SMART CYK­LING I NE­DER­LÄN­DER­NA

Forskning & Framsteg - - Färre Män Blir Pappor Får Fler Att Cykla -

TVÅFILIGT

Två­fi­li­ga cy­kel­vä­gar ­som är av­grän­sa­de från ­gå­en­de och bil­tra­fik och tyd­ligt mar­ke­ra­de ­med röd väg­be­lägg­ning.

CY­KELN FÖRST

I re­gel har bi­lar ­väj­nings­plikt i kors­ning­ar­na, vil­ket mar­ke­ras i kör­ba­nan. Även när två cy­kel­vä­gar möts är det tyd­ligt vem som har fö­re­trä­de.

CYKLAR PÅ HÖG­RE HÖJD

Cy­klis­ter­nas fram­kom­lig­het har hög pri­o­ri­tet och re­gi­o­ner­na sat­sar myc­ket peng­ar på att byg­ga ut cy­ke­lin­fra­struk­tu­ren. Mest be­römd är den upp­lyf­ta cy­kel­ron­del­len Ho­ven­ring i Eind­ho­ven.

GRÖNT FÖR AL­LA

Kors­ning­ar med grönt för cy­klis­ter från al­la rikt­ning­ar. Cy­klis­ter­na får an­pas­sa sig till varand­ra för att in­te kroc­ka.

JÄTTEPARKERINGAR

Be­va­ka­de cy­kel­par­ke­ring­ar med upp till fle­ra tu­sen plat­ser vid tåg­sta­tio­ner och and­ra knut­punk­ter.

CYKELSERVICE PÅ STATIONEN

På stationen finns cykelservice och hyr­cyklar. Om­kring hälf­ten av al­la som tar tå­get i Ne­der­län­der­na cyklar till stationen. Drygt 10 pro­cent tar cy­keln även när de kom­mer fram. Många har då två cyklar – en på var­je sta­tion.

NIVÅSKILLNAD

I förs­ta hand går cy­kel­ba­nan på bro­ar och i tunn­lar för att öka fly­tet och mins­ka olycks­ris­ken i kors­ning­ar.

BI­LAR­NA PÅ UN­DAN­TAG

Sär­skil­da cy­kel­ga­tor där cyklar och bi­lar sam­sas, men på cyk­lar­nas vill­kor. Bi­lar­na är ”gäs­ter”.

DUBBELRIKTADCYKELRONDELL

Cy­klis­ter kan väl­ja åt vil­ket håll de ska kö­ra i ron­del­len och har fö­re­trä­de fram­för bi­lar­na.

SMARTA LYSEN

Tra­fik­lju­sen kan vi­sa snabbaste vägen i kors­ning­ar och ge cy­klis­ter au­to­ma­tiskt fö­re­trä­de.

SNABBCY­KEL­VÄ­GAR

För att få kal­las snabbcy­kel­vä­gar bör de var minst fy­ra me­ter bre­da och pas­se­ra kors­ning­ar i tunn­lar ­el­ler på bro­ar för att und­vi­ka stopp.

STAKET VID SKOLOR

Staket mel­lan cy­kel­ba­nan och bil­vä­gen för att upp­munt­ra till cyk­ling och för­hind­ra att bi­lar stan­nar ut­an­för sko­lan.

de Kruijf och klic­kar upp en kar­ta över grann­sta­den Her­to­gen­bosch på sin da­tor.

Kar­tan är full med grö­na, gu­la och rö­da pric­kar. Likt tra­fik­ljus vi­sar de hur lätt el­ler svårt det är att ta sig fram i sta­den på cy­kel.

– Här fick cy­klis­ter­na ti­di­ga­re stå och vän­ta länge, sä­ger han och sät­ter fing­ret på en av de rö­da pric­kar­na. Men nu är det pro­ble­met bor­ta.

Kar­tan byg­ger på da­ta från verk­li­ga cy­kel­re­sor, som sam­lats in via bland an­nat del­ta­gar­na i B-ri­ders. I No­ord-bra­bant har ana­ly­ser­na an­vänts för att pla­ne­ra nya snabbcy­kel­vä­gar, och ska hjäl­pa re­gi­o­nens stads­pla­ne­ra­re att un­der­lät­ta för cy­klis­ter­na att snab­ba­re kun­na tag sig till tåg­sta­tio­ner­na.

Da­taa­na­lys och nya smarta it-hjälp­me­del ska ut­veck­la cyk­ling­en yt­ter­li­ga­re i Ne­der­län­der­na. Det hop­pas bå­de re­ge­ring­en och tra­fik­pla­ne­ra­re ute i re­gi­o­ner­na. I No­ord-bra­bant är am­bi­tio­nen att bli värl­dens smar­tas­te cy­kel­re­gi­on till 2020 – och ut­veck­ling­en sker i nä­ra sam­ar­be­te med stä­der­na i re­gi­o­nen, för­kla­rar Ar­nold Bong­ers, som an­sva­rar för cy­kel­frå­gor­na i sta­den Her­to­gen­bosch.

