Allt fler män blir ald­rig pappor

Även i ett så jäm­likt land som Sve­ri­ge sker part­ner­val en­ligt tra­di­tio­nel­la möns­ter. Män som är låg­ut­bil­da­de och har lå­ga in­koms­ter har allt SÄM­RE UTSIKTER ATT KUN­NA B ILDA FA­MILJ.

Forskning & Framsteg - - Oktober/2018 - Av HEN­RIK HÖ­JER Fo­to ISTOCK

Det är stor skill­nad mel­lan män och kvin­nor vad gäl­ler hur många som blir för­äld­rar – och klyf­tan väx­er.

I ett nytt forsk­nings­pro­jekt hål­ler ett par na­tio­na­le­ko­no­mer vid Stock­holms uni­ver­si­tet på att nys­ta i den­na frå­ga. Om­kring 22 pro­cent av de 45-åri­ga män­nen i Sve­ri­ge har in­te bli­vit för­äld­rar – bland kvin­nor­na är an­de­len un­ge­fär 13 pro­cent. Och klyf­tan väx­er. Det fram­går av en ny ar­ti­kel i den ve­ten­skap­li­ga tid­skrif­ten Eko­no­misk De­batt.

Den störs­ta an­led­ning­en till att män in­te blir för­äld­rar är att de sak­nar part­ner, en­ligt fle­ra ti­di­ga­re stu­di­er. Part­ner­val sker en­ligt tra­di­tio­nel­la möns­ter även i ett re­la­tivt jäm­ställt land som Sve­ri­ge. Det är be­tyd­ligt mer san­no­likt att en man med låg ut­bild­ning och låg in­komst är ofri­vil­ligt barn­lös än en man med hög ut­bild­ning och hög in­komst.

– En man som slar­var med sin kar­riär lö­per risk att bli ut­an barn, sä­ger An­ne Bo­schi­ni. Och det räc­ker in­te att va­ra väl­ut­bil­dad, han bör tjä­na bra ock­så, vi­sar vår stu­die.

An­ne Bo­schi­ni är do­cent i na­tio­na­le­ko­no­mi vid In­sti­tu­tet för so­ci­al forsk­ning vid Stock­holms uni­ver­si­tet, och med­för­fat­ta­re till ar­ti­keln i Eko­no­misk De­batt.

– Vi be­fa­rar att den­na ut­veck­ling kom­mer att fort­sät­ta, ef­tersom kvin­nor ten­de­rar att ut­bil­da sig mer än män, sä­ger hon.

Just man­nens in­komst är en

fak­tor för att bli för­äl­der som har bli­vit allt vik­ti­ga­re över tid. På 1970-ta­let ha­de 28 pro­cent av de 45-åri­ga män­nen med låg in­komst in­te fått barn. Nu på 2010-ta­let är an­de­len 41 pro­cent.

– Om man ska ut­tryc­ka sig rakt på sak hand­lar det om att fat­ti­ga män in­te blir fä­der, sä­ger Ma­ri­an­ne Sund­ström, pro­fes­sor i ar­bets­mark­nads­kun­skap vid In­sti­tu­tet för so­ci­al forsk­ning vid Stock­holms uni­ver­si­tet. Även hon är med­för­fat­ta­re till stu­di­en.

– När det gäl­ler barna­fö­dan­de har of­tast kvin­nor stått i fo­kus för forsk­ning­en. Det är dem som man hi­sto­riskt har haft bäst in­for­ma­tion om, fort­sät­ter hon.

Där­för har det in­te fun­nits li­ka myc­ket kun­skap om grup­pen män som ald­rig blir pappor. Men i det ny­star­ta­de forsk­nings­pro­jek­tet ska Ma­ri­an­ne Sund­ström och hen­nes kol­le­ger ta re­da på mer.

Att färre män än kvin­nor blir för­äld­rar är känt se­dan ti­di­ga­re. Och i de fles­ta sam­häl­len som har stu­de­rats, är det just de fat­ti­ga män­nen som blir ut­an kvin­nor och barn. Men det är mind­re känt att grup­pen barn­lö­sa män väx­er i Sve­ri­ge.

– Män som in­te lyc­kas på ar­bets­mark­na­den går helt en­kelt in­te hem hos kvin­nor­na, sä­ger ­Ma­ri­an­ne Sund­ström.

– Vår stu­die sä­ger rätt myc­ket om det här för­hål­lan­det i stort. Des­sa män ris­ke­rar ju ock­så att få en en­sam ål­der­dom. Barn bru­kar of­ta hjäl­pa si­na gam­la för­äld­rar.

Ma­ri­an­ne Sund­ström be­to­nar ock­så att da­gens nya tek­ni­ker som kan mot­ver­ka barn­lös­het, som IVF och sper­ma­do­na­tion, främst hjäl­per kvin­nor att bli för­äld­rar.

