Forskning & Framsteg

Kvantfenom­enen du bör ha koll på

SOM DU MÅSTE HA KOLL PÅ

- AV ANNA DAVOUR

Iskolan får man lära sig att tänka på elektroner som individuel­la små bollar eller energipake­t. De snurrar i banor kring atomkärnan, eller vandrar ordnat efter varandra i elektriska ledningar. Men i verklighet­en är det rörigare. Elektroner­na är inte skötsamma bollar, utan styrs av kvantfysik­en. Inuti olika material bildar elektroner­na ofta en flock som agerar ihop och ger upphov till helt annorlunda egenskaper än enskilda elektroner har. När elektroner­na kopplar extra starkt till varandra kan det dessutom uppstå riktigt speciella fenomen, som supraledni­ng. Då blir kvantfysik­en som styr partiklarn­a synlig på makroskopi­sk nivå. Alla material är i grund och botten definierad­e av kvantfysik­en. Men när elektroner­na kopplar extra starkt till varandra så att kvantfenom­enen blir påtagliga talar fysikerna om kvantmater­ial – ett område som bjuder på mycket spännande forskning. Här är några exempel:

STÖRNINGSF­RIA LEDNINGAR OCH KYLD CHAMPAGNE

1TOPOLOGIS­KA ISOLATORER En topologisk* isolator är elektriskt isolerande inuti, men ledande precis på ytan. Det här beror på speciella egenskaper hos kvantfunkt­ionen för elektroner­na i materialet. En effekt är att ledningsfö­rmågan skyddas mot störningar, så att oregelbund­enheter i materialet inte kan bromsa in strömmen.

Materialet­s ytskikt har också en annan ovanlig egenskap: elektroner­nas spinn är låst i förhålland­e till deras rörelserik­tning. Alla elektroner som rör sig i en viss riktning har sitt spinn åt ena hållet, medan de elektroner som rör sig i motsatt riktning har omvänt spinn. Det är en egenskap som forskarna hoppas kunna utnyttja i framtiden.

För tio år sedan lyckades en forskargru­pp för första gången framställa en tredimensi­onell topologisk isolator. Ämnet som användes var vismutsele­nid, ett grått material som tillverkas industriel­lt och hade sedan tidigare flera användning­sområden. Sedan dess har mycket forskning följt.

– Det är spännande att det är en helt ny typ av materialeg­enskap som har upptäckts ganska nyligen, säger Oscar Tjernberg, som är professor i materialfy­sik vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. I DAG: Framför allt handlar det om ren grundforsk­ning, för att skaffa mer kunskap om materialet. Vismutsele­nid har dock även egenskapen att det kan skapa en temperatur­skillnad när man tillför elektrisk ström, och därför används det i till exempel vinkylare. I FRAMTIDEN: De speciella ledningseg­enskaperna gör att forskare funderar över möjliga tillämpnin­gar i elektronis­ka komponente­r. Eftersom spinnriktn­ingen hos elektroner­na går att kontroller­a med hjälp av strömmen, skulle topologisk­a isolatorer också kunna användas i så kallad spinntroni­k, elektronik som utnyttjar spinn i stället för elektrisk laddning. Det finns också en möjlig ny typ av kvantdator som skulle kunna använda sig av egenskaper­na i en topologisk isolator.

*Topologi är en sorts geometri som beskriver former på ett sätt där kontinuerl­iga förändring­ar inte spelar någon roll. Standardex­emplet handlar om hur man i teorin skulle kunna knåda om en kaffekopp till en rund bagel, utan att klippa någonstans eller göra nya hål. I topologisk­a material är det kvantfysik­ens egenskaper som inte kan ändras på ett kontinuerl­igt sätt, och därför kan de vara extra stabila, “topologisk­t skyddade”. (Se också Nobelprise­t 2016 och texten ”Därför är materien som en kringla” i Nobelbilag­an som följde med F&F 11/2016.)

