Mi­gra­tion un­der vi­kin­ga­ti­den

Sig­tu­na är en av Sve­ri­ges förs­ta stä­der. En ny stu­die vi­sar att många som lev­de där på vi­kin­ga­ti­den var mi­gran­ter – från när och fjär­ran.

Forskning & Framsteg - - Innehåll 8/ 2018 - Av Hen­rik Hö­jer

En stu­die av läm­ning­ar från 38 människor som be­gravts i Sig­tu­na un­der åren 900– 1100 vi­sar att många in­te kom där­i­från. Ana­ly­ser­na byg­ger på un­der­sök­ning­ar av dna och av grun­däm­net stron­ti­um i tän­der­na, vil­ket kan på­vi­sa rör­lig­het un­der en män­niskas livs­tid.

Sig­tu­na är en av lan­dets förs­ta stä­der och grun­da­des for­mellt om­kring år 980. Un­der­sök­ning­en av kvar­le­vor­na från sex oli­ka krist­na be­grav­nings­plat­ser ger en bild av en geo­gra­fiskt blan­dad be­folk­ning.

– Va­ri­a­tio­nen är hög i den grupp vi un­der­sökt. Vi kan se att de kom­mer från tre zo­ner. För det förs­ta från själ­va Mä­lar­da­len. För det and­ra från när­om­rå­det ut­an­för Mä­lar­da­len, kanske söd­ra Skan­di­na­vi­en. Den tred­je zo­nen är Nord-, Cen­tral- och Ös­teu­ro­pa, be­rät­tar An­ders Göt­her­ström, pro­fes­sor i mo­le­kylär arkeologi vid Stock­holms uni­ver­si­tet och en av med­för­fat­tar­na till stu­di­en.

I 16 fall har man ana­ly­se­rat bå­de dna och stron­ti­um hos in­di­vi­der­na. Åt­ta av dem vi­sa­de sig här­stam­ma från när­om­rå­det i Sig­tu­na, me­dan fy­ra kom från när­om­rå­det ut­an­för Mä­lar­da­len. Fy­ra ha­de en mer av­läg­sen bak­grund och kom från den tred­je zo­nen. De öv­ri­ga 22 in­di­vi­der­na, som ana­ly­se­rats en­bart för dna el­ler stron­ti­um, upp­vi­sar sam­ma möns­ter som de 16 to­tala­na­ly­se­ra­de in­di­vi­der­na.

Fors­kar­na hit­ta­de även in­di­vi­der vars dna vi­sa­de att de här­stam­ma­de från ut­an­för när­om­rå­det, me­dan stron­ti­u­ma­na­ly­sen vi­sa­de att de växt upp i Sig­tu­natrak­ten. San­no­likt rör det sig om barn till per­so­ner som flyt­tat dit.

– Det­ta gör sam­man­ta­get att Sig­tu­na ver­kar va­ra en in­ter­na­tio­nell plats, sä­ger An­ders Göt­her­ström. Och det är väl in­te så kons­tigt. Skul­le man gö­ra kar­riär i nå­gon form så var det­ta stäl­let att va­ra på. Tro­li­gen skilj­de sig Sig­tu­na från den om­gi­van­de lands­byg­den i det­ta av­se­en­de.

An­ders Göt­her­ström på­pe­kar att Sig­tu­na tro­li­gen påmin­de mer om plat­ser som Ki­ev el­ler York – makt­cent­ra dit många res­te och där många människor pas­se­ra­de.

I press­med­de­lan­det från Stock­holms uni­ver­si­tet – som led­de till om­fat­tan­de me­di­e­rap­por­te­ring – står det att hälf­ten av Sig­tu­nas in­vå­na­re var in­vand­ra­re. Kan man sä­ga så ut­i­från era da­ta?

– Mi­gran­ter är kanske ett mer pas­san­de be­grepp, ef­tersom det hand­lar om folk som flyt­tat. Och hälf­ten av de in­flyt­ta­de kom­mer ju från när­lig­gan­de re­gi­o­ner, som kanske Skå­ne el­ler om­rå­det syd­väst om Mä­lar­da­len. Så stu­di­en vi­sar fram­för allt att vi­kin­ga­ti­dens Sig­tu­na var en plats som många pas­se­ra­de.

Re­sul­ta­ten är pub­li­ce­ra­de i Cur­rent Bi­o­lo­gy.

Två av to­talt tre män som i bör­jan av 1000-ta­let be­grav­des i sam­ma grav på en kyr­ko­gård vid nu­va­ran­de Präst­ga­tan i Sig­tu­na.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.