Farliga nickar

Den 14 juni börjar VM i fotboll, en fest för alla som älskar världens största lagsport. Samtidigt VARNAR FORSK ARE för att spelarna riskerar hjärnskador när de nickar bollen. Men Svenska fotbollförbundet tycker inte att en uppmärksammad studie om skaderis

Fotboll är unik sport på många sätt, bland annat genom att vara den enda idrotten där deltagarna avsiktligt klipper till en boll med huvudet. Det kan vara riskabelt med tanke på att hjärnan är stötkänslig. Oro för att nickar ska ge bestående skador ledde till att det amerikanska fotbollsförbundet US Soccer Federation år 2016 införde totalt nickförbud för spelare yngre än elva år. Spelare i åldrarna elva till tolv får ägna maximalt en halvtimme per vecka åt nickträning, eller som mest femton till tjugo nickar.

– Det är rimliga regler som vi borde ha även i Sverige, säger Martin Ingvar, hjärnforskare och professor i integrativ medicin vid Karolinska institutet i Solna.

Innanför det skyddande kraniet badar hjärnan i spinalvätska som delvis motverkar hjärnskakningar. Dessutom fungerar muskulaturen i hals och nacke som stötdämpare. Men barn har svagare muskler än vuxna, och dessutom en hjärna under utveckling, och ett stort huvud i förhållande till kroppen.

– Det är extra viktigt att skydda spelare som inte har växt färdigt, så

de amerikanska reglerna följer en rimlig försiktighetsprincip, säger Martin Ingvar.

Risken för hjärnskador är än så länge ganska dåligt utforskad inom idrottens värld. Boxning är den idrott som har blivit mest känd för våld mot hjärnan. Redan på 1920-talet beskrev läkare att boxare som blivit knockade många gånger pratar sluddrigt, rör sig trögt och verkar allmänt förvirrade. Sjukdomen fick senare namnet CTE, chronic traumatic encephalopathy.

Inom amerikansk fotboll – där brutala tacklingar och hjälmkollisioner är vanliga – är sjukdomen omtalad. År 2005 rapporterade Bennet Omalu, patolog från Nigeria bosatt i USA, att den professionelle spelaren Mike Webster led av CTE när han 50 år gammal dog av en hjärtinfarkt. Under sina sista år bodde ”Iron Mike” i en lastbil och led av depressioner och svår demens. Bennet Omalu obducerade hans hjärna och såg ansamlingar av skadliga proteiner av samma slag som hos människor med Alzheimers sjukdom, men i andra delar av hjärnan. I sin vetenskapliga rapport om fallet skrev han att sjukdomen kan vara utbredd bland människor med en karriär inom amerikansk fotboll bakom sig.

Representanter för organisationen National football league, en liga för amerikansk fotboll, ifrågasatte Bennet Omalus resultat och krävde att han skulle dra tillbaka sin rapport. Men flera ytterligare fall av CTE bland före detta spelare bekräftade sambandet. Dramat ingår i filmen Concussion från 2015, där skådespelaren Will Smith spelar huvudrollen som Bennet Omalu.

Den amerikanske hjärnforskaren Stanley Prusiner, som fick ett Nobelpris för sina studier av skadliga proteiner i hjärnan, dömer ut sitt lands största och populäraste sport. Nyligen höll han en föreläsning för tvåhundra neurologer i USA och frågade om de skulle tillåta att deras barn eller barnbarn spelade amerikansk fotboll. Fyra personer räckte upp handen.

– Att hålla på med en sådan sport är bara idiotiskt, säger Stanley Prusiner. Han är även kritisk mot nickningar inom den variant av fotboll som vi är mer vana vid, som han på amerikansk engelska kallar soccer:

– Jag vet vad som inte är bra för huvudet, och det är definitivt inte bra att banga med sitt huvud på det där viset och kanske få hjärnskakning.

Fotboll är världens populäraste sport. Långt över en kvarts miljard människor spelar organiserat på amatörnivå eller professionellt. Enligt vissa rapporter står hjärnskakningar för ända upp till en femtedel av alla skador inom vanlig fotboll. Merparten av våldet mot huvudet uppstår i kollisioner mellan spelare, men förekommer även i direktkontakt mellan huvud och boll.

