare än tidigare, men än så länge vet vi inte hur detta är kopplat till mobilanvändningen.

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, säger att det inte finns några säkra belägg för att unga mår sämre på grund av smarta mobiler.

– Vi vet inte heller om barn som lever med psykisk ohälsa använder skärmar i högre utsträckning. Det finns också mycket stöd och hjälp på nätet.

Hon tycker att föräldrar ska se på it som vilket annat intresse som helst. Går det ut över läxor och sömn är det dags att sätta stopp.

– Fråga dig själv vad du gjort om det hade varit fotboll eller bokläsande, säger Elza Dunkels.

Rådet är att engagera sig och ha en öppen kommunikation med barnen om vad de gör och möter på nätet. Händer det något skrämmande ska de kunna berätta det. Att hålla barn borta från skärmar är att göra dem en björntjänst.

– Tänk om vi skulle hantera trafiken på samma sätt och inte låta barnen träna på att gå över gatan innan de fyllt 13. Barn som är vana nätanvändare har också lättare att klara av faror på nätet, säger Elza Dunkels.

Hon påminner om att teknikskiften alltid har lett till moralpanik. Farorna med elektriciteten, radion, tv:n och videon skapade stora rubriker på sin tid, men debatten klingade av med tiden.

– Den här gången tar anpassningsprocessen bara lite längre tid, eftersom internet och den mobila revolutionen innebär en så stor samhällsförändring. Det går inte att jämföra med videon på 1980-talet, säger Elza Dunkels.

14-åriga Agnes fingrar på sin mobil och säger att hon ibland blir trött på att bli störd av alla notiser. Då händer det att hon stänger av och lägger mobilen i en låda.

– Men det är svårt. Jag vet inte vad mina vänner säger eller vad de ska göra. Man blir rädd för att missa saker. l