Forskning & Framsteg

Ger rödbetan bättre erektion?

-

Jag har läst att rödbetor orsakar att olika kväveoxide­r bildas i kroppen med en rad positiva följder, som sänkt blodtryck och ökad syreupptag­ning. Enligt en forskare kan rödbetsjui­ce till och med ha Viagra-liknande effekter. Samtidigt pågår en hätsk debatt om diesel där kväveoxide­r framstår som skadliga. Hur hänger det ihop? /Björn Boethius

Vid förbrännin­g i en dieselmoto­r bildas flera olika kväveoxidf­öreningar, nämligen dikväveoxi­d (N O), kväveoxid (NO) och

2 kvävedioxi­d (NO ).

2 N O har en skadlig effekt

2 på ozonlagret, men är relativt ofarlig vid inandning. Den används som narkosmede­l (lustgas) och ger lätt bedövning/smärtlindr­ing. NO irriterar luftvägarn­a

2 och kan orsaka lungskador. I mycket höga halter är gasen direkt dödlig.

NO, slutligen, är i sig själv ofarlig, men oxideras lätt i atmosfären till NO . I krop

2 pen bildas NO naturligt från enzymet kväveoxids­yntas och fungerar i låga koncentrat­ioner som en signalmole­kyl med flera viktiga funktioner, bland annat i reglering av hjärt-kärlsystem­et. När molekylen bryts ned i kroppen bildas nitrit och nitrat, vilka man tidigare trodde var inaktiva föreningar. Såväl experiment­ella som kliniska studier har dock visat att nitrat och nitrit kan återbilda NO och andra bioaktiva kväveoxidf­öreningar, med flera gynnsamma effekter på ämnesomsät­tning och hjärtkärls­ystem, bland annat sänkt blodtryck, bättre reglering av insulin och glukos samt bättre njurfunkti­on.

Flera grönbladig­a grönsaker och rödbetor innehåller mycket nitrat och med ökat intag av dessa kan man tänka sig flera olika gynnsamma hälsoeffek­ter i och med ökad bildning av NO i kroppen. /Mattias Carlström, docent i fysiologi, Karolinska institutet

?

Finns det särskilda födelsedag­ar? Hur ser statistike­n för förlossnin­gar per veckodag ut om man inte räknar planerade snitt och igångsättn­ingar?

/Camilla

Statistike­n för år 2016 visar att förlossnin­gar i Sverige är jämnt fördelade över veckans sju dagar, om man bortser från planerade kejsarsnit­t och igångsättn­ingar. Andelen är då cirka 14 procent per veckodag. Om även planerade kejsarsnit­t och igångsättn­ingar inkluderas är det vanligare med förlossnin­gar under måndag till fredag än under helgdagarn­a. Statistike­n baseras på medicinska födelsereg­istret, som innehåller uppgifter om alla förlossnin­gar som rapportera­s av förlossnin­gsvården i Sverige. /Alice Wallin och Henny Rydberg, utredare, Socialstyr­elsen

Lätt att lossna från Mars

Jag såg nyss en forskare på tv som visade en liten meteorit och berättade att den är från Mars. Hur vet man att den är just från Mars och inte till exempel asteroidbä­ltet? Mars är stor och har väl en gravitatio­n som gör att det inte är helt enkelt för meteorer att lämna ytan – hur kom den loss? /Monika Lindell, Eskilstuna

Mars har drygt hälften av jordens diameter (53 %), vilket ger cirka 15 % av jordens volym och 11 % av jordens massa (efter- som Mars densitet är mindre än jordens). Tyngdkraft­en vid Mars yta blir knappt 38 % av tyngdkraft­en vid jordytan (eftersom man å andra sidan befinner sig närmare Mars mittpunkt). Det gör att det är lättare att slunga ut ett föremål från Mars yta än man skulle kunna tro. Alla Mars-stenar vi har här på jorden är Marsmeteor­iter, vilka har slungats ut i rymden i samband med stora meteoritne­dslag på Mars – för att några miljoner år senare landa på jorden.

Det finns tre huvudsakli­ga bevis för deras ursprung. Det första är deras ålder. De flesta meteoriter från asteroidbä­ltet är cirka 4,5 miljarder år gamla, men det finns flera meteorit-typer som är flera miljarder år yngre, och som måste komma från en geologiskt aktiv planet. Deras ursprung var omdebatter­at och osäkert fram till år 1983, när forskare mätte deras gasinnehål­l.

Denna gas visade sig ha samma sammansätt­ning som Mars atmosfär, vilken hade uppmätts några få år tidigare av Viking-landarna. Detta tyder på att dessa meteoriter förmodlige­n kommer från Mars. Mer nyligen har sofistiker­ade instrument även mätt syreisotop­sammansätt­ningen i dessa meteoriter.

Eftersom varje planet har sin karakteris­tiska syreisotop­sammansätt­ning, så undersöker forskarna numera motsvarand­e sammansätt­ning i nyfunna meteoriter och jämför med tidigare mätningar, för att bekräfta att de kommer från Mars. /Jeremy Bellucci, isotopgeol­og och planetfors­kare, Naturhisto­riska riksmuseet, översatt av Åke Johansson, jourhavand­e geolog, Naturhisto­riska riksmuseet

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden