LJUS PÅ­VER­KAR VÅR INRE KLOCKA

Forskning & Framsteg - - Nu & Då -

l Det har länge va­rit känt att så­väl människor som väx­ter och djur har en inre bi­o­lo­gisk klocka. Det är en an­pass­ning till jor­dens ro­ta­tion och dyg­nets rytm. I och med 2017 års No­bel­pris i medicin kän­ner vi ock­så till den mo­le­kylä­ra me­ka­nis­men bakom kloc­kan. Jeff­rey C. Hall, Mi­chael Ros­bash and Mi­chael W. Young lyc­ka­des iso­le­ra den gen som styr dygns­ryt­men. Den så kal­la­de pe­ri­od- ge­nen ko­dar för ett pro­te­in som i sin tur in­hi­be­rar genut­tryc­ket. När pro­te­in­kon­cent­ra­tio­nen sjun­ker trig­gas ge­nen på nytt. Pro­te­in­kon­cent­ra­tio­nen va­ri­e­rar i en loop som är 24 tim­mar. Den bi­o­lo­gis­ka kloc­kan är en av vå­ra mest grund­läg­gan­de egen­ska­per och på­ver­kar många av krop­pens funk­tio­ner, från sömn och va­ken­het till matspjälk­ning, hor­mon­pro­duk­tion och im­mun­för­sva­rets ak­ti­vi­tet. Den finns hos i stort sett al­la livs­for­mer och på­ver­kar allt från mo­le­ky­ler till eko­sy­stem. Vi mär­ker av den sär­skilt tyd­ligt när vi änd­rar till som­mar­tid el­ler när vi re­ser över tids­zo­ner. Det tar ett tag för oss att stäl­la om vår inre rytm.

l Det finns fle­ra sätt att på­ver­ka den inre kloc­kan, bland an­nat med fy­sisk ak­ti­vi­tet el­ler so­ci­alt um­gänge. Men fram­för allt är det ljuset som ka­libre­rar den, även hos natt­le­van­de djur. För oss människor är det i förs­ta hand mor­gon­lju­set som ta­lar om för krop­pen vil­ken tid på dyg­net det är, och vi mår bäst om vi är ak­ti­va och äter un­der dyg­nets lju­sa tim­mar. I skym­ning­en pas­sar det bätt­re att vi var­var ner.

l Det kom­mer allt fler larm­rap­por­ter om på­ver­kan från tv-ljus och blått sken från surf­plat­tor. Ty­värr räc­ker det in­te att läg­ga ifrån sig plat­tan på kväl­len el­ler lad­da ner en app som an­pas­sar ljusupp­le­vel­sen. Den bil­li­ga Led-tek­ni­ken in­ne­bär en re­vo­lu­tion så till vi­da att vi ly­ser upp alltmer av vår värld i tid och rum till en gans­ka ringa kost­nad. Vi får fler gat­lyk­tor, star­ka­re fa­sad­ljus och ly­san­de re­klam­skyl­tar i var­je gat­hörn. Det blir in­te läng­re natt på rik­tigt, den bi­o­lo­gis­ka kloc­kan går fel, vi var­var in­te ner på kväl­len och so­ver in­te till­räck­ligt. Det­ta le­der till stress och psy­kisk ohäl­sa.

l Ast­ro­no­mer­na var ti­digt ute med att på­pe­ka all­va­ret i ute­bli­vet mör­ker när de in­te läng­re kun­de se stjärnhimlen. I 20 år har de ta­lat om ljus­för­ore­ning­ar som ett väx­an­de pro­blem, men det är först nu som man bör­jar in­se på all­var att för­vand­ling­en av natt till dag ock­så kan le­da till kraf­ti­ga ef­fek­ter på or­ga­nis­mer av al­la slag.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.