Far­li­ga nickar

Den 14 ju­ni bör­jar VM i fot­boll, en fest för al­la som äls­kar värl­dens störs­ta lagsport. Sam­ti­digt VAR­NAR FORSK ARE för att spe­lar­na ris­ke­rar hjärn­ska­dor när de nickar bol­len. Men Svens­ka fot­boll­för­bun­det tyc­ker in­te att en upp­märk­sam­mad stu­die om ska­de­ris

Forskning & Framsteg - - Ledare - Av PER SNAPRUD Fo­to MI­KE KIREEV/ NURPHOTO/ GETTY IMAGES

Fot­boll är unik sport på många sätt, bland an­nat ge­nom att va­ra den en­da id­rot­ten där del­ta­gar­na av­sikt­ligt klip­per till en boll med hu­vu­det. Det kan va­ra ris­ka­belt med tan­ke på att hjär­nan är stöt­käns­lig. Oro för att nickar ska ge be­stå­en­de ska­dor led­de till att det ame­ri­kans­ka fot­bolls­för­bun­det US Soc­cer Federation år 2016 in­för­de to­talt nick­för­bud för spe­la­re yng­re än el­va år. Spe­la­re i åld­rar­na el­va till tolv får äg­na max­i­malt en halv­tim­me per vec­ka åt nick­trä­ning, el­ler som mest fem­ton till tju­go nickar.

– Det är rim­li­ga reg­ler som vi bor­de ha även i Sve­ri­ge, sä­ger Martin Ing­var, hjärnforskare och pro­fes­sor i in­teg­ra­tiv me­di­cin vid Ka­ro­lins­ka in­sti­tu­tet i Sol­na.

In­nan­för det skyd­dan­de kra­ni­et ba­dar hjär­nan i spi­nalväts­ka som del­vis mot­ver­kar hjärn­skak­ning­ar. Dess­utom fun­ge­rar mus­ku­la­tu­ren i hals och nac­ke som stöt­däm­pa­re. Men barn har sva­ga­re musk­ler än vux­na, och dess­utom en hjär­na un­der ut­veck­ling, och ett stort hu­vud i för­hål­lan­de till krop­pen.

– Det är ex­tra vik­tigt att skyd­da spe­la­re som in­te har växt fär­digt, så

de ame­ri­kans­ka reg­ler­na föl­jer en rim­lig för­sik­tig­hets­prin­cip, sä­ger Martin Ing­var.

Ris­ken för hjärn­ska­dor är än så länge gans­ka då­ligt ut­fors­kad inom id­rot­tens värld. Box­ning är den id­rott som har bli­vit mest känd för våld mot hjär­nan. Re­dan på 1920-ta­let be­skrev läkare att box­a­re som bli­vit knoc­ka­de många gång­er pra­tar sludd­rigt, rör sig trögt och ver­kar all­mänt för­vir­ra­de. Sjuk­do­men fick se­na­re nam­net CTE, chro­nic trau­ma­tic encep­ha­lo­pat­hy.

Inom ame­ri­kansk fot­boll – där bru­ta­la tack­ling­ar och hjälm­kol­li­sio­ner är van­li­ga – är sjuk­do­men om­ta­lad. År 2005 rap­por­te­ra­de Ben­net Oma­lu, pa­to­log från Ni­ge­ria bo­satt i USA, att den pro­fes­sio­nel­le spe­la­ren Mi­ke Web­s­ter led av CTE när han 50 år gam­mal dog av en hjär­tin­farkt. Un­der si­na sista år bod­de ”Iron Mi­ke” i en last­bil och led av de­pres­sio­ner och svår de­mens. Ben­net Oma­lu ob­du­ce­ra­de hans hjär­na och såg an­sam­ling­ar av skad­li­ga pro­te­i­ner av sam­ma slag som hos män­ni­skor med Alz­hei­mers sjuk­dom, men i and­ra de­lar av hjär­nan. I sin ve­ten­skap­li­ga rap­port om fal­let skrev han att sjuk­do­men kan va­ra ut­bredd bland män­ni­skor med en kar­riär inom ame­ri­kansk fot­boll bakom sig.