Bätt­re skylt­ning, som till ex­em­pel kan ut­veck­las med hjälp av cy­kelsi­mu­la­to­rer, är ett av många pro­jekt för att an­pas­sa cy­kel­vä­gar­na i takt med att an­ta­let el­cyklar ökar.

– Med el­cyk­lar­na ökar den ge­nom­snitt­li­ga has­tig­he­ten, och folk har mind­re tid att tit­ta på skyl­tar­na. Det krä­ver bå­de stör­re bok­stä­ver och att skyl­tar­na pla­ce­ras fö­re kors­ning­ar­na, som på en bil­väg, för­kla­rar Ar­nold Bong­ers.

Om fem år ska re­gi­o­nens al­la stör­re stä­der va­ra ihop­kopp­la­de i ett nät­verk av fy­ra me­ter bre­da snabbcy­kel­vä­gar. Må­let är att öka an­de­len cy­klis­ter även i stä­der­nas yt­ter­om­rå­den. Tack va­re el­cyklar och nya cy­kel­vä­gar ska en sträc­ka på 15 kilo­me­ter in­te läng­re kän­nas av­skräc­kan­de.

Men det är en ut­ma­ning att hit­ta plats för nya bre­da cy­kel­vä­gar. Och kors­ning­ar är svårt att und­vi­ka, även om Ar­nold Bong­ers i förs­ta hand vill se cy­kel­tunn­lar el­ler cy­kel­bro­ar. För att cy­klis­ter­na än­då ska ta sig fram så snabbt som möj­ligt är tra­fik­lju­sen kopp­la­de till en app som gör att de snab­ba­re slår om till grönt.

– Ap­pen lär sig hur du bru­kar cykla så att den au­to­ma­tiskt kan slå över till grönt när du kom­mer. Näs­ta steg är att cy­klis­ten ska få in­for­ma­tion om vil­ken has­tig­het som ger grön våg.

Sta­den tes­tar även smarta cy­kel­ring­kloc­kor som blin­kar och var­nar när cy­klis­ten ex­em­pel­vis när­mar sig en olycks­drab­bad kors­ning. Men att var­na cy­klis­ter för bi­lar är egent­li­gen fel väg att gå, me­nar Ar­nold Bong­ers.

– Det bor­de va­ra tvärtom, att det är bi­lar­na som ska var­nas. Cyk­ling ska va­ra ro­ligt och då ska man in­te ge sig­na­ler om att det är far­ligt.

Det är dags att hop­pa upp i cy­kel­sa­deln. Lik­som i de fles­ta and­ra stä­der i Ne­der­län­der­na är cent­rum i prin­cip bil­fritt och max­has­tig­he­ten 30 km/ h. Ar­nold Bong­ers cyklar fö­re mig och pe­kar på det sto­ra tor­get, med ute­ser­ve­ring­ar och stro­san­de människor.

– Här var det en bil­par­ke­ring för­ut, sä­ger han.

Vi läm­nar cent­rum och tram­par längs en av de rö­da cy­kel­ba­nor­na – att de är rö­da be­ror på att det var den en­da al­ter­na­ti­va as­falts­färg som fanns när de bygg­des, för­kla­rar Ar­nold Bong­ers.

I kors­ning­ar­na finns tyd­li­ga mar­ke­ring­ar för vem som har fö­re­trä­de. Of­tast är det cy­klis­ter­na. Att bi­lis­ter­na själv­mant brom­sar in och släp­per för­bi oss känns ock­så ovant. Vi kom­mer fram till en stor kors­ning. Ar­nold Bong­ers stan­nar och pe­kar på ett av tra­fik­lju­sen.

– Det vi­sar åt vil­ket håll du ska cykla för att snab­bast kom­ma över, för­kla­rar han.

Det är just i kors­ning­ar­na som många olyc­kor sker när cy­klis­ter blir otå­li­ga, sned­dar och kör mot rött. Vi tram­par vi­da­re till en an­nan stor kors­ning som byggts om till ron­dell med se­pa­ra­ta vägar för bi­lar och cyklar, för att ska­pa ett bätt­re flyt. Cy­klis­ter­na kan till och med väl­ja om de vill cykla med- el­ler moturs.

– Det här är värl­dens förs­ta dub­bel­rik­

In­fra­struk­tu­ren mås­te bli mer flex­i­bel, ef­tersom vi in­te vet vad som kom­mer att rul­la på ga­tor­na i fram­ti­den.”

Bas Braak­man, an­sva­rig för cy­kel­frå­gor­na i Eind­ho­ven

ta­de cy­kel­ron­dell där bi­lar mås­te läm­na fö­re­trä­de, sä­ger Ar­nold Bong­ers.

Men det bäs­ta är om cyklar och bi­lar hålls se­pa­re­ra­de, för­kla­rar Ar­nold Bong­ers. Vi när­mar oss en tred­je kors­ning – den rö­da punk­ten på Joost de Kruijfs kar­ta – där en split­ter ny cy­kel­bro tar oss över bil­vä­gen. Ti­di­ga­re tving­a­des bå­de bi­lar och cy­klis­ter stan­na här för att vän­ta på grönt.

