Lär kän­na det nya ki­lot

Forskning & Framsteg - - Oktober/2018 - Av AN­NA DA­VOUR Gra­fik JOHAN JARNESTAD

Snart behöver vi in­te läng­re skyd­da en öm­tå­lig klump av pla­ti­na i Pa­ris för att ve­ta ex­akt hur tungt ett ki­lo­gram ska va­ra. I stäl­let ska al­la en­he­ter i det in­ter­na­tio­nel­la sy­ste­met för mått­­en­he­ter, SI, för­ank­ras i stor­he­ter som in­te kan gå sön­der – ex­em­pel­vis lju­sets has­tig­het i va­ku­um.

Det har tagit många år och än­nu fle­ra mät­ning­ar att kom­ma fram till nya de­fi­ni­tio­ner av de en­he­ter som be­skri­ver till ex­em­pel längd, ström­styr­ka och tem­pe­ra­tur. Men nu är or­ga­ni­sa­tio­nen All­män­na kon­fe­ren­sen för mått och vikt fär­dig med sitt ar­be­te och de nya de­fi­ni­tio­ner­na ska bör­ja gäl­la vå­ren 2019.

När me­ter­sy­ste­met in­för­des ef­ter frans­ka re­vo­lu­tio­nen i slu­tet av 1700-ta­let de­fi­ni­e­ra­des en me­ter som en ti­o­mil­jon­del av av­stån­det mel­lan nord­po­len och ekva­torn längs Pa­ris­me­ri­di­a­nen. Var och en som vil­le kon­trol­le­ra läng­den av en me­ter kun­de allt­så mä­ta jor­dens stor­lek, di­vi­de­ra och se­dan till­ver­ka en mått­stock ut­i­från re­sul­ta­tet. Men ef­tersom det var svårt att gö­ra en nog­grann mät­ning av jor­dens om­krets, till­ver­ka­de man gans­ka snart ett fy­siskt fö­re­mål som grund för de­fi­ni­tio­nen, näm­li­gen den ar­kiv­me­ter som för­va­ra­des i Pa­ris.

På mot­sva­ran­de sätt till­ver­ka­de man ock­så ett ki­lo­gram, ut­i­från de­fi­ni­tio­nen att det skul­le mot­sva­ra vik­ten av en ku­bik­de­ci­me­ter vat­ten vid tem­pe­ra­tu­ren fy­ra gra­der Celsi­us.

Ki­lo­gram­met har se­dan dess och fram till i dag de­fi­ni­e­rats ut­i­från en ki­lo­gram­pro­to­typ av pla­ti­na som för­va­ras i Pa­ris. Pro­ble­met är att ett fy­siskt fö­re­mål kan för­änd­ras ge­nom att det tap­par någ­ra ato­mer el­ler tar upp gas­mo­le­ky­ler ur luf­ten, hur om­sorgs­fullt det än han­te­ras. När ar­kiv­ki­lo­gram­met i Pa­ris jäm­förts med de ko­pi­or som för­va­ras på and­ra plat­ser har skill­na­der på upp till 50 mikro­gram upp­mätts.

När man i dag ska änd­ra de­fi­ni­tio­nen av en en­het änd­ras in­te stor­le­ken. I stäl­let vän­der man på ut­gångs­punk­ten. Man gör nog­gran­na mät­ning­ar av så kal­la­de na­tur­kon­stan­ter, med hjälp av de en­he­ter som re­dan finns – och se­dan görs na­tur­kon­stan­ter­na, ex­em­pel­vis lju­sets has­tig­het i va­ku­um, till den grund som en­he­ter­na vi­lar på. Na­tur­kon­stan­ter­na får allt­så fix­e­ra­de vär­den och mät­ning­ar an­vänds för att se­dan hit­ta ki­lo­gram­met, se­kun­den, me­tern och så vi­da­re.

I det upp­da­te­ra­de Si-sy­ste­met ska al­la sju grun­den­he­ter ba­se­ras på na­tur­kon­stan­ter. På näs­ta upp­slag kan du lä­sa mer om hur de­fi­ni­tio­ner­na änd­rats ge­nom ti­der­na.

SPINDELN I NÄ­TET Se­kun­den är den en­het som det läggs ner mest re­sur­ser på att för­bätt­ra. Al­la de ­öv­ri­ga ­SIen­he­ter­na ut­om mol ­( sub­stans­mängd) har nu­me­ra ­de­fi­ni­tio­ner som på oli­ka sätt in­ne­hål­ler se­kun­den.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.