Även häl­sa och livs­stil på­ver­kar san­no­likt möj­lig­he­ten att bli pap­pa, men hur och i vil­ken om­fatt­ning åter­står att ta re­da på. Fler re­sul­tat är allt­så att vän­ta.

Det som hit­tills är klar­lagt är att an­de­len som är barn­lö­sa vid 45 års ål­der har ökat bland svens­ka män se­dan 1991 och sjun­kit på se­na­re år bland kvin­nor. Fors­kar­na ser ock­så att de män som bli­vit pappor fö­re 45 års ål­der har be­tyd­ligt hög­re in­koms­ter än de som sak­nar barn. In­komst­skill­na­den har vux­it de se­nas­te de­cen­ni­er­na och är nu i snitt drygt 100 000 kro­nor om året. För 20 år se­dan var skill­na­den hälf­ten så stor i in­fla­tionsju­ste­ra­de kro­nor.

Även män­nens ut­bild­ning är

vik­tig. Bland 45-åri­ga män som ba­ra har grund­sko­le­ut­bild­ning är näs­tan 30 pro­cent barn­lö­sa (se gra­fik på sid 37). Bland jämn­gam­la män med hög­sko­le­ut­bild­ning är an­de­len strax un­der 20 pro­cent. Även här har klyf­tor­na ökat på se­na­re år – allt fler låg­ut­bil­da­de män blir ald­rig pappor. Men även i de grup­per som har hög­re ut­bild­ning syns tyd­li­ga skill­na­der. Bland ci­vi­le­ko­no­mer, ju­ris­ter, lä­ka­re och ci­vilin­gen­jö­rer tjä­nar de 45-åri­ga män som bli­vit fä­der be­tyd­ligt mer än si­na barn­lö­sa man­li­ga kol­le­ger i sam­ma ål­der.

– På sätt och vis för ju kvin­nor­na den här ojäm­ställd­he­ten vi­da­re ef­tersom de pre­mi­e­rar män med höga in­koms­ter, sä­ger Ma­ri­an­ne Sund­ström

Och in­komst – där sprid­ning­en är myc­ket stör­re bland män än bland kvin­nor – ver­kar va­ra en vik­ti­ga­re fak­tor än ut­bild­ning. Av en dok­tors­av­hand­ling vid Stock­holms uni­ver­si­tet 2017 fram­går det att i de par där kvin­nan har hög­re ut­bild­ning än man­nen, så tjä­nar man­nen än­då i re­gel mer än kvin­nan.

”Sta­tisti­ken, bå­de i Sve­ri­ge och in­ter­na­tio­nellt är en­ty­dig – när det gäl­ler att väl­ja part­ner ra­tar kvin­nor i all­män­het män som har läg­re ut­bild­ning än de själ­va och/el­ler som står un­der dem på den eta­ble­ra­de yr­kes­so­ci­a­la rangska­lan.” Så skrev Bo Rot­h­s­te­in, pro­fes­sor i statsvetenskap vid Gö­te­borgs uni­ver­si­tet, i en ar­ti­kel 2013. Han på­pe­kar att par­bild­ning­en är asym­met­risk, på så vis att män väl­jer nedåt och kvin­nor upp­åt. En­ligt en en­kät­un­der­sök­ning som har ge­nom­förts i 30 län­der om fram­ti­da part­ner­val, ran­kar långt fler unga kvin­nor än unga män den till­tänk­ta part­nerns ”fram­ti­da in­tjä­nings­för­må­ga” som en vik­tig fak­tor i sam­man­hang­et.

Bland män i Sve­ri­ge i åld­rar­na 25 till 45 år som har ett aka­de­miskt ar­be­te le­ver 73 pro­cent i ett hus­håll med barn. Bland ar­bets­lö­sa el­ler lång­tids­sjuk­skriv­na män i sam­ma ål­der är siff­ran 23 pro­cent. För jämn­å­ri­ga kvin­nor finns ing­en så­dan kopp­ling till ställ­ning­en i ar­bets­li­vet. – Des­sa siff­ror är ing­et för vek­hjär­ta­de ro­man­ti­ker, ut­bris­ter Bo Rot­h­s­te­in när jag ring­er upp ho­nom.

Sta­tisti­ken är kanske bru­tal, men tro­li­gen är människor in­te så cy­nis­ka som det kan ver­ka.

– Myc­ket ta­lar för att de fles­ta sö­ker upp grup­per där po­ten­ti­el­la part­ner kan tän­kas fin­nas – och se­dan med käns­lor­na väl­jer en in­di­vid inom den­na grupp. Det finns ett gam­malt ord­språk för unga kvin­nor: ” Don’t mar­ry for mo­ney. Go whe­re the mo­ney is, and then mar­ry for lo­ve”, sä­ger Bo Rot­h­s­te­in.