För den som är van vid att cykla i Sve­ri­ge är det lätt att im­po­ne­ras av de bre­da cy­kel­ba­nor­na med si­na tunn­lar och bro­ar. Men även i Ne­der­län­der­na finns fle­ra pro­blem att ta hand om. I Her­to­gen­boschs cent­rum pat­rul­le­rar till ex­em­pel sär­skil­da vak­ter med en en­da upp­gift – att av­skräc­ka cy­kel­tju­var.

Med el­cyk­lar­na ökar även an­ta­let olyc­kor, sär­skilt bland äld­re män. För­ra året dog för förs­ta gång­en fler per­so­ner i cy­kel­olyc­kor än i bi­lo­lyc­kor i Ne­der­län­der­na. En fjär­de­del av off­ren fär­da­des på el­cy­kel.

El­cyk­lar­na ökar ock­så ge­nom­snitt­stem­pot på cy­kel­ba­nor­na sam­ti­digt som flo­ran av cyklar väx­er. En allt van­li­ga­re syn är oli­ka ty­per av låd- och frakt­cyklar som kan ha tre el­ler till och med fy­ra hjul. Det be­ty­der att cy­kel­ba­nor­na in­te läng­re räc­ker till ut­an mås­te bred­das. Även cy­kel­ga­ra­gen mås­te bli fler och stör­re.

Bas Braak­man, som an­sva­rar för cy­kel­frå­gor­na i Eind­ho­ven, sä­ger att grän­sen mel­lan cyklar och bi­lar hål­ler på att sud­das ut.

– In­fra­struk­tu­ren mås­te bli mer flex­i­bel, ef­tersom vi in­te vet vad som kom­mer att rul­la på ga­tor­na i fram­ti­den, för­kla­rar han.

Ett kon­cept som Eind­ho­ven pla­ne­rar att tes­ta i höst är att de­la upp tra­fi­ken i en lång­sam fil för cyklar som rul­lar i upp till 25 kilo­me­ter i tim­men. Mo­pe­der, snab­ba el­cyklar och and­ra for­don får kö­ra i en ytt­re fil.

Men al­la hål­ler in­te med om att snabbcy­kel­vä­gar och långa pend­lings­sträc­kor på el­cy­kel är rätt väg att gå.

– Det är fel att tän­ka som om cyklar vo­re bi­lar, att så många som möj­ligt ska ta sig fram så fort som möj­ligt, sä­ger Mar­co te Bröm­melstro­et. Han är fors­ka­re inom stads­pla­ne­ring vid Uni­ver­site­it van Ams­ter­dam och aka­de­misk chef för The ur­ban cycling in­sti­tu­te.

– Du cyklar för att det är ro­ligt och för att du mö­ter and­ra människor.

Han ser bi­lar i stä­der som ett ”miss­lyc­kat ex­pe­ri­ment”. I fram­ti­dens stä­der är bi­lar­na ”lång­sam­ma gäs­ter” i en miljö där även en åt­ta­å­ring ska kun­na ta sig fram sä­kert och på egen hand. Nå­gon hjälm­lag för unga, som den svens­ka, be­hövs in­te om den verk­li­ga fa­ran, det vill sä­ga bi­lar­na, är bor­ta, me­nar Mar­co te Bröm­melstro­et. Han på­pe­kar att ut­an bi­lar be­hövs in­te hel­ler en stor del av da­gens in­fra­struk­tur, till ex­em­pel tra­fik­ljus.

– Fle­ra stä­der har re­dan in­fört kors­ning­ar där det är grönt ljus i al­la rikt­ning­ar för cy­klis­ter. Och det finns till och med ex­em­pel på att man tagit bort tra­fik­lju­sen helt och hål­let, vil­ket ger aler­ta med­bor­ga­re i stäl­let för tra­fik-zom­bi­er. När man kan se varand­ra i ögo­nen är det en­kelt att för­hand­la och för­stå varand­ra.

– För läng­re sträc­kor är kom­bi­na­tio­nen tåg och cy­kel oslag­bar, sä­ger Mar­co te Bröm­melstro­et.

– Tå­get går i 140 kilo­me­ter i tim­men. Så fort går ald­rig en el­cy­kel. l

Sär­skil­da tra­fik­ljus gui­dar ­cy­klis­ter­na till den snabbaste vägen ge­nom ­kors­ning­en.

Mar­co te ­Bröm­melstro­et be­trak­tar det som ett ”miss­lyc­kat ex­pe­ri­ment” att tillå­ta bil­tra­fik in­ne i stä­der.

Bas Braak­man me­nar att grän­sen mel­lan cyklar och bi­lar hål­ler på att sud­das ut.

Många av de nya tjäns­ter­na för cy­klis­ter kom­mer i form av ap­par.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.