LJUS PÅVERKAR VÅR INRE KLOCKA
l Det har länge varit känt att såväl människor som växter och djur har en inre biologisk klocka. Det är en anpassning till jordens rotation och dygnets rytm. I och med 2017 års Nobelpris i medicin känner vi också till den molekylära mekanismen bakom klockan. Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash and Michael W. Young lyckades isolera den gen som styr dygnsrytmen. Den så kallade period- genen kodar för ett protein som i sin tur inhiberar genuttrycket. När proteinkoncentrationen sjunker triggas genen på nytt. Proteinkoncentrationen varierar i en loop som är 24 timmar. Den biologiska klockan är en av våra mest grundläggande egenskaper och påverkar många av kroppens funktioner, från sömn och vakenhet till matspjälkning, hormonproduktion och immunförsvarets aktivitet. Den finns hos i stort sett alla livsformer och påverkar allt från molekyler till ekosystem. Vi märker av den särskilt tydligt när vi ändrar till sommartid eller när vi reser över tidszoner. Det tar ett tag för oss att ställa om vår inre rytm.
l Det finns flera sätt att påverka den inre klockan, bland annat med fysisk aktivitet eller socialt umgänge. Men framför allt är det ljuset som kalibrerar den, även hos nattlevande djur. För oss människor är det i första hand morgonljuset som talar om för kroppen vilken tid på dygnet det är, och vi mår bäst om vi är aktiva och äter under dygnets ljusa timmar. I skymningen passar det bättre att vi varvar ner.
l Det kommer allt fler larmrapporter om påverkan från tv-ljus och blått sken från surfplattor. Tyvärr räcker det inte att lägga ifrån sig plattan på kvällen eller ladda ner en app som anpassar ljusupplevelsen. Den billiga Led-tekniken innebär en revolution så till vida att vi lyser upp alltmer av vår värld i tid och rum till en ganska ringa kostnad. Vi får fler gatlyktor, starkare fasadljus och lysande reklamskyltar i varje gathörn. Det blir inte längre natt på riktigt, den biologiska klockan går fel, vi varvar inte ner på kvällen och sover inte tillräckligt. Detta leder till stress och psykisk ohälsa.
l Astronomerna var tidigt ute med att påpeka allvaret i uteblivet mörker när de inte längre kunde se stjärnhimlen. I 20 år har de talat om ljusföroreningar som ett växande problem, men det är först nu som man börjar inse på allvar att förvandlingen av natt till dag också kan leda till kraftiga effekter på organismer av alla slag.