Re­pre­sen­tan­ter för or­ga­ni­sa­tio­nen Na­tio­nal foot­ball le­a­gue, en li­ga för ame­ri­kansk fot­boll, ifrå­ga­sat­te Ben­net Oma­lus re­sul­tat och kräv­de att han skul­le dra till­ba­ka sin rap­port. Men fle­ra yt­ter­li­ga­re fall av CTE bland fö­re det­ta spe­la­re be­kräf­ta­de sam­ban­det. Dra­mat in­går i fil­men Con­cus­sion från 2015, där skå­de­spe­la­ren Will Smith spe­lar hu­vud­rol­len som Ben­net Oma­lu.

Den ame­ri­kans­ke hjärn­fors­ka­ren Stan­ley Pru­si­ner, som fick ett No­bel­pris för si­na stu­di­er av skad­li­ga pro­te­i­ner i hjär­nan, dö­mer ut sitt lands störs­ta och po­pu­lä­ras­te sport. Ny­li­gen höll han en fö­re­läs­ning för två­hund­ra neu­ro­lo­ger i USA och frå­ga­de om de skul­le tillå­ta att de­ras barn el­ler barn­barn spe­la­de ame­ri­kansk fot­boll. Fy­ra per­so­ner räck­te upp han­den.

– Att hål­la på med en så­dan sport är ba­ra idi­o­tiskt, sä­ger Stan­ley Pru­si­ner. Han är även kri­tisk mot nick­ning­ar inom den va­ri­ant av fot­boll som vi är mer va­na vid, som han på ame­ri­kansk eng­els­ka kal­lar soc­cer:

– Jag vet vad som in­te är bra för hu­vu­det, och det är de­fi­ni­tivt in­te bra att banga med sitt hu­vud på det där vi­set och kans­ke få hjärn­skak­ning.

Fot­boll är värl­dens po­pu­lä­ras­te sport. Långt över en kvarts mil­jard män­ni­skor spe­lar or­ga­ni­se­rat på ama­tör­ni­vå el­ler pro­fes­sio­nellt. En­ligt vis­sa rap­por­ter står hjärn­skak­ning­ar för än­da upp till en fem­te­del av al­la ska­dor inom van­lig fot­boll. Mer­par­ten av vål­det mot hu­vu­det upp­står i kol­li­sio­ner mel­lan spe­la­re, men fö­re­kom­mer även i di­rekt­kon­takt mel­lan hu­vud och boll.

Det är väl känt att upp­re­pa­de hjärn­skak­ning­ar kan ska­da min­net och and­ra vik­ti­ga funk­tio­ner. Men nick­ning­ar le­der yt­terst säl­lan till hjärn­skak­ning. Frå­gan är om de än­då kan läm­na mät­ba­ra spår i hu­vu­det.

En fors­kar­grupp vid Uni­ver­si­ty of Stir­ling i Skott­land har un­der­sökt den sa­ken. De lät nit­ton för­söks­per­so­ner nic­ka bol­lar från en boll­ka­non, ju­ste­rad för att ef­ter­lik­na en hör­na. Samt­li­ga del­ta­ga­re ge­nom­gick nog­gran­na tes­ter fö­re och ef­ter att ha nic­kat tju­go bol­lar i tio mi­nu­ter.

– Slut­sat­sen är att man ome­del­bart får för­änd­ring­ar i hjär­nan, sä­ger An­gus Hun­ter, fors­ka­re i fy­si­o­lo­gi vid Uni­ver­si­ty of Stir­ling.

Hans mät­ning­ar vi­sar att nic­kan­det för­drö­jer nerv­sig­na­ler från hjär­nan till musk­ler­na, ett tec­ken på att ba­lan­sen mel­lan oli­ka sig­naläm­nen är rub­bad. Dess­utom för­säm­ras min­net. Upp­följ­ning­ar un­der två vec­kor vi­sar att för­änd­ring­ar­na går över ef­ter nå­got dygn, en­ligt en stu­die pub­li­ce­rad år 2016.

An­gus Hun­ter och hans med­ar­be­ta­re har ny­li­gen gjort sam­ma mät­ning­ar på box­a­re fö­re och ef­ter tre kor­ta ron­der mot en spar­ring­part­ner.

