In­te ba­ra svensk ka­me­ra på må­nen

Forskning & Framsteg - - Ledare - F&F 4/2018 – Sve­ri­ge sik­tar mot må­nen

I er ar­ti­kel om den svens­ka kapp­löp­ning­en till må­nen skri­ver ni bland an­nat att det en­da svens­ka in­stru­men­tet som har fun­nits på må­nen är en Has­sel­blads­ka­me­ra. Det är en san­ning med mo­di­fi­ka­tion. Bland de sa­ker som finns kvar­läm­na­de på må­nen finns ock­så ”fem speg­lar för mä­t­ex­pe­ri­ment”. Ut­an min pap­pas forsk­ning och upp­fin­ning ha­de des­sa speg­lar ald­rig stått på må­nen.

Min far­far, Ös­ten Bergs­trand, var pro­fes­sor i ast­ro­no­mi i Uppsa­la. Min far, Erik Bergs­trand, väx­te upp i ob­ser­va­to­ri­ets tjäns­te­bo­stad med al­la in­stru­ment som till­hör­de ast­ro­no­min på den ti­den. Se­na­re i li­vet fick han an­ställ­ning som stats­geo­det på Kart­ver­ket. Han ha­de en idé om hur han skul­le kun­na be­stäm­ma lju­sets has­tig­het. En med­ar­be­ta­re på Kart­ver­ket blev in­tres­se­rad och in­såg att om Erik fick möj­lig­het att för­verk­li­ga sin idé, skul­le den kun­na an­vän­das som av­stånds­mä­ta­re.

Pap­pa fick en forskar­plats på No­be­lin­sti­tu­tet i Stock­holm, vil­ket led­de till en dok­tors­av­hand­ling om ljus­has­tig­het och en av­stånds­mä­ta­re, geo­di­me­tern, som i en mo­der­ni­se­rad ver­sion an­vänds än i dag. Ur­sprung­li­gen be­stod den av en stor spe­gel som ställ­des upp på en höjd och själ­va geo­di­me­tern som ställ­des på en an­nan. En ljus­strå­le sän­des tur och re­tur till geo­di­me­tern, vil­ket gjor­de det möj­ligt att re­gi­stre­ra av­stån­det. Geo­di­me­tern re­vo­lu­tio­ne­ra­de av­stånds­mät­ning för bland an­nat kar­tri­ta­re. När mån­fär­der­na var ak­tu­el­la an­vän­des pap­pas tek­nik för att sä­kert mä­ta av­stån­det till må­nen – och där­för finns speg­lar­na där.

En av krat­rar­na på må­nens bak­si­da he­ter dess­utom Bergs­trand, ef­ter pap­pa. /Åsa Fahl­beck f. Bergs­trand

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.