Han ser tre över­gri­pan­de tänk­ba­ra för­kla­ring­ar till det asym­met­ris­ka part­ner­va­let. En är eko­no­misk och tar fas­ta på att kvin­nor är med­vet­na om att de blir dis­kri­mi­ne­ra­de på ar­bets­mark­na­den och där­för kom­pen­se­rar sig på part­ner­mark­na­den.

En an­nan är mer hi­sto­risk och ut­går från att kvin­nor har sett att det främst är pap­pan som har för­sett hem­met med re­sur­ser. Det­ta har gett kvin­nan en sorts in­for­ma­tion om vil­ka män som är bra fä­der.

Den tred­je är mer de­mo­gra­fisk – i de fles­ta par är man­nen två till tre år äld­re än kvin­nan, och det­ta är en del­för­kla­ring till att man­nen i re­gel är den som tjä­nar mer. Ef­tersom den­na rubb­ning en gång har upp­

stått, kanske ef­tersom flic­kor och poj­kar kom­mer i pu­ber­te­ten i oli­ka ål­der, blir det au­to­ma­tiskt så att män­nens jämn­å­ri­ga kvin­nor re­dan är upp­tag­na, var­för män­nen får le­ta bland yng­re kvin­nor.

– Det­ta be­kräf­tas av en mängd kon­tak­tan­non­ser som jag un­der­sök­te en gång i ti­den, be­rät­tar Bo Rot­h­s­te­in. Män tit­tar nedåt i åld­rar och kvin­nor tit­tar upp­åt.

Han ser det­ta som en vik­tig del­för­kla­ring till den ojäm­lik­het som upp­står i sam­band med att par får barn.

– Det är när bar­nen kom­mer som det of­ta går fel vad gäl­ler jäm­ställd­he­ten inom en re­la­tion, sä­ger han.

– Då ut­sätts ett för­hål­lan­de för eko­no­misk press – man behöver stör­re bo­stad och säk­ra­re bil – och då kan det för bå­da par­ter fö­re­fal­la bäst att den som tjä­nar mest an­sträng­er sig mer på ar­bets­mark­na­den. Den som är tre år äld­re i 25–30-års­ål­dern är i re­gel mer eta­ble­rad, och då blir det na­tur­ligt att det blir man­nen som sat­sar på kar­riä­ren.

Den som för­lo­rar des­sa förs­ta vik­ti­ga för­hand­ling­ar har säm­re ut­gångs­lä­ge in­för fram­ti­da för­hand­ling­ar om jäm­ställd­het.

– De som ar­be­tar all­ra mest i he­la Sve­ri­ge är små­barns­pap­por. Det är ra­tio­nellt i ett kort, pri­vat per­spek­tiv. Men det gyn­nar in­te jäm­ställd­he­ten, sä­ger Bo Rot­h­s­te­in.

Tren­den att en ökan­de an­del män ald­rig blir för­äld­rar ser ut att kun­na fort­sät­ta, ef­tersom allt fler poj­kar miss­lyc­kas i sko­lan. Det är en ut­veck­ling som har på­gått i drygt 15 år. Näs­tan 21 pro­cent av de poj­kar som gick ut ni­an 2017 blev in­te be­hö­ri­ga till gym­na­si­et ( bland flic­kor­na är siff­ran drygt 13 pro­cent). Det­ta är en snabbt väx­an­de grupp, och många av dem har ut­ländsk bak­grund, vi­sar sta­tistik från Skol­ver­ket.

– Det­ta är myc­ket illa­vars­lan­de, fram­för allt för dem själ­va, sä­ger Bo Rot­h­s­te­in. De blir för­lo­ra­re i fle­ra led. De kom­mer att för­lo­ra på ar­bets­mark­na­den, och i för­läng­ning­en på part­ner­mark­na­den och slut­li­gen i so­ci­al re­spekt.

Män som är fru­stre­ra­de över sin si­tu­a­tion ris­ke­rar att ta ut det­ta ge­nom kri­mi­na­li­tet, miss­bruk el­ler po­li­tisk ex­tre­mism.

– Ett sam­häl­le där den­na grupp ökar kan bli li­te bö­kigt, fort­sät­ter Bo Rot­h­s­te­in. Och det­ta är ett väx­an­de sam­hälls­pro­blem. Och så länge kvin­nor vill gif­ta sig upp­åt blir ju des­sa män över.

Vad ska då en ung man tän­ka på för att in­te bli ra­tad? Ma­ri­an­ne Sund­ström är tyd­lig:

– Skaf­fa en bra ut­bild­ning och ett bra jobb, sä­ger hon. Und­vik kri­mi­na­li­tet och för myc­ket al­ko­hol. Du behöver nog in­te va­ra så snygg, men du bör va­ra pre­sen­ta­bel, för att an­vän­da ett gammel­dags ut­tryck. l

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.