Blir jorden kallare?

Jag har hört att solens aktivitet enligt brittiska forskare förutspås sjunka cirka 2020–2040, vilket skulle kunna leda till en mindre istid. Är detta en skröna eller finns det vetenskapliga belägg? /Claes Corlin

Uppgiften baseras troligen på uttalanden av Valentina Zharkova vid brittiska University of Northumbria. Hon har förutspått att solaktiviteten skulle minska under de nästkommande årtiondena, till en nivå som känns igen från delar av 1600-talet och 1700-talet – ett så kallat Maunder minimum, som kännetecknades av få solfläckar. Då hade Europa kalla vintrar. Det globala klimatet påverkades däremot inte lika mycket.

Andra forskare är inte lika övertygade om vare sig förutsägelsen eller att en sådan låg solaktivitet skulle ge en bestämd klimateffekt. Zharkova har själv inte forskat om klimateffekten av låg solaktivitet. Men det finns andra studier som visar att en så pass låg solaktivitet tillfälligt skulle kunna sänka jordens medeltemperatur med ett par tiondels grader. Detta skulle dock gott och väl överträffas av den pågående globala uppvärmningen på grund av växthusgasutsläpp. Även om utsläppen skulle gå ner mot noll beräknas jorden bli minst en grad varmare under 2000-talet, och om utsläppen ligger kvar på oförändrad nivå beräknas uppvärmningen bli uppemot 3–4 grader.

Solaktiviteten har en bevisad effekt på jordens klimat. Men den variation som det handlar om är inte så stor att det skulle bli markant kallare på jorden här, och än mindre att den globala uppvärmningen skulle motverkas i ett längre perspektiv. Själva förutsägelsen om så pass minskad solaktivitet den närmaste tiden anses också generellt som mycket osäker. /Markku Rummukainen, professor i klimatologi, Lunds universitet

Det påpekas ofta att män generellt är homosociala, alltså föredrar att umgås och interagera med andra män och helst läser manliga författare etcetera. Själv är jag en heterosocial man och blir nyfiken på vad forskningen har att säga om det. Jag tycker inte illa om andra män, men finner dem generellt mindre intressanta. /Per

Din fråga om mäns homosocialitet är intressant, inte minst därför att det ser ut som om det kanske är på väg att ske förändringar när det gäller detta. När ordet ”homosocialitet” började användas av forskare för några decennier sedan, var det för att beteckna hur det gick till när män överst i hierarkierna i företag och andra organisationer valde ut män som var likadana som de själva när chefsposter skulle tillsättas. De som därmed uteslöts från att nå höga poster var förstås kvinnor, men även män som uppfattades som annorlunda. En utgångspunkt för att förstå homosocialitet bland män är med andra ord att både makt och status i samhället i stort, på arbetsplatser och i andra organisationer, hittills har varit mer förknippade med män än med kvinnor. För män har det därmed varit ”lönsamt” att liera sig främst med andra män, i bemärkelsen att status – och ibland makt – har ökat. Det är därför inte särskilt förvånande att finna homo- socialitet bland män. Men sociala mönster är alltid föränderliga. Det finns tecken, bland annat i nyare forskning om unga mäns umgängesmönster, som tyder på att i samhällen som Sverige, där maktskillnader mellan kvinnor och män har börjat jämnas ut något, där kan även gamla mönster av manlig homosocialitet vara på väg att luckras upp. /Eva Magnusson, professor em. i psykologi, Umeå universitet