Moll i mu­si­ken är ba­ra en va­na

Forskning & Framsteg - - Frågor Svar -

Hur kom­mer det sig att vi tyc­ker att ett mol­lac­kord lå­ter me­lan­ko­liskt och ett du­rac­kord glatt? Är det med­fött el­ler in­lärt? /Da­vid

Att mu­sik upp­levs som glad el­ler led­sen har att gö­ra med dess ur­sprung i män­ni­skans käns­lo­ut­tryck. Mu­sik är kul­tu­rers sätt att han­te­ra käns­lor och stäm­ning­ar ge­nom att gö­ra dem upp­rep­ba­ra i form av sång och dans. Man kan sä­ga att mu­sik är ett sätt att på­ver­ka ge­nom att imi­te­ra ka­rak­tärs- och käns­lo­ut­tryck. Tra­di­tio­nellt sett har det­ta skett vid be­stäm­da ri­tu­a­ler och till­fäl­len. Att oli­ka ac­kord upp­levs ut­trycks­ful­la är en följd av hur de har fun­ge­rat i ac­kords­ba­se­rad mu­sik, ett eu­ro­pe­iskt på­fund som ba­ra har någ­ra hund­ra år på nac­ken. Det är sna­ra­re me­lo­di­er­na som ac­kor­den har stöt­tat som har upp­levts som känslo­mäs­sigt ut­trycks­ful­la, gla­da el­ler leds­na. I många kul­tu­rer har man skilt mel­lan oli­ka ty­per av ska­lor och me­lo­di­er, som sjung­its till mot­sva­ran­de ty­per av tex­ter. I det an­ti­ka Gre­kland be­nämn­de man des­sa ut­i­från de re­gi­o­ner, ex­em­pel­vis Ly­di­en och Fry­gi­en, el­ler folk­grup­per, som do­rer och ai­o­ler, där de var van­li­ga. Det är möj­ligt att man till­skrev me­lo­di­er­na käns­lo- och ka­rak­tär­se­gen­ska­per ut­i­från de för­do­mar man ha­de om oli­ka folk­grup­per. Do­ris­ka me­lo­di­er an­sågs till ex­em­pel ut­tryc­ka mod och man­dom och re­kom­men­de­ra­des för ar­ga, kri­gis­ka sång­er när yng­ling­ar skul­le trä­nas till sol­da­ter. Fry­gis­ka me­lo­di­er var sna­ra­re läm­pa­de för gla­da, fred­li­ga sång­er, me­dan mix­o­ly­dis­ka me­lo­di­er an­sågs kvinn­li­ga och vekt käns­lo­sam­ma – den mixo­ly­dis­ka ska­lan lär ha upp­fun­nits av po­e­ten och sång­ers­kan Sap­fo från ­Les­bos. Ge­nom histo­ri­en har det­ta lett till den upp­del­ning i dur och moll som kän­ne­teck­nar väs­ter­ländsk mu­sik och som på­ver­kar lyss­na­re än i dag. /Ul­rik Volg­sten, pro­fes­sor i mu­sik­ve­ten­skap, Öre­bro uni­ver­si­tet

Sap­fo föd­des om­kring 630 f.kr.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.