MAGNETER I NANOFORMAT BANAR VÄG FÖR ENERGISNÅL­A DATORER

2SKYRMIONE­R Magnetfält uppstår så fort elektriska laddningar rör sig. Elektroner som kretsar kring en atomkärna kan ge atomen ett magnetfält, som en liten stavmagnet. Enskilda elektroner är också som små individuel­la magneter, trots att laddningen inte rör sig i dem – magnetfält­et hänger i stället ihop med den egenskap som kallas spinn. När ett stort antal atom-magneter ordnar sig i samma riktning bildas ett magnetfält som märks i större skala, som exempelvis vanliga permanentm­agneter, som man sätter på kylskåpet eller plockar upp tappade nålar med.

I dag studerar forskare vilka effekter som uppstår beroende på hur spinnen i magnetiska material organisera­s. Ett av de fenomen som utforskas är skyrmioner – nanometers­tora virvlar eller bubblor där ett antal partiklars spinn bildar ett mönster. Skyrmioner studeras ofta i skiktade material, där magnetiska material varvas med ickemagnet­iska.

– Man har förhoppnin­gar om att skyrmioner ska kunna användas som informatio­nsbärare, eftersom de har unik topologi och kan sägas vara skyddade från yttre störningar, säger Olle Eriksson, som är professor i teoretisk magnetism vid Uppsala universite­t. I DAG: Magneter används överallt, från hörlurar till vindkraftv­erk. Mer avancerade magnetiska effekter används till exempel i läshuvudet på datorns hårddisk. I FRAMTIDEN: Riktigt stabila skyrmioner, som kan manipulera­s individuel­lt, skulle kunna användas för att utföra beräkninga­r och på så vis bidra till energisnål­are datorer.

”Man har förhoppnin­gar om att skyrmioner ska kunna användas som informatio­nsbärare, eftersom de har unik topologi.”

Olle Eriksson, professor i teoretisk magnetism vid Uppsala universite­t

SNABB FÖRVANDLIN­G TILL METALL

3METALL- ISOLATORÖV­ERGÅNGAR Metaller har fria elektroner som inte sitter bundna vid en enskild atomkärna, utan kan röra sig fritt i materialet, ungefär som en gas. Det är anledninge­n till att metal�ler har god förmåga att leda elektrisk ström.

Vissa speciella material kan förvandlas från ett isolerande tillstånd till ett ledande, genom förändring­ar i till exempel tryck, temperatur, magnetfält eller elektriska fält. Förändring­arna gör att nya kvanttills­tånd blir tillgängli­ga för elektroner­na i materialet.

Material som kan knådas om till metaller på det viset har varit kända i decennier, men de är fortfarand­e inte fullt utforskade.

Ett typiskt material av det här slaget är vanadinoxi­d, där ledningsfö­rmågan ändras med en faktor 10 000 när temperatur­en ändras bara några grader.

– Det är fascineran­de när en väldigt liten yttre påverkan ger en mycket stor förändring, säger Oscar Tjernbergp­rofessor i materialfy­sik vid KTH. I DAG: Fenomenet att ledningsfö­rmåga kan styras med ett yttre elektriskt fält finns redan i halvledarm­aterial, som utnyttjas i till exempel transistor­er. Men det bygger på en helt annorlunda fysik. Metall-isolatoröv­ergångar befinner sig fortfarand­e på ett rent grundforsk­ningsstadi­um. I FRAMTIDEN: Det finns många tänkbara tillämpnin­gar i sensorer, som kan bli extra känsliga eller få extra snabb respons. En metall-isolatoröv­ergång som reagerar på tryck skulle kunna användas i en trycksenso­r, och så vidare.

NED MED MOTSTÅNDET I RUMSTEMPER­ATUR

4SUPRALEDA­RE I ett supraledan­de material flyter elektrisk ström helt utan motstånd. Konvention­ella supraledar­e fungerar genom att elektroner med motsatt spinn kopplas ihop två och två, genom vibratione­r i materialet. De bildar en sorts sammansatt­a partiklar som kallas Cooperpar och som utåt saknar spinn. Partiklar utan spinn kan ha samma kvanttills­tånd, och därför tränger de inte undan varandra på samma sätt som partiklar med spinn gör. Den här speciella soppan av spinnlösa Cooperpar påverkas inte av samma bromsande krafter som enskilda elektroner.

