I dag vet vi vad vi ställer till med
MISSA INTE! Namnet till trots är den amerikanska vapenflugan en fredlig varelse som kan visa sig vara lösningen på många av våra avfallsproblem. På några veckor förvandlar de matrester till värdefullt protein (sid 42).
Från redaktionen på Drottninggatan och hem till Södermalm med flyg. Resan tar några minuter. Tyst och avgasfritt lyfter vi från taket i det lilla självflygande elplanet. Åker jag kollektivt på mitt busskort eller är det en dyr lyx, bara få förunnat? Jag vet inte. Och självklart är det bara en fantasi. Men optimisterna tror att vi ser eldrivna småflygplan i trafik i någon av världens storstäder redan till 2025. Läs mer om framtiden för elflygplan på sidan 24.
Och visst vill vi resa fossilfritt! Och batteridrift är hett inom många områden just nu. Efterfrågan på bland annat litium och kobolt har rusat i höjden. För en del länder har just tillgången på dessa åtråvärda metaller ställt till stora problem med barnarbete och annan kriminalitet. Det går inte att blunda för de rapporter som kommer från bland annat Kongo-kinshasa, som har en av världens största tillgångar på just kobolt men också litium. Världens efterfrågan är stor och ingen kan eller vill vara utan datorer och smarta telefoner. Inte heller sluta drömma om elbilar och elflyg. Vi behöver mineralerna på samma sätt som 1800-talets sjömän behövde citronerna.
Vid mitten av 1800-talet var efterfrågan på citroner enorm. Brittiska läkare hade funnit ett samband mellan just citrus och skörbjugg. De sjömän som drack citronjuice drabbades inte lika hårt av den fruktade sjukdomen. I dag vet vi att det är just brist på vitamin C som orsakar skörbjugg, men det skulle dröja in på 1900-talet innan man började tala om vitaminer, och ännu längre innan man kunde framställa dem kemiskt. Konsekvensen av upptäckten blev att efterfrågan mycket snabbt rusade i höjden! Och ett litet område, Sicilien, visade sig särskilt lämpat för citronodling. Ny forskning har nu kunnat visa att citron-ruschen bidrog till att maffian kunde etablera sig så kraftigt på just Sicilien. Om detta kan du läsa mer på sidan 50. Men det finns en skillnad mellan dåtidens citrondrickande sjömän och oss mobilsurfande konsumenter. Ja, det finns förstås många. Men en stor skillnad är att vi faktiskt inte kan säga att vi inte vet. Vi kan faktiskt ta reda på hur våra telefoner och elbilar kommer till, även om det ställer svåra frågor om rätt och fel. För inte kan det vara fel att utveckla batterier eller forska om framtidens lösningar? Inte heller kan en naturtillgång i sig vara en förbannelse – eller? Kan man misstänka att det är det mänskliga sättet att vara som är boven? Vem eller vad bestämmer hur vi uppför oss – som individer och som kollektiv? I Forskning & Framsteg berättar vi om forskningens framgångar – och motgångar. Vi berättar om nya rön och vi förklarar hur allt från mänskligt medvetande till svarta hål skulle kunna tänkas fungera. Läs gärna om två framstående medvetandeforskare som slagit vad om huruvida någon snart kommer att hitta just medvetandet i vår hjärnor (sid 30) och missa inte mötet med fysikern Anne L'huillier som har ägnat hela sitt forskarliv åt att studera bland annat hur det ser ut när elektroner slungas ut från sin atom. Det sker på några attosekunder (sid 58).