Självkörande bilar kan skapa trafikinferno
Forskaren Anna Pernestål har studerat simuleringar av hur förarlösa bilar kan påverka samhället. I nästan samtliga fall ser hon en risk för att trafiken ökar dramatiskt. Här skriver hon om sin forskning – och om hur vi kan undvika ett FRAMTIDA TRAFIKINFER
Världens första självkörande buss i reguljär kollektivtrafik rullar sedan i oktober i Järfälla norr om Stockholm. I stället för förare finns en värd ombord, som rycker in om bussen bestämmer sig för att stanna för att den inte vet hur den ska tolka en situation som dykt upp i trafiken.
Drömmen om självkörande bilar har funnits sedan 1920-talet, men det är först nu, nästan 100 år senare, som den håller på att bli verklighet. Men hur ser en framtid med självkörande fordon ut? Kommer de att leva upp till visionen om ett hållbarare transportsystem och färre olyckor?
På Integrated transport research lab, ITRL, på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, har vi gjort en sammanställning av forskningsstudier från hela världen. Den visar att med självkörande fordon är sannolikheten stor att det blir mer trafik. Även simuleringar som vi har gjort för Stockholm visar på samma sak: Vi kan förvänta oss fler, och framför allt längre, bilresor när fordon blir självkörande. Forskningen visar att trafiken till och med kan fördubblas.
Att det blir mer trafik beror framför allt på tre faktorer. För det första blir det bekvämare att färdas i bil när man inte behöver ha ansvar som förare. Detta gör att vi troligen kommer att vara villiga att spendera mer tid i bilen än i dag. Det är ju till exempel inte så besvärligt att sitta fast i bilkö om man kan sova eller jobba i stället för att vara låst vid ratten. För det andra, om fordonen blir helt förarlösa, så kommer även tomma fordon att köra runt på gatorna. I dag färdas i snitt cirka 1,2 personer i varje bil. Med förarlösa fordon kan den siffran hamna under 1. För det tredje, med förarlösa fordon skulle det troligen bli väldigt mycket billigare att åka taxi. Simuleringsstudier visar att priset kan bli några kronor per kilometer. Då skulle fler använda taxi i stället för att till exempel gå, cykla eller ta bussen, vilket skulle leda till mer trafik.
Att vi nu börjar se tester av självkörande bilar och bussar på gatorna, som i Järfälla, beror på flera saker. En orsak är att sensorer, som kameror och laserradar, så kallad LIDAR, som fungerar som bilens ögon har blivit så avancerade att de kan ge en tillräckligt bra bild av omgivningen. Samtidigt har datorerna blivit så små att de får plats i en bil och så snabba att de klarar de avancerade beräkningar som behövs för att tolka den information som tas in via sensorerna, och utifrån detta styra bilen. Men trots att forskare och utvecklare har arbetat i många år för att ta fram algoritmerna finns det fortfarande mycket arbete kvar att göra
innan bilar kan köra förarlöst i alla trafiksituationer. Trafikmiljöerna som fordonen behöver klara av att hantera är ofta mycket komplexa, och involverar människor.
Utvecklingen av självkörande fordon drivs på av de många fördelarna. Om bilarna blir helt självkörande skulle lagstiftningen kunna ändras så att man inte längre behöver körkort för att köra. Personer som i dag inte kan köra skulle kunna få tillgång till bil. Olyckorna skulle kunna minskas radikalt eftersom 9 av 10 olyckor beror på den mänskliga faktorn. Självkörande fordon är inte onyktra, trötta eller skickar sms. Vägar skulle kunna användas mer effektivt, dels med smalare körfält, dels genom att fordonen skulle kunna byta information med varandra digitalt. Därmed skulle de kunna köra närmare varandra och hålla samma hastighet för att undvika att köer bildas. Dessutom får alla fordon inbyggd ”ecodriving”, vilket skulle spara mycket en- ergi. I områden där kollektivtrafiken är glesare, till exempel på landsbygden, skulle självkörande fordon kunna hjälpa äldre och yngre att förflytta sig. En annan intressant aspekt är att för bussar och taxi utgör förarkostnaderna omkring 50–60 procent av driftskostnaderna. Om det blir billigare att köra buss och taxi skulle det kunna bidra till fler och tätare bussturer och större tillgång till billiga taxitjänster.
Men samtidigt som det finns en stor potential med självkörande fordon finns det också många utmaningar, framför allt kopplat till lagstiftning och hållbarhet.
En fråga är vem som har ansvaret, till exempel vid olyckor. Antalet olyckor förväntas minska avsevärt jämfört med manuellt körda bilar, men olyckor kommer att ske, inte minst när fordonen delar utrymme och vägar med människor. Här måste