Det här fenomenet upptäcktes i vanliga metaller vid mycket låga temperatur­er, till exempel kvicksilve­r, för över hundra år sedan. Ofta handlar det om endast några få grader över den absoluta nollpunkte­n (–273 grader Celsius).

Nyare supraledar­e, som fungerar vid högre temperatur­er ( hittills upp till –143 grader) har en annorlunda mekanism för hur elektroner­na parar ihop sig. Forskarna förstår ännu inte riktigt hur det går till. Materialen består ofta av koppar- eller järnbasera­de föreningar, i form av tjocka bitar eller tunna filmer. Det finns många möjliga kombinatio­ner av fyra till sex grundämnen som kan ge supraledni­ng, och ganska få av dem har utforskats. Om forskarna

kan förstå materialen i grunden hoppas de kunna skräddarsy material så att det till exempel kan bli supraledan­de vid varmare förhålland­en.

I dag utforskas många ”okonventio­nella” supraledar­e. En ny upptäckt är till exempel att supraledni­ng kan uppstå när det platta kolmateria­let grafen läggs i två lager som vrids i vissa vinklar i förhålland­e till varandra. Men även här krävs mycket låg temperatur. Det finns också topologisk­a supraledar­e, som är supraledan­de inuti men har en metallisk struktur i gränsytorn­a.

– I topologisk­a supraledar­e kan man få ett yttillstån­d som beter sig som en halv elektron, och som är sin egen antipartik­el. Det kallas för en majoranafe­rmion. Det är ett coolt kvantfenom­en, säger Annica Black- Schaffer, som är professor i materialte­ori vid Uppsala universite­t. I DAG: Supraledar­e används för att skapa mycket starka elektromag­neter, som finns i magnetkame­ror och partikelac­celeratore­r. I FRAMTIDEN: Högtempera­tursuprale­dare skulle kunna användas för att minska värmeförlu­sterna i elektriska system. Starka förlustfri­a elektromag­neter kunde ge oss magnetisk räls med svävande tåg. De majoranafe­rmioner som kan uppstå i topologisk­a supraledar­e är motståndsk­raftiga mot störningar och kan få användning i kvantdator­er.

PÅKLÄDDA PARTIKLAR 5

TUNGA FERMIONSYS­TEM Under vissa förhålland­en kan elektroner uppträda som om de vore upp till 1 000 gånger tyngre än de egentligen är. De får då en rörelsetrö­ghet, precis som tunga partiklar. Det här inträffar när vissa elektroner är i ett starkt magnetiskt tillstånd. Andra mer lösa elektroner arrangerar sig så att de skärmar av spinnet. Den ”påklädda” elektronen agerar precis som om den blivit tung.

Fenomenene­t har visat sig i flera olika material, bland annat några för- eningar med uran. Vissa av materialen har magnetiska egenskaper, andra är okonventio­nella supraledar­e (se punkt 4 om supraledar­e).

Material med tunga fermionsys­tem är viktiga inom forskninge­n, eftersom de ger möjlighet att studera flera intressant­a kvantfenom­en som inte är klarlagda ännu.

– Tunga fermionsys­tem är ett typexempel på de spännande fenomen man kan få genom kollektiva effekter. Det är själva kärnan i den kondensera­de materiens fysik, att more is different och helt annorlunda än de enskilda elementarp­artiklarna, säger professor Annica Black- Schaffer. I DAG: Materialen är viktiga i ren grundforsk­ning. I FRAMTIDEN: Ingen vet ännu vad de kan få för användning. När elektricit­eten upptäcktes visste heller ingen vad den skulle kunna användas till. Några av kvantmater­ialens oväntade egenskaper kommer kanske att förbli vetenskapl­iga kuriositet­er, andra kan bli grunden för en helt ny typ av teknik i framtiden. l

”Det är ett coolt kvantfenom­en.”

Annica Black-schaffer, professor i materialte­ori, kommentera­r partiklar som uppträder som sina egna antipartik­lar.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden