DEN NYA MÅNRUSCHEN
l Många siktar mot månen nu. Indien ska skicka i väg sin första månbil Chandrayaan-2 redan nu under våren 2018. Kina ligger i startgroparna med både månbilen Chang’e 4 som ska utforska ytan på månens baksida och med farkosten Chang’e 5 som under 2019 ska skicka tillbaka månprover till jorden. Japan ska sätta sin första landare på månen under 2019. Ryssland har ett program för månutforskning som har dragits med förseningar, men landaren Luna- Glob kommer kanske att skickas upp inom de närmaste åren. Och det slutar inte där. – Det är fascinerande att se hur intresset har utvecklats över tid. Det är som om man hade återupptäckt månen, säger Martin Wieser på IRF.
Han berättar att det från slutet av 1950-talet och fram till mitten av 1970-talet gjordes fler än hundra uppskjutningar av farkoster mot månen. En del av dem lyckades inte nå dit, men många gjorde det. Sedan följde nästan trettio år med kanske tre rymduppdrag med månen som mål, innan den europeiska rymdstyrelsen Esa år 2003 skickade i väg den svenskbyggda sonden Smart-1. Därefter har intresset formligen exploderat.
Den första rymdkapplöpningen på 1960-talet stod mellan två supermakter och handlade bara om att komma först. Den nya månkapplöpningen har många fler deltagare, och är bredare och mer långsiktig.
Det privata rymdföretaget Space X fick nyligen en stor pr-framgång när de skickade ut en röd Teslabil i omloppsbana kring solen. Själva poängen med uppskjutningen var i första hand att testa den nya kraftfulla bärraketen, Falcon Heavy. Företaget har redan sålt biljetter till två anonyma personer som ska få resa med en rymdkapsel runt månen och tillbaka igen. Nu när raketen har testats är det i princip möjligt att den resan kan genomföras. Förhoppningsfulla röster talar om att det kan ske redan 2018, men det återstår att se.
Nasa håller också på att utveckla en ny och kraftfull raket, SLS. Den ska skicka upp farkosten Orion på en obemannad testflygning till månen, planerad till 2019. Så småningom ska Orion också bära med sig besättning på längre och kortare rymdfärder.
Månen är inte bara ett mål i sig utan även ett steg på vägen längre ut i solsystemet. Europeiska Esa, amerikanska Nasa, ryska Roskosmos och flera andra nationella rymdstyrelser är inblandade i förstudierna till en möjlig rymdstation i omloppsbana nära månen: Deep space gateway. Tanken är att detta ska bli en språngbräda för att så småningom skicka människor till Mars. Samtidigt blir stationen också en sorts rymdhamn med relativt enkel tillgång till månen. Många forskare arbetar med förslag på hur det ska gå att dra vetenskaplig nytta av en sådan rymdstation.
Under tiden har också flera privata initiativtagare arbetat fram sina egna månprojekt, somliga av dem sporrade av pristävlingen Lunar X Prize som arrangerades av Google. Ingen lyckades ta hem priset innan tävlingstiden gick ut, men fem av deltagarna hade redan hunnit teckna sig för uppskjutning till månen: Spaceil (Israel), Moon Express (USA), Synergy Moon (internationellt), Teamindus (India), och HAKUTO (Japan). Det är troligt att åtminstone någon av dem faktiskt lyckas nå sitt mål – även om det sker utan belöning. Bland tidigare tävlande märks det tyska företaget Part-time Scientists, som har upplåtit plats åt det amatörbyggda instrumentet från Umeå lunar venture.