Spädbarnsvården som lyfte Sverige

På 1930-talet infördes fri vård av spädbarn i vissa delar av Sverige. Nu har effekterna utvärderats i en ny studie. Resultatet förvånar forskarna.

I början av 1930-talet infördes allmän och fri spädbarnsvård under barnets första levnadsår på vissa platser i Sverige. Det skedde i sju av 400 provinsialläkardistrikt, där det öppnades hälsocenter som leddes av en läkare.

Målet var att ge vård på lika villkor för alla mödrar i distriktet. Man informerade aktivt om insatsen i exempelvis lokaltidningar och i kyrkor. Verksamheten bestod av hälsoundersökningar av mödrar och barn, information om spädbarnsvård samt hembesök.

Denna historiska insats kan ses som ett naturligt experiment, som forskare nu har analyserat genom att jämföra med andra, liknande områden. Allt som allt har forskarna jämfört drygt 24 000 personer i både försöks- och kontrollområdena. De har tittat på skolbetyg, utbildning, arbetsliv, pensionsutfall och livslängd.

Resultatet visar att spädbarnsvården gav stora och långsiktiga positiva effekter på hälsa, utbildning och inkomst. Det handlar om allt från 24 procents minskad risk för spädbarnsdöd till 7 procents minskad risk att dö före 75 års ålder. Effekten var lika stor för kvinnor som för män – och allra störst för utomäktenskapliga barn som ofta växte upp med ensamma mödrar.

Forskarna såg även att skolresultaten förbättrades tack vare spädbarnsvården, liksom yrkeskarriären. Framför allt för kvinnor, som ökade sin inkomst med 20 procent jämfört med kontrollgruppen.

– Vi är mycket förvånade över att vi kunde se så stora och mätbara effekter av detta, och vi har ägnat mycket tid åt att förstå sambanden över hela livscykeln, säger Therese Nilsson, som är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien, som har publicerats av Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS).

– Forskningsresultaten visar också hur otroligt viktigt det är med tidiga insatser, säger hon. Av Henrik Höjer