– För­änd­ring­ar­na är un­ge­fär li­ka sto­ra som vid nick­ning. Det är in­tres­sant ef­tersom al­la vet att box­ning in­te är häl­so­samt. Sla­gen mot hu­vu­det kom­mer li­te mer slump­mäs­sigt, men vi såg snar­li­ka ef­fek­ter, sä­ger han.

I slu­tet av för­ra året sän­de BBC en do­ku­men­tär om fot­boll och de­mens som be­skri­ver det skots­ka nick-ex­pe­ri­men­tet. Ett par vec­kor se­na­re be­stäm­de sig det eng­els­ka fot­bolls­för­bun­det och en spe­lar­för­e­ning för att star­ta ett treå­rigt forsk­nings­pro­gram om hur fot­boll på- ver­kar häl­san, och i syn­ner­het ris­ken för de­mens. Fors­ka­re kom­mer bland an­nat att gå ige­nom me­di­cins­ka re­gis­ter för att se hur fot­bolls­spe­la­re skil­jer sig från jäm­för­ba­ra per­so­ner som in­te spe­lar fot­boll.

I feb­ru­a­ri lan­se­ra­de den eu­ro­pe­is­ka fot­bolls­fe­de­ra­tio­nen Ue­fa ett forsk­nings­pro­gram som spe­ci­fikt ska stu­de­ra nick­ning­ar bland barn och ung­do­mar. De förs­ta re­sul­ta­ten väntas kom­ma i slu­tet av året.

Än så länge finns inga kla­ra be­sked om vad re­gel­bun­det nic­kan­de le­der till i läng­den, men An­gus Hun­ter på­pe­kar att även kort­sik­ti­ga ef­fek­ter kan spe­la roll:

– Om skol­barn nickar fot­bol­lar så kan det på­ver­ka de­ras in­lär­ning un­der de kom­man­de 24 tim­mar­na.

Han an­ser att ung­dom­sid­rott har många go­da ef­fek­ter på häl­san, men vill helst in­te att hans eg­na barn ska trä­na nickar. An­gus Hun­ter re­kom­men­de­rar för­äld­rar att ta upp frå­gan med si­na barns trä­na­re och be dem att hål­la nic­kan­det till ett mi­ni­mum. Han är tvek­sam till ab­so­lu­ta ål­ders­grän­ser, främst för att de kan ge en fel­ak­tig bild av att ris­ker­na plöts­ligt för­svin­ner ef­ter en viss ål­der.

Svens­ka fot­boll­för­bun­det kom­men­te­rar den skots­ka stu­di­en på sin webb­plats. En­ligt för­bun­dets me­di­cins­ka kom­mit­té finns det ”ing­en an­led­ning att dra någ­ra slut­sat­ser om huruvi­da nickar är skad­li­ga ut­i­från en­dast den­na upp­märk­sam­ma­de stu­die”. Det­ta trots att för­söks­per­so­ner­na fick säm­re re­sul­tat i tes­ter som mä­ter bå­de kort- och lång­tids­min­ne ome­del­bart ef­ter nic­kar­na.

– Det har ing­en kli­nisk re­le­vans, sä­ger Mag­nus Forssblad, ord­fö­ran­de i Svens­ka fot­boll­för­bun­dets me­di­cins­ka kom­mit­té. – Vad grun­dar du det på? – Man har in­te vi­sat att det har någ­ra ef­fek­ter på läng­re sikt. Att det ger en viss min­nesned­sätt­ning i ett forsk­nings­pro­jekt som är upp till en dag, det tyc­ker jag blir li­te lång­sökt, sä­ger Mag­nus Forssblad. – Var­för det? – Jag tyc­ker det. Fot­boll­för­bun­dets me­di­cins­ka kom­mit­té har el­va med­lem­mar. Ing­en av dem är neu­ro­log. l

”Man har in­te vi­sat att det har någ­ra ef­fek­ter på läng­re sikt.” Mag­nus Forssblad, ord­fö­ran­de i Svens­ka fot­boll­för­bun­dets me­di­cins­ka kom­mit­té

”Slut­sat­sen är att man ome­del­bart får för­änd­ring­ar i hjär­nan.” An­gus Hun­ter, fors­ka­re i fy­si­o­lo­gi vid Uni­ver­si­ty of Stir­ling

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.