Be­kämp­nings­me­del från slem­mig mask

Slem­mas­ken lång­snö­re har ett gift som är myc­ket far­ligt för rygg­rads­lö­sa djur, men in­te för män­ni­skor.

Forskning & Framsteg - - Ledare - Av An­na Fros­ter

Slem­mas­ken lång­snö­re ( Li­neus lon­gis­si­mus) är in­te ba­ra värl­dens längs­ta djur, ut­an ock­så det gif­ti­gas­te i den svens­ka djur­värl­den. Uppsala­fors­ka­re har ana­ly­se­rat slem­mas­kens gif­ter och tror att de skul­le kun­na an­vän­das för in­sekts­be­kämp­ning i jord­bru­ket.

Lång­snö­re­mas­ken blir max en cen­ti­me­ter tjock men upp till 50 me­ter lång. Den le­ver i ha­vet, bland an­nat längs Sve­ri­ges väst­kust. När masken re­tas ut­sönd­rar den sto­ra mäng­der tjockt, gif­tigt slem som pa­ra­ly­se­rar och dö­dar ex­em­pel­vis krab­bor. Än­nu vet fors­kar­na dock in­te om gif­tet an­vänds för jakt el­ler för­svar.

Om du hit­tar masken som ett ihoptrass­lat nys­tan på stran­den och tar upp den kan du för­nim­ma en stic­kan­de käns­la i han­den, men om du ha­de sak­nat rygg­rad ha­de det bli­vit be­tyd­ligt vär­re. Bland de rygg­rads­lö­sa djur som fors­kar­na har tes­tat blir re­ak­tio­nen om­kring 100 gång­er star­ka­re än hos dägg­djur. Skill­na­den hand­lar in­te främst om att vi är stör­re, ut­an om att vå­ra cel­ler fun­ge­rar an­norlun­da. Det be­ty­der att lång­snö­rets gift skul­le kun­na va­ra an­vänd­bart inom jord­bru­ket, när man vill skyd­da en grö­da från in­sek­ter men in­te ska­da and­ra djur.

Pro­ble­met med att även nyt­ti­ga in­sek­ter som bin och fjä­ri­lar drab­bas av be­kämp­nings­me­del skul­le man ty­värr in­te kom­ma un­dan, men Ulf Gö­rans­son vid Uppsa­la uni­ver­si­tet ser fle­ra po­ten­ti­el­la för­de­lar.

− Det finns na­tur­li­ga ned­bryt­nings­vä­gar för de här äm­ne­na, så ris­ken att de ac­ku­mu­le­ras i mil­jön bör va­ra låg.

Slem­mas­kar kan bli upp till 50 me­ter långa. Det här ex­em­pla­ret är cir­ka 2 me­ter.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.