Det är väl känt att upprepade hjärnskakningar kan skada minnet och andra viktiga funktioner. Men nickningar leder ytterst sällan till hjärnskakning. Frågan är om de ändå kan lämna mätbara spår i huvudet.

En forskargrupp vid University of Stirling i Skottland har undersökt den saken. De lät nitton försökspersoner nicka bollar från en bollkanon, justerad för att efterlikna en hörna. Samtliga deltagare genomgick noggranna tester före och efter att ha nickat tjugo bollar i tio minuter.

– Slutsatsen är att man omedelbart får förändringar i hjärnan, säger Angus Hunter, forskare i fysiologi vid University of Stirling.

Hans mätningar visar att nickandet fördröjer nervsignaler från hjärnan till musklerna, ett tecken på att balansen mellan olika signalämnen är rubbad. Dessutom försämras minnet. Uppföljningar under två veckor visar att förändringarna går över efter något dygn, enligt en studie publicerad år 2016.

Angus Hunter och hans medarbetare har nyligen gjort samma mätningar på boxare före och efter tre korta ronder mot en sparringpartner.

– Förändringarna är ungefär lika stora som vid nickning. Det är intressant eftersom alla vet att boxning inte är hälsosamt. Slagen mot huvudet kommer lite mer slumpmässigt, men vi såg snarlika effekter, säger han.

I slutet av förra året sände BBC en dokumentär om fotboll och demens som beskriver det skotska nick-experimentet. Ett par veckor senare bestämde sig det engelska fotbollsförbundet och en spelarförening för att starta ett treårigt forskningsprogram om hur fotboll på- verkar hälsan, och i synnerhet risken för demens. Forskare kommer bland annat att gå igenom medicinska register för att se hur fotbollsspelare skiljer sig från jämförbara personer som inte spelar fotboll.

I februari lanserade den europeiska fotbollsfederationen Uefa ett forskningsprogram som specifikt ska studera nickningar bland barn och ungdomar. De första resultaten väntas komma i slutet av året.

Än så länge finns inga klara besked om vad regelbundet nickande leder till i längden, men Angus Hunter påpekar att även kortsiktiga effekter kan spela roll:

– Om skolbarn nickar fotbollar så kan det påverka deras inlärning under de kommande 24 timmarna.

Han anser att ungdomsidrott har många goda effekter på hälsan, men vill helst inte att hans egna barn ska träna nickar. Angus Hunter rekommenderar föräldrar att ta upp frågan med sina barns tränare och be dem att hålla nickandet till ett minimum. Han är tveksam till absoluta åldersgränser, främst för att de kan ge en felaktig bild av att riskerna plötsligt försvinner efter en viss ålder.

Svenska fotbollförbundet kommenterar den skotska studien på sin webbplats. Enligt förbundets medicinska kommitté finns det ”ingen anledning att dra några slutsatser om huruvida nickar är skadliga utifrån endast denna uppmärksammade studie”. Detta trots att försökspersonerna fick sämre resultat i tester som mäter både kort- och långtidsminne omedelbart efter nickarna.

– Det har ingen klinisk relevans, säger Magnus Forssblad, ordförande i Svenska fotbollförbundets medicinska kommitté. – Vad grundar du det på? – Man har inte visat att det har några effekter på längre sikt. Att det ger en viss minnesnedsättning i ett forskningsprojekt som är upp till en dag, det tycker jag blir lite långsökt, säger Magnus Forssblad. – Varför det? – Jag tycker det. Fotbollförbundets medicinska kommitté har elva medlemmar. Ingen av dem är neurolog. l

”Man har inte visat att det har några effekter på längre sikt.” Magnus Forssblad, ordförande i Svenska fotbollförbundets medicinska kommitté

”Slutsatsen är att man omedelbart får förändringar i hjärnan.” Angus Hunter, forskare i fysiologi vid University of Stirling